Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies.
Läs mer här.

close

Ditt barns självkänsla

Ett barn som upplever att det blir sett och accepterat har goda förutsättningar för att utveckla en bra självkänsla och bli en trygg person. Men det räcker inte alltid. Här får du konkreta tips om viktig vardagspsykologi.

Alla barn – och vuxna – är medvetna och känsliga för andras omdömen. Men en låg självkänsla gör att barnet blir extremt beroende av andras godkännande. Barnet kan då bygga upp en prestationsbaserad självkänsla, som förutsätter att det ständigt måste lyckas och få ett erkännande.
Den som har en dålig självkänsla har lätt för att uppfatta fullständigt neutral information som kritik. När barnet blir äldre kan det ha svårt för att sätta gränser, säga nej och hävda sin egen åsikt. Som vuxen kan det leda till att man blir överdrivet självupptagen eller lever med en oro för att alla andra ska förstå hur ”dålig” man är.
Låg självkänsla ska dock inte förväxlas med blyghet.
En bra självkänsla önskar de flesta föräldrar sina barn. En sådan gör ju att ett barn kan hantera livets motgångar lättare. Barnet kommer att växa till en person som inte låter sig knäckas av att misslyckas ibland, eller av att få kritik från någon annan. 
 
Hur fungerar du själv?
Många föräldrar ser med nya ögon på hur de fungerar själva när de får barn. För barn gör ju framför allt som vi vuxna gör, inte som vi säger åt dem att göra. Du vill kanske att ditt barn blir mindre sårbart än vad du själv upplever sig vara, med en självkänsla som står stadigt, utan prestationskrav.
Även många vuxna kan behöva jobba med att ändra sitt beteende, såsom att man är alltför självkritisk i vissa situationer - om man säger fel saker, inte lyckas bli omtyckt eller presterar lite sämre än förväntat.
 
Råd till dig som är förälder
Psykologer och psykoterapeuter menar att ett barn som upplever sig älskat, sett och accepterat har goda möjligheter att utveckla en god självkänsla. Personlighet, omständigheter och kompisar spelar förstås också roll i sammanhanget.

Här kommer några råd att använda i vardagen:

• När barnet gör fel - kritisera beteendet, inte barnet. Det kan handla om ordval: ”Gör inte så!” istället för ”Nu är du dum!” Eller kanske ännu bättre, när det fungerar ”Gör hellre såhär...”

• När barnet är litet kan varje ny färdighet leda till ovationer. Ha rimliga förväntningar på vad ditt barn ska prestera även när det blir lite större. Ifall allt inte går så bra, gör ingen stor sak av det hela utan visa att du älskar barnet precis som det är.

• Var en bra förebild. Säg accepterande och snälla saker om dig själv istället för att svära över dina brister. Förmedla att du faktiskt uppskattar dig själv. Undvik att uttala dig nedsättande om ditt utseende, din kropp eller vad du åstadkommit. Det här förhållningssättet kommer du dessutom att må bra av själv.

• Undvik att vara överdrivet kritisk mot andras utseenden eller prestationer. Om du låter barnet höra att du ofta talar illa om andra förmedlar du att man ständigt måste vara på sin vakt för vad andra tycker om en själv, vilket skapar en oro.

• Tillåt både ilska och sorg. Om ett barn får ett vredesutbrott utan någon vettig anledning, bekräfta att du ser det och uppfattar att barnet är argt. Det går utmärkt att respektera utan att förstå. Vilket givetvis inte betyder att du bör acceptera att barnet slåss eller har sönder saker - att sätta gränser är också viktigt.

• Skilj på dina egna och barnets känslor. Om ett barn är ledset hjälper det föga om du visar att du också blir ledsen. Fråga istället om du kan göra något för att hjälpa. För det kan du ju alltid – att lyssna är det viktigaste, även om det ibland inte går att göra något åt saken därefter. Ett mindre barn kan ha svårt att förklara varför det är ledset. Då kan det räcka med att få sitta i ditt knä ett tag, med din fulla uppmärksamhet som stöd.


Skillnad på självkänsla och självförtroende
Självkänsla och självförtroende är inte riktigt samma sak, även om de påverkas mycket av varandra.

• Självkänsla kan beskrivas som den grundinställning man har till sig själv - hur stolt eller nöjt barnet är med sig själv som person. En låg självkänsla kopplas till ökad risk för depression, oro och ångest under livets gång.

• Självförtroende är snarare barnets tilltro till den egna förmågan, vad han eller hon tror sig klara av att prestera. Barnet kan ha ett gott självförtroende inom ett visst område, och ett sämre självförtroende inom ett annat.

 

Tips på böcker om barns självkänsla:
Petra Krantz Lindgren. Med känsla för barns självkänsla.
Jana Söderberg. Våga vara: visa barn vägen till bättre självkänsla.

Ett fel har uppstått, försök igen senare.
Laddar...