Fixerad ännu?
Huden på det lilla barnet är fortfarande täckt av ett tjockt lager fosterfett, vernix, som skyddar den mot fostervattnet - när bebisen kommer ut är det stor chans att mycket av fosterfettet är kvar på kroppen så den ser lite geggig ut. Navelsträngen är nästan en halvmeter lång och påminner lite om en gammal telefonsladd: snurrad, elastisk och stark. Barnet väger ungefär 2,4 kg och kommer öka med 25-30 gram om dagen framöver. Nu när den sista biten av graviditeten närmar sig brukar de flesta barn lägga sig beredda, med huvudet fixerat ner i bäckenet. Det kan vara en av anledningarna till att det rör sig på ett annat sätt än innan, svängrummet blir ju mindre. Men även om rörelserna känns annorlunda så känns de av lika ofta som förut. Många upplever att barnet har mer bestämda sov- och vakenperioder – med ett hålligång på kvällskvisten – en sovrutin som bebisen sannolikt kommer ta med sig ut ur magen.
Omgivningens kommentarer
Är magen inte lite väl liten? Säker på att du inte väntar tvillingar? Hur mycket har du gått upp egentligen? Nu KAN du väl ändå inte bli större! Eller så kanske du blir överrumplad av någon som tar sig friheten att känna på magen utan att fråga. Omgivningens reaktioner på graviditeten kan göra en både skogstokig och ledsen - med all rätt. För sen när blev det okej att kommentera eller ta på någon annans kropp på det där sättet? Du är inte allmän egendom bara för att du råkar vara gravid och det ska omgivningen acceptera. Att backa undan demonstrativt när ett par ovälkomna händer närmare sig magen, eller glatt svara ”tack detsamma” när någon kommenterar hur ofantligt stor du blivit kan vara ett bra sätt att starta en konversation om när det egentligen är okej att kommentera andras kroppar. Vi vet att man inte alltid orkar ta det snacket, framförallt om det är en närstående som beter sig klumpigt, men att stå upp för hur du känner inför detta kan göra att du slipper det framöver. Att förklara om du blir ledsen eller orolig över deras kommentarer är bra - för det är med all sannolikhet inte avsändaren avsikt att få dig att må dåligt och om du säger ifrån får de en tankeställare och kan ändra sitt beteende.
Upp och ner?
Nu börjar det bli trångt för bebisen och tungt för mamman. Bebisen trycker och pressar på inifrån vilket minst sagt är påfrestande. Det är ingen picknick att vara höggravid. Barnet har förberett sig länge inför förlossningen och börjar så smått bli redo, troligen har det lagt sig till rätta med huvudet nedåt. Några få bebisar väljer andra positioner, på tvären eller med rumpan nedåt, så kallad sätesbjudning. Händer det så kommer man bli erbjuden ett vändningsförsök, eftersom man helst ska föda så barnets huvud kommer först. Ett vändningsförsök innebär att en förlossningsläkare försöker få barnet att ändra läge genom att trycka på magen på ett speciellt sätt. Det kan se läskigt för den som tittar på, men läkarna har full koll på vad de håller på med. Mamman kan dock bli lite öm i magmusklerna efteråt. Vändningsförsök gör man tidigast v.36 och är, som du kan förstå om du får se det, inget man ska försöka sig på att göra själv. Det kan vara bra att veta att alla vändningsförsök inte lyckas, men att bebisen kan ta egna initiativ och vända sig senare. Är det ett barn som verkligen inte vill, utan envist hänger kvar i sätesbjudning så kan det bli aktuellt med ett kejsarsnitt. Många barn, men inte alla, fixerar sig också mot slutet av graviditeten. Det innebär att bebisens huvud sjunker djupt ner i bäckenet. När barnet väl är fixerat kan det inte vända på sig igen - utan då stannar det där det är. På kontrollerna kommer barnmorskan känna om barnet är fixerat eller ruckbart. Man kan tänka att när huvudet landat nere i bäckenet så borde förlossningen vara runt hörnet, men det finns inget samband med när bebisen fixerar sig och när förlossningen drar igång. Är man förstföderska så brukar barnet vara lite snabbare på att lägga sig tillrätta än barnen som följer efter i syskonskaran, varför vet man inte. Sen finns det också en del bebisar som inte har något intresse av att glida ner i bäckenet alls och man pratar då om att barnet är rörligt.
