Affektanfall och affektkramper hos barn

Runt 3-4% av alla förskolebarn får så kallade affektanfall, alltså att de kroppsligt påverkas så av sina känslor att de tappar andan och svimmar eller förlorar medvetandet. En del får det bara någon enstaka gång men andra kan få det ofta, vid ovanliga fall flera gånger på en dag. Anfallen kallas ibland också affektkramp eller affektsvimning - eftersom de kan te sig lite olika.

Hur märks ett effektanfall?

Ett affektanfall startas oftast av att barnet blir väldigt arg eller rädd. Därefter kan vissa barn få kramper eller ryckningar (så pass att ögonen kan rulla bakåt), andra blir bleka och slappa i kroppen, och tuppar helt enkelt av. Gemensamt för de olika sätten är att barnet blir okontaktbar under några få sekunder. Ett affektanfall är visserligen vansinnigt läskigt att uppleva som förälder men anfallen är i sig ofarliga – även om det såklart finns en risk för att barnet skadar sig om det exempelvis trillar i samband med ett anfall. När anfallet väl är över så är barnet helt opåverkat.

I vilka åldrar kan barn få affektanfall?

Affektanfall debuterar nästan alltid före tvåårsåldern och är vanligast när barnet är mellan ett och två år. Men det kan dyka upp så tidigt som när barnet är ett halvår eller hålla på så sent som tills hen fyller sex. Man har inte kunnat se någon skillnad i att det skulle vara vanligare hos flickor eller pojkar. Det kan vara skönt att veta att - om det är rena affektanfall och inte någon annan anledning - så är det något som barnet kommer växa ifrån successivt, och i skolåldern bör det ha försvunnit.

Vad är orsaken till affektanfall

Ett affektanfall kommer av en övergående påverkan på blodtillförsel och syre till hjärnan som kan komma när ett barn får väldigt starka känslor - alltså affekter. Det är med andra ord inget som barnet själv kan kontrollera eller förhindra, utan det bara händer. Man har sett att det ofta är ärftligt, men varför vissa barn får det och inte andra är ändå fortfarande oklart. Ibland (men inte alltid) verkar det också som att brist på järn kan spela in och då kan en behandling med järntillskott hjälpa, det är dock något som man först ska prata med en läkare om och få hjälp med. Kanske kan det lugna lite att veta att affektanfall inte har något att göra med krampsjukdomar som exempelvis epilepsi att göra, men har du ett barn som får väldigt många anfall så är det klokt att ändå se till att ni får en ordentlig utredning för att utesluta så det inte rör sig om något annat.

Så hjälper du barnet genom ett anfall

Eftersom det inte går att kontrollera eller förhindra ett affektanfall så behöver man som förälder lära sig hjälpa så gott det går. Under själva anfallet så ska man stanna hos barnet och prata så lugnt man kan, vilket såklart är lättare sagt än gjort - speciellt om det är första gången det inträffar. Det är viktigt att aldrig skaka barnet för att försöka få kontakt! Däremot kan man försöka fånga barnet i famnen om man hinner, för att undvika att hen slår sig om det trillar. Efter några sekunder börjar barnet andas som vanligt och då får man kontakt igen. Även om du själv kanske är i upplösningstillstånd och rädd så försök att avdramatisera händelsen inför barnet, prata lugnt, pröva lite massage och ha barnet i famnen. Efter några minuter så ska hen kunna återgå till sina aktiviteter innan anfallet.

Har man ett barn som ofta får affektanfall så brukar man med tiden lära sig att känna igen signalerna. Då kan man försöka vara lite extra redo och eventuellt testa att avleda barnet – ibland funkar det. Det är också klokt att prata med förskolepersonalen om att barnet kan få anfall ibland, så att de är beredda på att det kan hända och får koll på hur de ska hantera det.

Söka vård efter ett affektanfall?

Är det så att barnet haft affektanfall tidigare, mår bra efteråt och du känner igen att det just är ett affektanfall så behöver du inte söka vård. Är det däremot första gången det händer bör man låta en läkare kika på barnet. Är barnet friskt i övrigt så brukar man ställa diagnosen efter vad som hände vid anfallet och eventuellt om det finns några liknande anfall hos övriga familjemedlemmar. I få fall, om läkaren känner sig osäker på diagnosen, så kan de vilja utreda det vidare för att utesluta andra orsaker.

Skulle anfallet inte gå över snabbt eller barnet inte bli som vanligt igen efter ett anfall så ska man söka akut vård. Det gäller också om barnet får kramper eller svimmar utan att ha varit arg eller ledsen innan. Det är viktigt att veta att affektkramper inte kommer hos små spädbarn under sex månader, även om de skriker mycket, därför bör det alltid utredas om de skulle krampa eller plötsligt bli okontaktbara.

Faktagranskad av Maria Frid, Barnläkare