Smärtlindring under förlossningen

Ju mer förberedd på förlossningen och övertygad om den gravida kroppens förmåga att föda barn man är, desto lättare blir det ofta att hantera både värkarbete och förlossningssmärta. Som partner är det extra bra att vara påläst och kunna föra talan för den som har fullt upp med att föda barn och ta sig genom nästa värk. För smärtlindring är en hel vetenskap och även om man som medföljande inte behöver ha stenkoll på allt - det finns ju en barnmorska som har massor av information - så kan det vara bra att ha ett hum om grunderna. Man brukar dela in smärtlindringen i två bitar: dels finns det den naturliga, medicinfria, smärtlindringen vid förlossning - dels finns den medicinska.

Naturlig och medicinfri smärtlindring

När vi utsätts för stora påfrestningar, som en förlossning, börjar kroppen producera endorfiner som ett sätt att hantera smärta. Endorfiner, eller kroppens eget morfin som det också kallas på grund av sin smärtlindrande effekt, dämpar dessutom stress, ökar känslan av välbefinnande och påverkar inte barn eller förlossningsförlopp. Det är det som ligger till grund för kroppens egen, naturliga smärtlindring och här listar vi de vanligaste sätt som kan användas för att boosta endorfinerna.

• Sterila kvaddlar . En liten mängd sterilt vatten sprutas in under huden genom en tunn nål där man har ont. Upp till en och en halv timme sitter effekten i, men det går att göra igen om det behövs.
  
  
• TENS , transkutan elektrisk nervstimulering. Det är en liten maskin som genererar lätta vibrationer för att stimulera nerverna i ryggen via två till fyra elektroder. Den kan ta bort smärttoppar och mildra värkarnas intensitet.
  
  
• Massage . Att få massage på den nedre delen av ryggen kan vara skönt och ett perfekt jobb för en eventuell partner att ta tag i. Vid massage frisätts oxytocin, som förutom får en att slappna av också är värkstimulerande och gör att värkarna blir mer effektiva. Strykande eller tryckande massage kan lindra under hela förlossningen.
  
  
• Akupunktur . På de flesta sjukhus finns barnmorskor som kan ge akupunktur under förlossningen, så det går alltid att fråga efter det om man vill prova. Genom att nålar sätts in i särskilda akupunkturpunkter så ökar och frisätts produktionen av olika ämnen, tillexempel endorfin.
  
  
• Värme . En varm vetekudde eller en varmvattensflaska kan lindra mycket och få en att slappna av under både det tidiga öppningsskedet och under förlossningens aktiva fas.
  
  
• Varmt vatten . Att stå eller sitta i en dusch med varmt vatten, eller flyta nästan tyngdlös i ett badkar lindrar smärtan och kan få kroppen att slappna av.

Man får alltid ändra sig!

Trots att många ofta vill ha en förlossning utan smärtlindring så är det vanligaste ändå att någon form av medicinsk smärtlindring används. Att under värkarna känna att smärtan blir för stor är vanligt och det är viktigt att komma ihåg att bara för att man kan föda barn utan att lindra smärtan finns det inget som säger att man måste. Det är också väldigt bra att vara beredd på att en förlossning aldrig är förutsägbar och att man får lov att ändra sig. Barnmorskan kan ge råd och berätta om för och nackdelar, men bäst är förstås att se till att ha koll innan förlossningen startar.

Medicinsk smärtlindring

Med medicinsk smärtlindring menar man olika typer av bedövningar som ges i form av läkemedel.

• Lustgas . Är en kemisk förening mellan syre och kväve som verkar smärtstillande, avslappnade och ger en tillfällig berusningskänsla när man andas in det. Det går att ställa in hur stark gasen ska vara och man styr själv hur mycket man vill andas in. Gasen påverkar inte bebisen och lämnar kroppen lika snabbt som den kommer in.
  
  
• Morfinpreparat . Får man som tablett eller injektion i hud eller ven, beroende på hur snabbt man vill det ska lindra. Det tar bort smärttoppar när värkarna pågår och gör det lättare att slappna av. Eftersom det passerar moderkakan så används det för det mesta i ett tidigt skede av förlossningen för att ge mamman en chans att sova och samla krafter, framförallt om det är en  latensfas  som drar ut ordentligt på tiden. Man vill inte använda det för nära förlossningen då det finns risk att bebisen blir sömnig och får problem att få igång en regelbunden andning.
  
  
• Epidural . Bedövningsmedel som injiceras i ryggens nedersta del som kan avlägsna smärtan och göra så man blir näst intill smärtfri under värkarna. Effekten klingar vanligtvis av efter några timmar i samband med att intensiteten i värkarna ökar. Man har också kontinuerlig CTG-registrering för att hela tiden kunna se att barnet mår bra.
  
  
• Spinalbedövning. Detta är en annan form av ryggbedövning som bedövar från bröstet och ända ner till låren. Spinalbedövning kan ges när man bedömer att förlossningen kommer gå ganska fort, till exempel hos en omföderska. Den används också vid kejsarsnitt men då i högre dos så bedövningen når ner till tårna. Precis som på epiduralen så har man kontinuerlig CTG-registrering för att hålla koll så att barnet mår bra.
  
  
• PDB/pudendusblockad, bäckenbottenbedövning . En numera ganska ovanlig bedövning som ges genom att man sprutar upp bedövningsvätska högt upp i slidväggen. Den bedövar nerverna så det gör mindre ont när barnet krystas ut. En nackdel är att bedövningen kan förlänga krystskedet och gör att den som föder inte riktigt känner exakt hur man ska göra. Men den är en utmärkt smärtlindring efter förlossning om barnmorskan ska sy lite större bristningar i slidan eller mellangården.
  
  
• Narkos . Full narkos innebär att man sover. Det används vid riktigt akuta  kejsarsnitt  när det inte finns tid för ryggbedövning eller när det inte är aktuellt med sugklocka.
  
  
• PCB/paracervikalblockad, livmoderhalsbedövning . Ett smärtstillande medel som under öppningsskedet sprutas in på fyra ställen vid modermunnen. Det gör värkarna mindre smärtsamma och ges oftast till omföderskor eftersom den bara sitter i ungefär två timmar. Den kan dock eventuellt ges ännu en gång.

Faktagranskad av Sara Bergman, legitimerad barnmorska