App icon

LiberoKlubben

Libero Sverige

Installera
close

Så blir du ett bra förlossningsstöd

Hur ont gör det? Hur lång tid tar det? Och vad förväntas du att göra? Frågorna inför en förlossning är ofta många, också för den som ska stå bredvid.

Förlossningar är rätt svåra att förutsäga, det enda man med säkerhet vet kommer hända är att det kommer komma ut ett litet barn – och att det kommer göra ont för mamman som föder. Men trots att det inte går att planera en förlossning, eller kanske just därför, är det rätt bra att vara påläst och förberedd på vad man som partner eller medföljande kan göra för att det ska bli en så positiv förlossningsupplevelse som möjligt.

Att vara engagerad och påläst

Att vara delaktig under graviditeten och se det som en resa ni gör tillsammans hänger ofta ihop med att man också blir ett bättre stöd under själva förlossningen. Att finnas där och dela ansvaret är en del av att skaffa barn. Inför förlossningen finns det en hel del man kan göra för att förbereda sig på ett bra sätt. En profylaxkurs kan vara bra att gå, och att se till att läsa på om hur man kan försöka lära sig hantera smärta. Det är faktiskt så att ett aktivt stöd av den som står bredvid kan göra så att förlossningssmärtan minskar. Mycket av det man lär sig på förlossningsförberedande kurser, som andningsteknik och massage, kan man sen också öva på tillsammans hemma.

Sen är det bra att vara lite påläst om förlossningens faser och olika sorters smärtlindringar. Du förväntas såklart inte kunna det medicinska men det brukar vara lättare att hänga med i terminologin, exempelvis att slemproppen inte syftar på en person och vad det innebär att vara öppen fem centimeter. Vill din partner skriva ett förlossningsbrev så gör gärna det tillsammans, då kommer du få koll på hur tankarna går kring smärtlindring och om det finns andra grejer som känns extra viktiga för henne.

Skulle det vara så att du finner dig i situationen ganska sent, att förlossningen är nära och du börjar få lite panik för att du inte varit speciellt delaktig, så är det bästa tipset ändå att behålla lugnet. Att börja sent är långt mycket bättre än att inte börja alls, och en lugn och stadig medföljande är viktigt för att den som föder ska känna sig trygg. Så fortsätt att läsa artikeln så får du tips på hur du kan tänka kring din roll vid förlossningen.

Att hålla koll på det praktiska runtomkring förlossningen

Att ha en packad BB-väska, ha koll på numret till förlossningen och veta hur man tar sig dit på bästa sätt – det är sånt som är skönt att ha lite koll på innan den stora dagen. Förutom det uppenbara, att ni inte kör vilse mitt i stressen eller vet vart ni ska parkera, så är det också rätt skönt att få fokusera på en del konkreta grejer, de som faktiskt går att styra över. Speciellt vid ett tillfälle när så mycket annat kan kännas helt utom ens egna kontroll.

Att vara ett aktivt förlossningsstöd

En förlossning kan vara över på några timmar eller hålla på i över ett dygn, det vanligaste är någonstans där mittemellan. Hur lång tid det kommer ta för er är helt omöjligt att veta (såvida ni inte har ett planerat kejsarsnitt såklart). Men föder man vaginalt så gäller det alltså att vara flexibel inför att det inte riktigt går att veta hur det kommer att bli. Du får helt enkelt följa det förloppet som blir, och vara lite förberedd på att du kanske inte kommer sova på ganska många timmar. Det är viktigt att även du orkar hela vägen så se till att regelbundet fylla på med mat och dryck, men skippa mat som doftar eftersom det kan göra den som föder illamående. Barnmorskan kommer ansvara fullt ut för att bebisen föds på ett säkert sätt, men du behövs för att din partner ska känna sig lugn, få självförtroende och såklart för att ni ska kunna dela dagen då bebisen föds.

Som partner eller medföljande får man ofta hjälpa till med lustgasen, det betyder att du får instruera när och hur hon ska andas för att få bäst smärtlindring. Det är såklart inget du behöver kunna på förväg utan vårdpersonalen kommer visa dig på plats. Du är också den som känner din partner allra bäst och vet vad ni har pratat om inför förlossningen, så se till att föra hennes talan om hon inte orkar. Men bli inte heller förvånad om önskemålen ändras under förlossningen, det beror helt på hur hon upplever situationen. Det som sägs på plats är helt enkelt det som gäller.

Viktigast av allt är att du kommer vara det känslomässiga stödet, trösten och tryggheten. Din partner behöver känna att du finns där hela tiden, både fysiskt och mentalt - även om du kanske får höra att hon inte vill se dig mer eller att allt är ditt fel. Det här med att vara trevlig, kärleksfull och inkännande är ofta inget man, när man föder har tid att fokusera på, tvärtom så kan man bli ganska aggressiv av all smärta.

Det är en fruktansvärd ansträngning för kroppen att föda barn och kanske vill hon ge upp och bara åka hem när det är som allra värst. Då kan det vara bra att påminna om att ni snart kommer få träffa och hålla i ert lilla barn, och att varje värk tar er ett steg närmre den målbilden. Du kan också välja några positiva fraser som du lugnt och stadigt upprepar under förlossningen. Glöm inte heller att du, när som helst, får fråga barnmorskorna, eller annan vårdpersonal, om du känner dig lite vilsen och inte vet vad du ska göra. Ni jobbar ju tillsammans för att ge det bästa stödet.

Var förberedd på tiden efter förlossningen

Efter bebisen har fötts så startar en omtumlande tid med en ny liten familjemedlem. Första dygnet eller dygnen är man ofta kvar på sjukhuset för att bebisen ska gå igenom lite kontroller. När man väl kommer hem och ska försöka landa blir första tiden hemma ofta en berg-och-dalbana av känslor. Det är ganska vanligt att bli lite nedstämd efter förlossningen, så kallad babyblues drabbar många mammor som precis fött barn men även de pappor och mammor som inte burit barnet kan känna av det. Har man gått igenom en lång graviditet och en krävande förlossning så tar det också tid att återhämta sig. Exakt hur lång tid är olika, men det rör sig ofta om flera månader.

Som nybliven förälder är det vanligt att känna sig både utelämnad och osäker – helt plötsligt står man där hemma med en liten bebis i famnen och tusen frågor. Ett nytt kapitel i livet har börjat och det är inte så konstigt om det tar lite tid att anpassa sig till livet – och identiteten – som småbarnsförälder. Var snälla mot varandra och tänk på att alla föräldrar är nybörjare när de får sitt första barn!

Faktagranskad av Tova Winbladh, legitimerad psykolog

Ett fel har uppstått, försök igen senare.
Laddar...