Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies.
Läs mer här.

close

ADHD och autism

De flesta småbarn har ”myror i brallan” och svårt för att sitta still. Vissa är tystlåtna och inåtvända. Det kan vara en del av personligheten eller bara en fas i barnets utveckling. När kan man börja misstänka att ett annorlunda beteende är tecken på adhd eller autism?

Små barn kan vara impulsiva och stökiga. Eller oroande stillsamma. De går igenom trotsperioder och utvecklas stegvis. I vissa fall kan ett barns beteenden vara så svårhanterade att vardagen knappt fungerar. Sådana problem kan bero på adhd eller autism. Utredningar och extra hjälp blir ofta aktuella först i skolåldern men det finns barn som diagnosticeras långt tidigare.
Diagnosen kan kännas som en förklaring när allt inte känns som om det står rätt till, och ge rätt till mer stöd för barnet. Särskilt vid autism brukar man betona att det är bra med en tidig diagnos av just den anledningen.
För att man ska göra en utredning, eller ställa en så kallad neuropsykiatrisk diagnos så som adhd eller autism, måste barnets svårigheter medföra allvarliga problem i vardagen.
Personer som har problem av detta slag kan vara extremt begåvade på vissa områden, och behöver inte ha några problem alls i rätt omgivning.

Adhd
Man tror att ungefär var tjugonde barn har adhd, attention deficit hyperactivity disorder. Problemen finns ofta kvar i vuxen ålder, men brukar minska då man lärt sig förstå och hantera dem bättre. Adhd har förmodligen flera orsaker, och en av dessa är ärftlighet.

Det finns inget enkelt test som kan ge svar på om ett barn har adhd. Om det är allvarliga problem i vardagen gör man en noggrann utredning med intervjuer av personer kring barnet, psykologiska tester och medicinska undersökningar.

Några tidiga tecken på adhd kan vara att barnet har problem med vissa saker:

• Uppmärksamhet. Barnet har svårt att hålla koncentrationen även i korta stunder, att sitta still, lyssna eller ta emot instruktioner.

• Impulskontroll. Barnet reagerar utan att tänka sig för och har snabba humörsvängningar.

• Överaktivitet. Det sociala samspelet med andra barn blir aldrig riktigt rofyllt, leken blir ofta splittrad och avbruten.

Men adhd kan se väldigt olika ut, och är egentligen ett samlingsnamn på flera olika diagnoser, bland annat add och damp:

• Add är som adhd men utan överaktivitet. Add är vanligare hos flickor. Barnet blir lätt distraherat och tappar uppmärksamheten, men är alltså inte hyperaktivt.

• Det som länge kallats damp är en slags adhd som även inkluderar problem med vissa rörelser. Ibland har barnet också svårt att tolka intryck från syn, hörsel och känsel. Istället för damp talar man idag oftast om adhd i kombination med dcd, developmental coordination disorder.

Oavsett vad barnets problem är har ni alltid rätt att söka hjälp hos BUP, Barn- och ungdomspsykiatrin, eller på BVC. Barnet ska kunna få särskilt stöd i förskolan om så krävs. Det kan till exempel behövas en vuxen som är med och styr upp leken, eller hjälper till med rutiner och struktur. Omgivningens bemötande spelar stor mycket roll.
Det kan också vara så att ett barn med adhd-problematik inte alls passar in i kriterierna efter ett antal år.

Autism
Autism är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som bland annat innebär att barnet har svårt att förstå och tolka omvärlden.
Ifall du tycker att du inte får riktig kontakt med ditt barn kanske du börjar fundera över autism. Det är svårt att konstatera autism säkert på riktigt små barn.

Från 18 månaders ålder kan några varningstecken vara att barnet
• inte reagerar på sitt namn.
• inte har ögonkontakt med dig på samma sätt som andra barn.
• inte leker låtsaslekar, till exempel att en kloss är en bil.
• inte pekar på saker för att få dig att titta dit.

Senare är det vanligt att ett barn med autism
• har en sen eller utebliven talutveckling.
• leker annorlunda än andra barn, främst med hårda saker och ofta på ett ensidigt sätt - de kan till exempel sitta länge och snurra på hjulen på en leksak.
• reagerar annorlunda på oväntade ljud eller låga ljud.
• rör sig på något ovanligt sätt - till exempel gungar, går på tå eller viftar med armarna.
• reagerar på kyla på ett annat sätt än andra barn.
• har något specialintresse, fascination för en specifik lek eller aktivitet.
• blir frustrerat vid förändringar, om rutiner bryts eller saker i hemmet byter plats.
• har svårt att förstå språkliga underförståelser  ("Kan du öppna fönstret?" kan till exempel tolkas som som en ja- eller nej-fråga istället för en vädjan. Därför är det bättre att säga "Öppna fönstret" till ett barn med autism.)

En del barn kan uppvisa många av dessa tecken utan att ha autism. Är ni oroliga bör ni kontakta BVC eller en barnpsykiatrisk mottagning för bedömning.

Diagnosen autism ställs oftast då barnet är mellan fyra och fem år, men tecken brukar kunna ses redan vid två, tre år. En tidig diagnos kan vara viktig för att hjälpa barnet med lek och kommunikation, och bättre förstå barnet.
Studier visar att mindre än en procent av befolkningen i Sverige har någon form av autism. Men att barn har så kallade autistiska drag tros vara betydligt vanligare än så.
Autism är vanligare bland pojkar än bland flickor.
Ungefär hälften av barn med autism har någon form av utvecklingsstörning. Så kallat autistiskt syndrom innebär en svårare form av autism.
För autistiska barn är det viktigt med återkommande rutiner i en bekant omgivning – både där hemma och på förskolan. Särskilda pedagogiker kan vara till stöd för barnet.

Aspergers syndrom
Om en autistisk person har normal eller hög begåvning brukar man kalla det för högfungerande autism. Ibland får de här barnen diagnosen Aspergers syndrom.
Ett barn med Asperger har i första hand svårt med sociala kontakter eftersom de har svårt att tolka kroppsspråk och tonfall. Liksom vid autism finns ofta ett specialintresse som tar mycket tid.
Ett fel har uppstått, försök igen senare.
Laddar...