Feber hos bebisar och små barn

När ens bebis får feber kan det väcka en del oro och det är lätt att stirra sig blind på den där siffran som står på termometern. Men barn kan få ganska hög feber utan att nödvändigtvis bli speciellt påverkade, så viktigare än att titta på siffrorna är att hålla koll på barnets allmäntillstånd. Har man en nyfödd, eller ett spädbarn under sex månader, med feber ska man dock alltid få en medicinsk bedömning.

När har barn feber?

Om termometern visar strax över 38 °C och högre brukar man prata om feber - både på spädbarn, barn och vuxna. Barn får lätt feber utan att det är något allvarligt. Vanligast är att det kommer i samband med en förkylning, det vill säga samtidigt som snoret hälsar på. Ofta kan ett lite större barn som har feber skutta omkring ganska opåverkad, trots temperatur en bit över 38 °C. För en vuxen, som kanske blir sängliggande vid samma gradtal, kan det kännas helt obegripligt. Ganska vanligt är det däremot att ett febrigt barn blir gnälligare och sover sämre än annars.

Tips när ditt barn har feber

Om barnet har lite lättare feber kan du hjälpa till genom att:

• Ta av lite kläder.
• Hålla rummet svalt.
• Inte bädda ner barnet under ett tjockt täcke.
• Erbjuda vätska ofta. Ge sådant som barnet tycker om exempelvis saft, isglass eller välling.
• Leka lite lugnare lekar och framförallt låta barnet avgöra hur mycket det orkar.

När ska jag ge febernedsättande?

Feber i sig är inte farligt utan kroppens sätt att bekämpa en infektion. Det finns alltså inget självändamål i att försöka sänka febern om ditt barn får i sig vätska, energi och i övrigt verkar må ganska bra. Febernedsättande skyddar inte heller mot feberkramper.

Däremot är det oftast lättare att få i sig energi om man inte har så hög feber. Om barnet dricker och äter sämre, har ont eller på annat vis känns påverkat kan du testa febernedsättande som är anpassat för barnets ålder. Barn under sex månader ska man däremot inte ge febernedsättande till utan att först ha rådfrågat sjukvårdsupplysningen.

Vad menas med allmäntillståndet?

Inom vården pratar man ofta om allmäntillståndet – vilket helt enkelt är en samlad bedömning om ens hälsotillstånd. Just allmäntillstånd är speciellt viktigt att titta på när barn är för små för att själva uttrycka hur de mår. Det man ska kika efter är exempelvis att:

• Barnet ska svara normalt på sociala signaler, alltså att de ska intressera sig för lek eller annat i sin omgivning mellan varven - exempelvis efter vila.
• Barnet ska ha sin vanliga ”stuns” i kroppen – inte vara slapp i muskulatur.
• Andningen ska vara normal.
• Hud och läppar ska ha samma färg som de brukar.
• Det ska gå att väcka barnet lika lätt som vanligt, och barnet ska då svara på sociala signaler.
• Barnet ska le, skratta eller vara nöjd med jämna mellanrum.
• Det ska gå att få i barnet mat och framförallt vätska. Hos små bebisar kan man kontrollera vätskeintaget med att de kissar. Det är inte alltid helt lätt att se hos en bebis, men om blöjan har en våtindikator ser du när den blir färgad.
• Barnets gråt eller skrik ska låta som det brukar.

Om allmäntillståndet är dåligt, och febernedsättande inte hjälper, så behöver man söka vård samma dag. Barn som är äldre än sex månader och med ett gott allmäntillstånd kan ofta friskna till hemma. Men om febern blir långdragen, eller kommer tillbaka i en andra puckel, så ska barnet träffa en doktor.

Feberkramper hos barn

Vissa barn kan få kramper i samband med att febern stiger snabbt. Då blir det febriga barnet stel i kroppen, får muskelryckningar i armar och ben, och kan verka frånvarande en kort stund. Feberkramper är inte farliga men kan se otäcka ut. Försök lugna ditt barn genom att vara trygg och ha det nära, men försök inte stoppa ett krampanfall genom att exempelvis hålla hårt i armar eller ben. Krampanfallet går över på en eller ett par minuter. Även om det inte är farligt bör man alltid kontakta akuten för att utesluta andra orsaker till krampanfallet, ibland kan man behöva stanna kvar på sjukhuset över natten.

Feber utan koppling till förkylning

Feber hänger ju ofta ihop med en förkylningsinfektion, men feber utan koppling till snuva bör man hålla lite extra koll på. Ibland rör det sig om den helt ofarliga men smittsamma tredagarsfebern, men där försvinner alltid febern efter några få dagar. Hög feber utan anledning kan också bero på andra infektioner, exempelvis urinvägsinfektion – vilket ofta kräver behandling. Så får ditt barn feber utan uppenbar orsak ska du kontakta sjukvårdsupplysningen. Samma sak gäller om du känner dig orolig eller har en känsla av att något inte står rätt till, då ska du alltid kontakta vården.

Faktagranskad av Maria Frid, barnläkare