Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies.
Läs mer här.

close

Sjukdomar hos små barn

Sjukdomar hos små barn

Plötsliga prickar, feber eller magbesvär. Ibland handlar det om en känd barnsjukdom, i andra fall om andra svårbestämda virus. Här beskrivs några av de mest kända sjukdomarna hos små barn.

Mässling, röda hund och påssjuka ingår numera i den vaccination som alla barn får vid 18 månaders ålder (MPR-vaccin). Vaccin mot mässling kan även ges tidigare om familjen ska resa utomlands.
Vaccinerna skyddar i de flesta fall, men det finns en rad andra sjukdomar som ditt lilla barn kan råka ut för.

Vattkoppor
Vattkoppor är en mycket smittsam virussjukdom som börjar med feber, trötthet och huvudvärk. Sedan kommer utslagen som små prickar, oftast på magen först. De förvandlas snabbt till blåsor som ser ut som vattendroppar på huden. Kopporna klias lätt sönder. De sprider sig till ansiktet, hårbotten, armar, ben och slemhinnor.
Barnet är friskt när febern och blåsorna är borta, i regel efter en vecka. När alla blåsor torkat till skorpor smittar barnet inte längre.
Nästan alla barn har haft vattkoppor när de börjar skolan, och är därmed immuna.
Om du är gravid, misstänker att du har blivit smittad och aldrig har haft vattkoppor tidigare - kontakta din barnmorska.

Tredagarsfeber
Tredagarsfeber drabbar i första hand barn som är yngre än 3 år. Barnet får hög feber utan andra symtom under tre-fyra dagar. Efter febern får barnet blekröda, icke-kliande utslag som ofta börjar på mage eller bröst och försvinner efter ett par dagar. När febern och utslagen är borta är barnet friskt och smittar inte längre.

Femte sjukan
Femte sjukan orsakas av virus och är vanligast hos barn. Sjukdomen börjar ofta som utslag i ansiktet. Sedan kommer utslag på armar och ben, ofta i ett girlangliknande mönster. Barnet får feber, värk och ibland magbesvär. Sjukdomen går över på någon vecka. Barnet kan gå till förskolan när det är feberfritt och känner sig piggt, även om utslagen är kvar.
Om du är gravid och misstänker att du har blivit smittad av femte sjukan - kontakta din barnmorska.

Höstblåsor
Höstblåsor är en virusinfektion i munnen som är vanligast hos barn under 10 år. Blåsorna kan sitta inne i munnen, på läpparna eller på tungan. De blir ofta till små sår som gör att barnet har svårt att äta. Ibland får barnet också blåsor på händerna och fötterna. Till symtomen hör vanligtvis feber på 38-39 grader.
Ofta sprids höstblåsorna på förskolor under sensommaren eller hösten, framför allt genom handkontakt.
Infektionen går över av sig själv inom en vecka. Barnet kan leka med kompisar eller gå till förskolan när det känner sig piggt igen.

Svinkoppor
Svinkoppor (impetigo) orsakas av streptokocker eller stafylokocker. Kopporna drabbar oftast barn i förskoleåldern. De brukar börja som en kliande prick vid munnen eller näsan. Pricken eller prickarna blir till blåsor som därefter blir till vätskande sår.
Om barnet inte har feber räcker det med att behandla utslagen genom att tvätta dem noggrant med flytande tvål och vatten, morgon och kväll. Var extra noga med att tvätta händerna och byta örngott ofta för att undvika att sprida smittan. Barn i förskoleåldern bör vara hemma tills såren ser helt torra ut.

Kikhosta
Kikhosta börjar som en vanlig förkylning med snuva och rethosta. Det är i det här stadiet som barnet smittar allra mest. Efter någon vecka blir hostan värre, särskilt nattetid, för att vara som allra värst efter ungefär tre veckor. Barnet får så häftiga hostattacker så att det tappar andan - ”kiknar”. Inte sällan kräks barnet under attackerna.
Frisk, sval luft brukar hjälpa, erbjud mat som är lätt att äta och sällskap under hostiga nätter. Att höja sängens huvudända kan hjälpa lite mot hostan.
Hostan kan vara kvar många veckor efter det att infektionen gått över. Kikhosta tar på krafterna - både för barn och föräldrar. Efter fyra till sex veckor brukar barnet anses friskt även om hostan kan fortsätta ännu några veckor.
Spädbarn som utsätts för kikhostevirus kan behöva antibiotika, antingen förebyggande om någon i familjen insjuknat, eller vid tidiga symtom.
Alla svenska barn erbjuds idag vaccin mot kikhosta, första gången vid 3 månaders ålder.

Scharlakansfeber
Scharlakansfeber börjar ofta med feber, halsont, huvudvärk och kräkningar. Dessutom blir barnet röd och svullen i svalg, med röda kinder. Efter någon dag kommer knottriga utslag som börjar i armhålor och ljumskar för att sedan sprida sig. Men det tydligaste tecknet på att det handlar om scharlakansfeber kommer efter ytterligare ett par dagar; så kallad smultrontunga, då barnets tunga blir glänsande röd med små knottror.
Scharlakansfeber behandlas oftast med antibiotika. Två dygn efter det att barnet börjat få medicin smittar det inte längre.

RS-virus
RS-virusinfektion är något som de flesta barn råkar ut för någon gång under sina första två levnadsår. Den passerar och behandlas oftast som en vanlig förkylning med snuva, lite feber, ögonirritation och hosta.
Framför allt små barn, under två månader, kan få en allvarligare infektion med svår hosta och segt slem i näsa och luftvägar. Sök sjukvård om barnet hostar, äter dåligt, blir blekt och trött. Riktigt små eller för tidigt födda barn kan drabbas av andningsuppehåll. Allvarlig RS-infektion hos spädbarn ökar risken för astmaliknande andningsbesvär vid förkylning under småbarnsåren.
RS-viruset dyker upp i epidemier vissa år, oftast vintertid. Hör med din BVC om det gäller just nu, på din ort, och var i så fall lite extra försiktig om din lilla bebis. Undvik alltid att utsätta små spädbarn för förkylda personer eller platser med mycket folk.

Läs mer om feber hos små barn.
Läs mer om bebisens utslag och prickar.
Läs mer om förkylning hos barn.
Ett fel har uppstått, försök igen senare.
Laddar...