App icon

LiberoKlubben

Libero Sverige

Installera
close

Barnsjukdomar

RS-virus, tredagarsfeber, höstblåsor och springmask. Ja, ens vokabulär som småbarnsförälder blir snabbt större. De flesta barnsjukdomar är inte farliga men det är bra att känna till symptomen och vad du kan tänka på om ditt barn blir sjukt.

De flesta åkommor blir man varse först under förskoleåren då virus lätt härjar, men en del kommer tidigare. För att hjälpa dig navigera mellan feberrosiga kinder och rödprickiga armar så har vi listat ett antal sjukdomar som barn kan drabbas av. Det är ingen heltäckande bild utan en översikt av några av våra vanliga barnsjukdomar. De flesta klarar man av att reda ut hemma men ju mindre barnet är desto mer observant behöver man däremot vara. Har du ett spädbarn som blir sjukt ska du exempelvis alltid kontakta vården för råd. Detsamma gäller om du känner tveksamhet, oro eller om barnets allmäntillstånd försämras.

Tredagarsfeber – orsakas av ett virus

Tredagarsfeber drabbar i första hand barn som är yngre än tre år och yttrar sig genom att barnet får några dagars hög feber, utan andra symptom. När febern sedan sjunker sprids ett ljusrött finprickigt utslag på överkroppen. Utslagen stannar ofta kvar ett par dagar. Tredagarsfebern är en väldigt smittsam sjukdom under pågående infektion, men efter att utslagen försvunnit smittar inte barnet längre. Ingen behandling krävs utan det går över av sig självt, men det är som alltid viktigt att se till att barnet får i sig energi.

RS – en vanlig virussjukdom

RS-viruset ger snuva, hosta och vanligtvis lindrig feber. Majoriteten av alla barn klarar av att läka ut sjukdomen hemma och vid två års ålder har de flesta haft RS. Får man viruset som spädbarn kan det däremot bli besvärligt och leda till andningssvårigheter. Efter några dagar kan det ibland (men inte alltid) visa sig som ett pipande, väsande ljud från luftvägarna. Eftersom barn får svårare att suga när de har mycket slem i luftvägarna kan det bli krångligare att mata barnet. Men det finns tips på vad du kan göra när din bebis blir snorig.

RS-viruset dyker upp i epidemier och är olika kraftfulla från år till år. Att vara restriktiv med fysiska kontakter och stora folksamlingar är alltid klokt för dig som har en nyfödd bebis, framförallt om du fått barn under vinterhalvåret när smittor sprids som mest. Om din bebis är under tre månader och får en besvärlig snuva eller hosta ska du alltid kontakta vården för en bedömning. Detsamma gäller om barnet, oavsett ålder, får svårt att äta eller andas.

Magsjuka hos barn – finns i olika former och med olika förlopp

Magsjuk kan man bli av både virus, parasiter och bakterier. Numera vaccinerar vi bebisar mot rotaviruset, vilket länge varit den vanligaste orsaken till att små barn blir magsjuka. Men magsjuk kan man bli ändå, exempelvis av vinterkräksjukan. Vanliga symptom på magsjuka är kräkningar och/eller diarré men även magont och feber förekommer.

Det viktigaste, oavsett vad som orsakat magsjukan, är att följa barnets mående och vara väldigt generös med vätska. Speciellt viktigt är det när barn får diarré eftersom de då förlorar vätska snabbt. Däremot måste man ge vätska i små mängder för att undvika att barnet kräks upp allt igen. En tesked åt gången är lagom, men det ska ges väldigt ofta – många varje timme. Det är viktigt att vätskan inte enbart består av vatten utan det gäller att få in socker och lättillgänglig energi. Ammar barnet så försök ge bröstmjölk på sked, annars är det bra med vätskeersättning, saft och en isglass att slicka på. Vid magsjuka kan man strunta i alla regler kring sötsaker och ge barnet det som funkar. Små barn har små marginaler och kan bli uttorkade väldigt fort, ju yngre barnet är desto känsligare är det. Är den magsjuka bebisen under sex månader bör man därför direkt kontakta sjukvårdsupplysningen för råd.

Magsjuka barn ska vara hemma så länge de har symptom och ofta två dygn till. Tänk också på att handsprit inte skyddar mot exempelvis vinterkräksjukan utan det är tvål och vatten som gäller.

Öroninflammation – vanligt efter förkylning hos små barn och bebisar

Inflammationen kommer av att öronen ventileras dåligt. När näsan varit snorig och täppt efter en förkylning kan det bildas bakterier (var) bakom trumhinnan. Det kan göra väldigt ont och kan märkas genom att barnet gråter ohejdat och inte kan sova när det ligger ner. Ibland viftar/tar barnet med handen mot örat. Även febern kan stiga ordentligt.

Små barn kan man testa att ha i bärsele eller babysitter eftersom svullnaden i öronen och näsan ofta minskar när huvudet är högt. Lite större barn kan ha en extra kudde under huvudet. Man bör också ge smärtlindring anpassad för barnets ålder. Små barn förstår inte varför det gör ont och det kan leda till onödig oro och att de äter och sover sämre - är barnet under sex månader är det däremot alltid bäst att rådgöra med vården innan smärtlindring ges. Fortsätter barnet ha ont och/eller febern inte går ner efter 2-3 dygn bör en läkare titta på barnet. Det är alltid viktigt att man får i sig energi och är barnet så påverkat att det inte äter alls bör man söka vård samma dag.

Vanligtvis kan en doktor enkelt hitta en bakteriell öroninflammation via ett besök hos vårdcentralen. Beroende på barnets ålder och om det är ett eller två öron som är infekterat kan man få antibiotika. En del barn får öroninflammation lättare och oftare än andra och då kan det bli aktuellt med bedömning hos öronläkare.

Ögoninflammation – när barns ögon blir röda och irriterade

Ögoninflammation hos bebisar och små barn kan komma av flera saker, skräp i ögat, en allergisk reaktion, en bakterieinfektion eller i samband med ett förkylningsvirus. Inflammationen är kroppens sätt att försöka försvara sig.
Man ska försöka hålla ögat rent, ofta går det med ny bomullstuss som fuktas i ljummet vatten. Tvätta det försiktigt, flera gånger per dag - från yttre ögonvrån och in för att undvika att få in kladd i ögat. Är det krångligt kan du alltid ringa BVC så hjälper de till att guida. Går det inte över på några dagar, eller om det blir värre, kontakta vården då barnet kanske behöver salva eller droppar. Ögoninflammation är, om de orsakats av virus, mycket smittsamt och sjuka barn, även om de är pigga, brukar inte få vara på förskolan under tiden.

Urinvägsinfektion hos barn – yttrar sig ofta på andra sätt än hos vuxna

Barn får sällan de klassiska symptomen som sveda och blodig eller illaluktande urin utan urinvägsinfektionen yttrar sig oftare på andra sätt, exempelvis ont i magen eller hög feber som kommer utan koppling till en förkylning. Därför får små barn ofta lämna urinprover om de har hög feber utan anledning. Visar det sig vara en urinvägsinfektion så behandlas det nästan alltid med antibiotika.

Vattkoppor – en vanlig barnsjukdom som smittar mycket

De flesta barn som träffar andra barn regelbundet får vattkoppor under sina första levnadsår. Förloppet är oftast: debut av vätskefyllda blåsor (koppor) som sprids på kroppen under några dagar och med samtidig feber, trötthet och ibland huvudvärk. Antalet koppor hos ett barn kan variera väldigt, allt från några få till att hela kroppen blir täckt. Senare torkar de och börjar klia, samtidigt blir barnets allmäntillstånd oftast bättre. När kopporna torkat smittar barnet inte längre och efter genomgången infektion är man immun. I ovanliga fall kan barnet bli så påverkat att det behöver sjukhusvård, exempelvis om febern eller blåsor i munnen hindrar barnet från att få i sig mat och dryck. Numera finns det också möjlighet att vaccinera sig mot vattkoppor, men det ingår inte i det allmänna vaccinationsprogrammet.

Bältros hos barn är ovanligt. Det uppstår när viruset, som faktiskt finns kvar livslångt i nervsystemet hos den som haft vattkoppor, vaknar till liv igen. Det gör ofta mycket ont och är vanligast hos vuxna över 50 år. Det kan också vara bra att känna till att vattkoppor inte kan orsaka bältros hos en annan person, däremot kan bältros orsaka vattkoppor hos någon som inte haft det tidigare.

Höstblåsor – smittsam barnsjukdom som ger utslag

Höstblåsor orsakas av ett virus och är vanligast hos barn under tio år. Blåsorna smittar genom fysisk kontakt med någon som redan är sjuk och sprids därför mycket lätt på exempelvis förskolor. Namnet kommer av att det är vanligare under sensommar eller höst. Typiska symptom är måttlig feber och blåsor i och kring mun och svalg, men också blåsor under fötter och i händer förekommer. När febern gått ner och barnet känner sig piggt igen kan det gå till förskolan och leka med kompisar.

Scharlakansfeber – ger barn smultrontunga efter några dagar

Scharlakansfeber ger halsont, men även feber, huvudvärk och kräkningar kan förekomma. Dessutom blir barnet röd och svullen i svalg och får röda kinder. Efter någon dag kommer knottriga utslag som börjar i armhålor och ljumskar för att sedan sprida sig. Men det tydligaste tecknet på att det handlar om scharlakansfeber kommer efter ytterligare ett par dagar; så kallad smultrontunga. Det låter kanske gulligt, men innebär att barnets tunga blir glänsande röd med små knottror. Scharlakansfeber behandlas oftast med antibiotika. Två dygn efter det att barnet börjat få medicin smittar det inte längre.

Springmask – en ofarlig tarmparasit

Föräldrar med barn på förskolan kommer säkert alla att få se den – lappen om att springmasken nu härjar. Det är en obehaglig och smittsam parasit, men tack och lov helt ofarlig. Barnet kan störas av den eftersom det kan klia i rumpan. Vill man få masken bekräftad går det ofta att hitta den om man tittar kring ändtarmsöppningen när barnet sover, eftersom masken brukar vara som mest aktiv på sena kvällar och nätter. Springmask sprids lätt via gemensamma ytor, och om en familjemedlem får mask ska alla behandlas samtidigt. Läkemedel mot springmask finns att köpa receptfritt på apoteken. God handhygien är också extra viktigt.

Mässling, röda hund och påssjuka ingår i den vaccination som alla barn får vid 18 månaders ålder (MPR-vaccin). Vaccin mot mässling kan även ges tidigare om familjen ska resa utomlands.

Faktagranskad av Maria Frid, barnläkare

Ett fel har uppstått, försök igen senare.
Laddar...