Vad är fosterdiagnostik?

190919_libero_image_428_desktop

Fosterdiagnostik görs för att se hur bebisen mår och utvecklas under graviditeten. Beroende på när och varför undersökningen görs så finns en hel del olika typer av fosterdiagnostik. Här får du reda på vilka som finns.

Vilka olika typer av fosterdiagnostik finns?

Ultraljudsundersökningen är nog den typ av fosterdiagnostik som flest hört talas om. Men det finns fler typer av undersökningar, där några görs i ett andra steg för att följa upp om tidigare undersökningar visat på något avvikande. Här går vi kort vilka de är och hur de funkar.

Ultraljudsundersökning

Ultraljudsundersökning är den vanligaste typen av fosterdiagnostik och den får alla gravida erbjudande om att göra kostnadsfritt. Undersökningen är frivillig och något som blivande föräldrar själva bestämmer om de vill göra. På ultraljudet går det bland annat se bebisens hjärta slå, hur långt gången graviditeten är och hur bebisen mår. Det kan ofta bli det allra första synliga tecknet på graviditeten och därför ett väldigt känslomässigt ögonblick för många att för första gången få se den där lilla människan som huserar i magen, inte minst för alla blivande föräldrar som inte själva bär på barnet och ständigt blir påminda om olika former av gravidbesvär.

KUB – kombinerat ultraljud och blodprov

KUB är ett kombinerat ultraljud och blodprov. Det är alltså en undersökning i två delar och utifrån resultaten går det sen att beräkna sannolikheten att ett foster har Downs Syndrom eller andra, mer ovanliga, kromosomförändringar. Det ser olika ut i olika regioner om KUB är något som erbjuds gravida eller om det är något som – den som vill testa – får betala för själv.

NIPT

NIPT står för Non Invasive Prenatal Testing och görs med ett blodprov från den som är gravid. Precis som vid KUB så handlar NIPT om att ta reda på om bebisen har några avvikelser i kromosomerna, men det är mer tillförlitligt än KUB. NIPT görs från vecka 10 i graviditeten men det ser väldigt olika ut i landet vilka regioner som gör testet, eller om det är något som man får betala för själv. Till stor del har NIPT ersatt det äldre, och mer oprecisa, NUP-testet.

Fostervattenprov

Om annan fosterdiagnostik visat ökad risk för att fostret har en kromosomförändring så kan man gå vidare med att göra ett fostervattenprov. Det går till så att läkaren för in en tun nål i livmodern och suger upp lite fostervatten, som sen analyseras. Det går inte att göra provet förrän tidigast i graviditetsvecka 15 och det är viktigt att veta att det innebär en liten ökad risk för missfall.

Moderkaksprov

Ett alternativ till fostervattenprov är moderkaksprov. Det erbjuds till den som har vissa kända ärftliga sjukdomar eller där man ser en ökad sannolikhet för att fostret har en kromosomavvikelse. Eftersom detta kan göras redan från graviditetsvecka 11 så kan moderkaksprov rekommenderas om läkaren bedömer att det är viktigt att ett besked kommer tidigt. Provet går till på ungefär samma sätt som ett fostervattenprov och ger också en liten ökad risk för missfall.

Andra prov som kan tas på det ofödda barnet

Det finns också lite andra prov som kan användas för att hålla koll på barnet i magen. Blodprov från mamman för att se om det finns antikroppar mot blodgrupper andra än den egna eller analyser av antikroppar mot olika virussjukdomar - vilket kan vara viktigt att veta. Är det så att barnet inte tycks växa som det ska längre fram i graviditeten så kan man, förutom tillväxtultraljudet, göra en blodflödesmätning i navelsträngen för att se så att det får det syre och den näring som behövs.

Är det bra att göra fosterdiagnostik?

Det finns olika skäl till att man som blivande föräldrar vill göra fosterdiagnostik och det finns inget rätt eller fel att tänka kring det. I de allra flesta fall så visar undersökningen att allt ser bra ut, men det kan vara klokt att tänka igenom vad man vill få reda på och varför. Det kan vara en lättnad och trygghet att få veta att allt ser bra ut, på samma gång kan det skapa en oro över att behöva ställas inför svåra val om undersökningen inte visar det man hoppats på. Kanske kan testerna hjälpa en att mentalt förbereda sig för att livet med barn inte blir så som man kanske föreställt sig från början. Men för andra kan det kännas som att testerna inte spelar någon roll - barnet kommer ändå bli som det blir och älskat precis så. Det är viktigt att känna efter hur just du vill göra – därför är också undersökningarna frivilliga. Man har rätt till samtalsstöd - även som partner - om det är svårt eller jobbigt att ta ställning till undersökningar, provsvar eller oro.

Faktagranskad av Sofie Gustafsson, legitimerad barnmorska

SE_välkomstväskan_3x2

Få en gratis välkomstgåva!

Bli medlem nu!
Anna och Sophie
Anna Falkenström, Sofie Gustafsson
legitimerad barnmorska