App icon

LiberoKlubben

Libero Sverige

Installera
close

Att sluta med tumme eller napp

Nappen, en liten sak i ett barns mun som ger upphov till stora känslor och åsikter. Märkligt nog inte sällan bland vuxna som inte har anknytning till barnet. Förr eller senare kommer barnet sluta med napp eller tumme - låt då fokus ligga på vad som passar för er som familj och framförallt på barnets välbefinnande.

Det är så olika från barn till barn när och hur de slutar med napp, och varför. En del slutar självmant, kanske är de små pratkvarnar och vill prata mycket - vilket gör att nappen mest är i vägen - eller så har de helt enkelt inte lika stort behov längre. Vissa slutar med napp tvärt, andra tar längre tid på sig.

När är det dags att sluta med napp?

Det finns ingen ålder som är rätt för alla barn att sluta använda napp, utan handlar mer om när ni som föräldrar ser att barnet känns moget för att sluta, då kan ni börja planera för det. Det är bra att tänka på att nappen ofta kan vara en viktig källa till trygghet för barnet så det är viktigt att avvänjning från nappen sker med respekt och kan få ta tid.

Låt barnet vara med i planeringen

Det är klokt att låta barnet vara med och tycka till i planeringen när det är dags att sluta med nappen. Ofta kan hen känna sig lite stor och duktig som vill sluta och som dessutom lägger upp en plan för det. Istället för att sluta med napp tvärt så är därför ett gott råd att ta det stegvis, kanske räcker det i början med att sluta med nappen på dagen och bara ha den vid vila och läggning. Kanske kan ni göra extra roliga saker ihop under övergångsperioden, så att färre tankar hamnar på nappen och att den fattas i munnen. Även om det ”bara” är en sak så betyder den ju så mycket mer. Nappen är ju något som gett barnet tröst och trygghet många, många gånger och en sån vana är sällan lätta att bryta. 

Misslyckanden gör inget

Om barnet misslyckas och längtan efter nappen blir för stor kan man börja om igen, med ett nytt mål längre fram. Tills slut lyckas ni och det behöver inte vara bråttom. Det är bra om barnet slutat helt i tre- till fyraårsåldern, eller senast innan de permanenta tänderna har kommit fram. Men det är viktigt att göra det med fokus på barnets välbefinnande.

Behöver ni avbryta avvänjningen är det väldigt viktigt att inte skuldbelägga barnet för att det inte lyckades. Det är ju du som är förälder som avgör om barnet ska ha napp eller inte – lägg inte ansvaret för dina beslut på barnet! Om du gjort bedömningen att barnet mår bättre av att få ha nappen ett tag till så får du presentera det på det sättet. Till exempel kan man säga: ”vet du, jag tror att det var dumt det här att du skulle sluta med nappen. Du verkar sakna den så jättemycket och då tycker jag faktiskt att du kan ha den ett tag till, det går bra. Vi gör ett nytt försök till sommaren i stället!”.

Sen behöver det inte vara barnets beslut om det inte passar er. Har du som förälder verkligen bestämt dig för att nappen måste bort så går det såklart även att genomföra en mer definitiv avvänjning, men då behöver du vara beredd på att barnet kommer att vara ledsen och behöva mycket extra tröst och närhet under en period. Det är nämligen tungt och hårt att skiljas från något man älskar – man behöver mycket sympati och vänlig tröst i det läget.

Svårare att sluta suga på tummen

Att sluta suga på tummen kan vara bra mycket svårare då den alltid finns där, men det brukar också lösa sig över tid. Det är ju faktiskt få tonåringar som fortfarande suger på napp eller tummen. Så kanske är det mer de vuxna om oroar sig över att barnen inte kommer sluta när de ser tummen slinka in i munnen när tårarna kommer eller vid läggdags.

Faktagranskad av Tova Winbladh, legitimerad psykolog

Ett fel har uppstått, försök igen senare.
Laddar...