Få saker stressar nog en förälder så mycket som att höra sin bebis skrika. Men ett spädbarns hjärtskärande gråt är faktiskt bra, även om det kanske inte känns så, eftersom det så tydligt kommunicerar att de behöver något. Spädbarnsskrik är ett viktigt språk, om än svårt att förstå ibland.
Alla spädbarn skriker då och då. Det är deras medfödda drift att skrika när de behöver få ett behov tillfredsställt, eller känner smärta, köld, obehag och rädsla. Det kanske låter märkligt, med det vore livsfarligt för spädbarn att aldrig skrika – eftersom deras skrik säkerställer överlevnad och välmående. Det är också av den enkla anledningen som skrik ofta är så stressande för föräldrar. Vi känner i hela kroppen att det betyder något viktigt och vårt omvårdnadssystem säger åt oss att se till att bebisen har det bra och blir lugn. När man sen lyckas förstå barnets skrik och tillfredsställa behovet blir man själv också lugn och glad. Det låter ju på pappret ganska enkelt, men tyvärr är det inte alltid glasklart varför barnet gråter och vad det behöver.
Barn föds med olika temperament som påverkar hur känsligt ett barn är och hur pass lätt det är att trösta och lugna barnet. Det finns de som har nära till skrik och gråter mycket från början, medan andra nästan aldrig skriker. Sen spelar det såklart också roll hur lyhörd man som förälder är och hur väl man förstår barnets signaler - i början av föräldraskapet kanske det är svårare att förstå än senare när man lärt sig tolka språket. Men barnets eget temperament och personlighet spelar roll för hur mycket det skriker som spädbarn. Det kan vara skönt att tänka på ibland när man tycker att man gör allt för att bebisen ska ha det bra och det känns som den ändå skriker mest hela tiden.
För en nyfödd bebis betyder skrik nästan alltid att den är hungrig eller behöver närhet och skydd. Ju äldre den blir, desto mer breddas repertoaren och skriket får fler och fler innebörder. De flesta föräldrar lär sig med tiden att förstå sin bebis olika behov, beroende på hur barnet skriker och i vilken kontext. Skrik är helt enkelt det lilla barnets uttryck för alla olika behov och kan därför betyda allt från hunger eller trötthet till att något klädesplagg sitter obekvämt eller solen lyser för starkt i ögonen. Det är helt enkelt en tydlig signal till omgivningen att bebisen behöver hjälp med något och det är väldigt viktigt att omgivningen då också reagerar och erbjuder hjälp, tröst och stöd när barnet gråter.
De första tre månaderna skriker en bebis i snitt sammanlagt ett par timmar om dagen. Sen brukar det avta allteftersom man som förälder lär känna sitt barn bättre och börjar förstå vad skriken betyder. Sen är det vanligt att bebisar har perioder av ledsenhet även när de är äldre - det är helt normalt att ett barn som är hungrig, trött, har ont eller vill vara nära sin förälder skriker en stund för att visa det. Om ett spädbarn skriker ovanligt mycket kan det vara bra att kolla med BVC för att få hjälp med att fundera kring vad det är som gör barnet så missnöjt, om det kan vara kolik eller något annat som skaver.
Det ett spädbarn allra mest vill när det skriker är att vara nära sin förälder och få sina behov tillgodosedda där. Det betyder att den största möjligheten att trösta ett förtvivlat barn är alltså att ha det nära sig och erbjuda kroppskontakt, lugnande prat och smekningar. Många barn gillar att vaggas rytmiskt eller bli burna i till exempel bärsele eller famnen. De brukar också lättare lugna sig och komma till ro om föräldern klarar av att själv hålla sig lugn - vilket inte alltid är det lättaste. Ibland blir man som förälder så uppstressad när bebisen skriker så att man lite för snabbt testar många olika sätt att trösta. Då kan det vara bra att försöka backa och ha lite tålamod, att fortsätta ett bra tag med det man gör för att trösta innan man testar nästa grej. Nästan alltid behöver bebisen nämligen en stund av samma sak innan den lugnar sig.
Nyfödda barn som skriker behöver ofta få mat och ibland kan det bli svårt att mata barnet på grund av att det skriker och är förtvivlad. Kan man se ett sådant mönster är det bra att lyssna och titta uppmärksamt efter barnets signaler och ge det mat innan det hunnit komma upp i varv och bli jätteledsen. På samma genomförtvivlade sätt kan bebisar bli utom sig av trötthet och skrika så mycket så att de har svårt att somna. Då kan det ofta hjälpa att få vara nära föräldern och bli buren eller vaggad till sömns.
Har man ett spädbarn som skriker mycket är det ofta väldigt påfrestande känslomässigt, det skulle nog de flesta föräldrar skriva under på. Man känner sig inte sällan maktlös och ledsen, samtidigt som man kan få dåligt samvete och känna sig som en usel förälder som inte kan trösta sitt eget barn. Det är också vanligt att bli stressad över det och nästan känna att man inte riktigt kan tänka klart. Det låter kanske konstigt, men det är helt naturligt och faktiskt bra att det blir så, eftersom det betyder att man är känslomässigt närvarande och kan leva sig in i barnets känsla. Stressen gör att föräldern försöker lugna barnet och få det att bli nöjd igen. Att barnet blir tröstat och omhändertaget när det gråter är jätteviktigt för både anknytningen och barnets välmående.
Om man har ett spädbarn som skriker ovanligt mycket och är extra svårt att trösta är det inte konstigt om man i perioder känner sig helt slutkörd och utmattad. Det är en tung känsla och man kan behöva hjälp. Här är våra tips att tänka på:
Faktagranskad av Tova Winbladh, legitimerad psykolog