Insemination och heminsemination

Det kan finnas många olika anledningar till att man behöver använda sig av insemination som ett sätt att bli förälder. Det kan handla om par som trots många försök inte blivit gravida, men insemination har också blivit vanligt i regnbågsfamiljer och ett sätt för själv- eller ensamstående kvinnor som längtar efter barn. Gemensamt för alla behandlingar via vården är att man först måste ha gjort en fertilitetsutredning. Sen finns det även de som går vägen via heminsemination, som alltså inte är en del av svensk sjukvård.

Vad är insemination?

Insemination är en form av assisterad befruktning som kan hjälpa till när man vill bli gravid. Det finns i huvudsak två olika typer av insemination: med sperma från en donator eller från en partner.

Hur går en insemination till på klinik?

Insemination på klinik kan alltså gå till på två olika sätt, med partners eller donerade spermier. Donerade spermier kan användas vid flera olika tillfällen, till exempel hos samkönade par, självstående kvinnor eller barnlösa par som inte har eller kan använda egna spermier – till exempel om mannens spermier är för dåliga eller om det finns en känd risk att föra vidare en svår ärftlig sjukdom.

Insemination med partners spermier

Om ett par inte blivit gravida på naturlig väg och man tror utifrån fertilitetsutredningen att en insemination skulle kunna vara en väg framåt kan man få hjälp med att inseminera partners spermier. Det finns lite olika metoder för det. Antingen så får man ”bara” hjälp med att föra in spermier vid livmoderhalsens öppning – så kallad intracervikal insemination (ICI). Det görs i samband med ägglossningen och påminner ganska mycket om det naturliga sättet att bli gravid (minus själva ligget då) men metoden verkar ha en större chans att leda till en graviditet än tidsbestämt sex. Det här betraktas som den enklaste typen av insemination men ställer också högre krav på spermier och äggledares kvalitet.

Det finns också en mer avancerad metod som kallas intrauterin insemination (IUI). Till skillnad från ICI väljer man här ut de bästa spermierna, tvättar dem och för sedan in direkt till livmodern under ägglossningen. Det gör att spermierna kommer närmre ägget och chansen att det blir en befruktning ökar. Det här är något man brukar göra i de fall där spermierna är långsamma eller vid oförklarad barnlöshet. Inte sällan så kompletteras en insemination med att den som ska bära barnet också får en hormonbehandling för att stimulera ägglossningen och utveckla flera ägg.

Insemination med donerade spermier

Själva inseminationen av donerade spermier går till på samma sätt som om man använt egna/partners. Men däremot så krävs det en annan typ av mental förberedelse med tanke på att man, om försöket lyckas, kommer vänta ett barn med gener från en person man inte vet vem är. Bland annat så behöver man ha träffat och pratat med en psykolog innan. Det är också bra att känna till att identiteten från donatorn alltid är anonym för föräldern eller föräldrarna, men om ens barn vill så kommer hen att i vuxen ålder ha rätt att ta reda på vem det är och söka upp donatorn.

Vem kan få insemination via vården?

Det första steget för att få en insemination via vården är att först göra en fertilitetstutredning, och det kan man få oavsett om man lever som självstående kvinna, lesbiskt par eller man och kvinna i relation. Personen som ska insemineras måste självklart också ha en livmoder och möjlighet till att bli gravid.

För att utredningen ska bekostas av staten brukar även de här kraven gälla:

• Den som ska bära barnet får inte vara över 40 år (men det kan skilja lite åt mellan regionerna).
• Par ska bo ihop och ha en stabil relation.
• Par får inte ha gemensamma barn sen tidigare.
• Får inte vara frivilligt steriliserad.

Vad är heminsemination?

Heminsemination är ett ganska vanligt sätt att bli förälder för många regnbågsfamiljer, och singlar som skaffat sig en spermadonator. Heminsemination är inte en del av svensk sjukvård utan här köper man all utrustning själv, och det finns alltså ingen professionell övervakning av inseminationen. Men det finns det ju å andra sidan inte heller när de allra flesta graviditeter blir till.

En sak som däremot är viktig att känna till med heminsemination är att spermiedonatorn anses vara juridisk förälder, tillsammans med den som bär barnet. Det betyder att socialtjänsten kommer ha skyldighet att utreda och försöka ta reda på vem den biologiska pappan är genom en faderskapsutredning. Så läs på om de juridiska aspekterna av heminsemination innan ni sätter igång.

Hur gör man en insemination hemma?

Vid en heminsemination används en spruta eller slang som man köper själv i någon av alla onlinebutiker. Sen fyller man den med sperma och för in i slidan så långt som möjligt. Det bästa är om den som ger och den som tar emot spermier är på samma plats eftersom spermier förlorar sin kvalitet rätt snabbt om de ska fraktas, speciellt om de kommer i kontakt med luft eller utsätts för temperaturförändringar. Det kan vara klokt att försöka planera in flera försök i samband med ägglossningen, för att öka chanserna. En annan sak som också kan hjälpa är om den som tagit emot sperma ligger kvar en stund efteråt, med rumpan lite upphöjd, eftersom det minskar mängden spermier som rinner ut. Efter det är det bara att vänta och låta kroppen sköta resten. Ungefär tre veckor efter inseminationen brukar man kunna se på ett graviditetstest om det lyckats.

Skillnaden mellan insemination och IVF?

IVF och insemination är båda en form av assisterad befruktning, men den stora skillnaden är att vid IVF så sker själva befruktningen utanför kroppen i ett provrör. En mycket mer avancerad metod alltså. Vid insemination placerar man istället spermier direkt i den som vill bli gravid – och befruktningsprocessen sker inne i kroppen.

Hur stor är chansen att bli gravid med insemination?

Det finns en del olika faktorer som spelar roll för chansen att bli gravid med insemination, exempelvis om man identifierat några fertilitetsproblem eller inte, men också ålder - det är i regel lite svårare att bli gravid ju äldre man är. Men om en fertilitetsutredning visar att man har bra förutsättningar att bli gravid så brukar man säga att chansen är runt 15-20 procent att bli gravid efter en spermadonation. Vid partnerinsemination brukar chansen istället ligga runt 15 procent per menscykel, något lägre om man hittat defekter i spermaprovet.

Faktagranskad av Amelie Jensnäs Joäng, legitimerad barnmorska