Förlossning med sugklocka – när och varför?

Runt 6% av alla svenska förlossningar avslutas med sugklocka, men det är lite vanligare hos förstföderskor eftersom den som föder sitt första barn normalt sett har ett längre utdrivningsskede. Sugklocka används bara om det verkligen behövs. Men ibland kan det bli nödvändigt för att förlossningen behöver avslutas snabbt, så att den som föder eller bebisen inte skadas av att förlossningen blir för långdragen.

Vad är en sugklocka?

Sugklocka är ett instrument som används inom förlossningsvården för att hjälpa till vid krystningarna och kunna få ut bebisen snabbare om det skulle behövas, till exempel om krystvärkarna inte är tillräckligt starka. Sugklockan ger, via en handpump som sitter på toppen, ett tryck som gör att det går att suga fast den på barnets huvud. Klockan sitter fast i en slang (eller motsvarande) som en läkare håller i och kan försiktigt dra i vid krystningarna. Själva klockan kan vara gjord i olika material, ofta används en som är gjord i mjuk plast för att vara så skonsam som möjligt mot bebisens huvud (en så kallad kiwi-klocka).

Som födande ska man alltid få vara med i beslutet om att använda sugklocka, men det är viktigt att veta att det inte är något som föreslås om det verkligen inte finns risker för antingen barnet eller den som ska föda ifall bebisen inte kommer ut snart, och att använda sugklocka är exempelvis ett mindre ingrepp än kejsarsnitt.

Hur går det till att använda sugklocka?

När man ska använda sugklocka brukar man få börja med att tömma sin kissblåsa eftersom det då blir färre saker i vägen för barnet som vill ut. Den går att tömma med en kateter om det skulle vara svårt att gå på toaletten. Sen får man lägga sig på rygg med benstöd, för att läkaren ska komma åt att fästa sugklockan. Ibland ges också en bäckenbottenbedövning innan. Om inte vattnet redan gått så tar en barnmorska eller läkare hål på fosterhinnan så att klockan ska fästa bra. När man sen krystar så drar läkaren försiktigt i sugklockan samtidigt, och så håller man på vid varje krystvärk tills att barnet är ute. Ibland behövs bara en liten push, och man tar sen bort sugklockan för att den som föder ska få krysta fram sitt lilla barn sista biten själv.

Det är inte alltid det går att använda en sugklocka, barnet måste exempelvis ha kommit tillräckligt långt ner i bäckenbotten för att det ska gå att fästa den på barnets huvud. Den som föder måste också ha öppnat upp sig helt och hållet. Skulle det vara så att det blir bråttom att få ut bebisen och det av någon anledning inte går att använda sugklocka så brukar det istället vara så att man får föda med kejsarsnitt.

Anledningar till sugklocka vid en förlossning

Det kan finnas olika anledningar till att sugklocka ibland behövs, bland annat om:

• förlossningen går för långsamt framåt i själva utdrivningsskedet, vilket ibland kan vara lite vanligare vid epidural som smärtlindring
• barnet är väldigt stort
• det finns någon komplikation eller sjukdom som gör att extra hjälp behövs under krystningen
• man ser via CTG-övervakningen att barnet är för påverkat av förlossningen och därför behöver komma ut snabbt
• förlossningen har varit lång och alltför utdragen och den som föder är väldigt utmattad och behöver hjälp med krystningarna.

Finns några risker med sugklocka?

Det finns vissa risker med att använda sugklocka, men det är viktigt att komma ihåg att det bara används om det verkligen behövs och barnet måste komma ut snart. Man vet ganska väl att risken för skador i bäckenbotten ökar om sugklocka används, men utvecklingen går också hela tiden framåt och vården lär sig mer och mer om hur man kan minska risken med bristningar under en förlossning med sugklocka. De allra flesta bristningar som kommer av sugklocka upptäcks i samband med förlossningen och kan åtgärdas på en gång för att på så sätt förebygga långsiktiga komplikationer. Barnet kan också få ett litet hudsår i huvudet, och en del kan få en svullnad där sugklockan suttit - ett så kallat kefalhematom. Det är oftast helt ofarligt och försvinner efter några dagar. Det är viktigt att känna till att nyttan med att använda sugklocka alltid ska överväga risken, och det kan vara ett instrument som räddar liv!

Hur mår man efter att ha fött med sugklocka?

Att förlossningen avslutas på ett sätt som en kanske inte tänkt sig från början kan vara en traumatisk upplevelse, och det kan behöva bearbetas efteråt både psykiskt och fysiskt. Det är viktigt att få prata med sin läkare eller barnmorska om vad som hände och varför beslutet att använda sugklocka kanske blev nödvändigt. Att få det förklarat för sig hjälper en ofta i processen efteråt. Ibland kommer känslor och funderingar senare när en kommit hem från BB och fått lite distans till allt, då finns mödravården eller BVC att prata med.

Det är heller inte ovanligt att både bebisen och den som har fött kan ha ont efter sugklockan, då finns smärtstillande för båda att få. Som tidigare nämnts så finns en något ökad risk för att den som fött barnet får någon form av förlossningsskada. Det som är synligt följs upp och åtgärdas på förlossningen, men det kan också hända att vissa kan få mer långdragna besvär. Den som inte hittar rätt hjälp i eftervården kan be att få en remiss till ett bäckenbottencentrum eller ta kontakt med en fysioterapeut specialiserad inom gynekologi.

Faktagranskad av Sofie Gustafsson, legitimerad barnmorska