Vad spelar maten för roll när det kommer till barns hälsa och immunsystem? Vi har pratat med barnläkaren Carina Saunders som även forskar om tarmfloran och hur den kan påverka hälsan hos de små. Här förklarar hon varför det är klokt att börja med en varierad kost tidigt och varför du inte behöver ge probiotika till ditt barn.
Det är en bra fråga. Tarmflora, eller tarmmikrobiota, är en term för alla mikroorganismer som lever i tarmen. Bakterierna utgör huvuddelen av tarmfloran, och en hälsosam bakterieflora hos en frisk person innehåller ett stort antal olika bakterier. Bakterier har tidigare haft ett dåligt rykte - helt oförtjänt. Visst finns det bakterier eller mikroorganismer som är dåliga för oss, som orsakar matförgiftning, halsfluss och andra infektioner – de vill vi helst inte ha. Men nyare forskning visar att de allra flesta bakterier är bra och viktiga för oss. Forskare har faktiskt börjat se mikrobiotan som ett separat organ, vilket är minst lika viktigt som vår hjärna och hjärta. En obalans i tarmfloran kan leda till en rad sjukdomar som fetma, cancer, hjärt-kärlsjukdomar, allergiska sjukdomar, autoimmuna sjukdomar och till och med depression.
Ja det stämmer! Forskning har visat att de mikroorganismer vi har i tarmfloran kan påverka immunförsvaret. Faktum är att ungefär 70 % av vårt immunförsvar finns i tarmen. Bakterierna producerar bland annat ämnen som bekämpar inflammationer i kroppen och det är mycket viktigt eftersom inflammation är orsaken till många kroniska sjukdomar. Faktiskt så kommunicerar tarmen med nästan alla andra organ i kroppen.
När barn börjar med fast föda så ökar den bakteriella mångfalden drastiskt och då har man förmodligen störst chans att påverka, och fram till 3 års ålder är den viktigaste perioden i livet när det kommer till att etablera tarmflora. Och varför är det så viktigt? Jo eftersom de olika mikroorganismerna bland annat gör så att immunförsvaret mognar på rätt sätt. Efter 3-årsåldern är tarmfloran etablerad och kommer till stor del följa personen hela livet. Men det betyder inte att det är för sent att göra något om man har äldre barn eller är vuxen eftersom livsstilen och kosten fortsatt kommer vara viktigt för tarmen (och resten av kroppen) under hela livet.
Särskilt en sak har stor inverkan på vilka mikrober som flyttar in i barnets tarm – och det är maten vi äter. Precis som växter behöver rätt näring och goda förutsättningar för att trivas, är tarmbakterierna också beroende av rätt näring. Det finns mycket forskning som pekar på att det du äter påverkar tarmfloran direkt och avgör vilka bakterier som kommer att trivas i tarmen, och man har även sett att en mindre varierad kost, mycket färdigmat och lågt intag av frukt och grönt hämmar tarmfloran. Vad tarmbakterierna istället behöver är FIBRER. Kostfibrer är en allmän term för kolhydrater som inte bryts ner i tunntarmen, utan transporteras osmält vidare till tjocktarmen för att "mata" tarmmikrobiotan.
Framförallt handlar det om att äta varierat för att maxa fiberkällorna. Fibrer hittar du bland annat i frukt och grönsaker och baljväxter som bönor och linser. Det kallas också PRE-biotika eftersom det stimulerar tillväxten av de nyttiga bakterierna i vår tarm. En sak till: Det finns olika sorters fibrer! Fibrer från en sparris kan stimulera tillväxten av en typ av bakterier, medan fibrer i en sötpotatis kan främja en helt annan typ av bakterier. Alltså, ju fler olika typer av fibrer du tillför kroppen (och tarmen), desto bättre.
Så när du börjar introducera fast föda till ditt barn, prova att erbjuda olika sorters fiberrika livsmedel. Barn i den här åldern är vanligtvis mycket mottagliga för olika grönsaker och baljväxter. Prova hemgjord gröt med olika spannmålstyper, som havre, quinoa, hirs eller bovete. Använd grovkorniga produkter som innehåller mycket mer fibrer än finkorniga produkter. Byt ut vit pasta mot grov pasta. Köp brunt ris istället för vitt ris. Ät mer baljväxter, som linser, kikärtor och bönor. De är inte bara rika på protein och näringsämnen, utan innehåller också massor av bra fibrer.
Jag har själv haft en 2-åring som ibland bara vill äta bröd och pasta så jag förstår föräldrars frustration mycket väl. Försök att inte ge upp och inte stressa dig själv eller barnet i onödan. Plötsligt kommer en dag då barnet är intresserad av mer varierad mat igen. Under tiden kanske du får hitta sätt att lägga till mer frukt eller grönsaker utan att det märks. Gör du pastasås kan du till exempel lägga till lite linser och grönsaker, som svamp, lök och spenat. Att mixa såsen kan vara en bra idé om barnet vägrar grönsaksbitar. Smoothies kan också funka. Tillsätt färska eller frysta bär, mango, banan, grönkål och olika fröer. Frysta grönsaker som squash, blomkål och avokado är väldigt smakneutrala och passar perfekt i en smoothie. Resten av smoothien brukar jag hälla i isformar som jag har tillgängligt i frysen. Det är alltid populärt! Och inte minst: Bjud in barnen när det är dags att laga mat, och låt barnet välja en ny frukt eller grönsak när ni är i butiken, en som ni aldrig har smakat förut. Prata om de olika matvarorna och hur viktigt det är att vi inte bara föder oss själva, utan även våra goda, duktiga bakterier som håller oss friska.
Det som våra tarmbakterier gillar minst är förmodligen ultraprocessad mat. Det är livsmedel som är industriellt producerade och hårt förädlade och som inte påminner om råvaror. Ultraprocessad mat har många ämnen tillsatta som hjälper till att ge den god smak, konsistens och utseende: Färgämnen, smakförstärkare, emulgeringsmedel och konserveringsmedel. Typiska exempel är bakverk med lång hållbarhet, söta flingor, billiga korvar, kycklingnuggets och andra helfabrikat, margarin, energibars, färdiga desserter och puddingar. Undersökningar från USA, Norge och flera andra länder visar att mer än hälften av den mat de flesta köper tillhör gruppen högförädlade varor. Eftersom mikrobiotaforskning är så nytt finns det mycket vi inte vet, men forskningsstudier tyder på att användningen av konserveringsmedel och tillsatser i färdigmat stör det mikrobiella samhället. Min rekommendation är därför att minska intaget av ultraprocessad mat.
Det är en bra fråga. Även om forskningslitteraturen om mänsklig mikrobiota har exploderat under det senaste decenniet finns det fortfarande mycket vi inte vet och det finns ingen övertygande forskning om att probiotika har en gynnsam effekt på friska barn. Det största problemet är dock att kvaliteten på de studier som görs ofta brister. Olika studier har använt olika bakteriesammansättningar och få personer har inkluderats i studierna. Medan vi väntar på tydliga forskningsresultat är mitt råd till föräldrar att ge barnet prebiotika, som du kan få i överflöd genom maten. Här är forskningen ganska tydlig.