ADHD och autism

Små barn kan vara impulsiva och stökiga, oroande stillsamma eller någonstans mittemellan. De går igenom tålamodskrävande perioder och utvecklas stegvis. Men ibland kan ett barns beteenden vara så svårhanterligt att vardagen knappt fungerar, då brukar man börja fundera på om barnet har en neuropsykiatrisk funktionsvariation i form av adhd eller autism. För det mesta kommer utredningar och extra stöd först i skolåldern, även om det finns barn som får en diagnos långt tidigare.

NPF - neuropsykiatrisk diagnos

Att få en diagnos betyder inte att barnet är sjukt eller att det är något fel - utan det är ett sätt att beskriva svårigheterna som hjälper till att förklara varför det varit så kämpigt. En diagnos kan ge en förälder verktyg att hantera vardagen och den kan ge rätt stöd till barnet så hen kan få blomma ut och vara sig själv. Särskilt om man misstänker autism brukar man betona att det är bra med en tidig diagnos av just den anledningen. För att man ska göra en utredning av adhd eller autism hos barn och ställa en så kallad neuropsykiatrisk diagnos, måste barnets svårigheter medföra allvarliga problem i vardagen.

Det är viktigt att komma ihåg att personer som har den här typen av diagnoser kan vara extremt begåvade på vissa områden, och behöver inte ha några problem alls i rätt omgivning. För vissa kan det kännas som en superkraft, när de med tiden hittar verktygen för att hantera de bitarna som ställer till problem. Samtidigt kan det ofta som förälder vara svårt att se det så de gånger vardagen känns full av problem eller bråk.

Adhd hos barn

Man tror att ungefär var tjugonde barn har adhd, attention deficit hyperactivity disorder. Adhd kan inte växa bort, problemen finns ofta kvar i vuxen ålder, men de brukar för de allra flesta minska eftersom man lärt sig förstå och hantera dem bättre. Adhd har flera orsaker, och en av dessa är ärftlighet.

Det finns inget enkelt test som kan ge svar på om ett barn har adhd utan utredningsprocessen är mer komplex än så och består av flera delar, eftersom adhd yttrar sig olika. Om det är allvarliga problem i vardagen gör man en noggrann utredning med intervjuer av personer kring barnet, psykologiska tester och medicinska undersökningar utifrån vilka man bedömer om det är ett barn med adhd.

Att barnet har svårigheter med några saker kan vara symtom på adhd, vanliga tidiga tecken är:

• Uppmärksamhet. Barnet har svårt att hålla koncentrationen även i korta stunder, att sitta still, lyssna eller ta emot instruktioner.
• Impulskontroll. Barnet reagerar utan att tänka sig för och har snabba humörsvängningar.
• Överaktivitet. Svårt för det sociala samspelet med andra barn, som aldrig blir riktigt rofyllt, leken blir ofta splittrad och avbruten.

Olika former av adhd

Adhd kan se väldigt olika ut och finns i tre olika former:

• kombinerad form
• huvudsakligen ouppmärksam form
• huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form

Tidigare gav man barn diagnosen add om de lätt blev distraherade och tappade uppmärksamheten. Istället kallar man det nu adhd huvudsakligen ouppmärksam form - vilket enklast kan beskrivas som adhd men utan överaktivitet eller hyperaktivitet.

Damp är även det ett gammalt begrepp som ändrats. Numera ser man det som en slags adhd som även inkluderar problem med vissa rörelser. Ibland har barnet också svårt att tolka intryck från syn, hörsel och känsel. Istället för damp talar man idag om adhd i kombination med diagnosen dcd, developmental coordination disorder.

Oavsett vilka svårigheter barnet har så har ni alltid rätt att söka hjälp hos BUP, Barn- och ungdomspsykiatrin, eller på BVC. Barnet ska kunna få särskilt stöd i förskolan om så krävs. Det kan till exempel behövas en vuxen som är med och styr upp leken, eller hjälper till med rutiner och struktur. Hur omgivningen och man själv bemöter ett barn med adhd spelar stor roll.

Det kan också vara så att ett barn med adhd-problematik inte alls passar in i kriterierna efter ett antal år.

Autism hos barn

Autism är en neuropsykiatrisk funktionsvariation som bland annat innebär att autistiska barn har svårt att förstå och tolka omvärlden.

Är det så att du tycker att du inte får riktig kontakt med ditt lilla barn kanske du börjar fundera över om ditt barn har autism och om det finns något test för autism hos barn. Det kan vara bra att veta att det är svårt att konstatera autism säkert på bebisar och riktigt små barn. Men det finns tecken man kan titta efter.

Från 18 månaders ålder kan några tidiga tecken på autism vara att barnet:

• inte reagerar på sitt namn.
• inte har ögonkontakt med dig på samma sätt som andra barn.
• inte leker låtsaslekar, till exempel att en kloss är en bil.
• inte pekar på saker för att få dig att titta dit.

Senare är det vanligt att ett barn med autism visar symptom som att de:

• har en sen eller utebliven tal- och språkutveckling.
• leker annorlunda än andra barn, främst med hårda saker och ofta på ett ensidigt sätt - de kan till exempel sitta länge och snurra på hjulen på en leksak.
• reagerar annorlunda på oväntade ljud eller låga ljud.
• rör sig på något ovanligt sätt - till exempel gungar, går på tå eller viftar med armarna.
• har något specialintresse, fascination för en specifik lek eller aktivitet.
• blir frustrerat vid förändringar, om rutiner bryts eller saker i hemmet byter plats.
• har svårt att förstå språkliga underförståelser ("Kan du öppna fönstret?" kan till exempel tolkas som som en ja- eller nej-fråga istället för en vädjan. Därför är det bättre att säga "Öppna fönstret är du snäll" till ett barn med autism.)

Sen är det viktigt att komma ihåg det här med personlighet och utvecklingsfaser, en del barn kan uppvisa många av dessa tecken utan att ha autism. Men känner ni oro bör ni kontakta BVC eller en barnpsykiatrisk mottagning för bedömning. Det ingår också i uppdraget hos BVC att ha neuropsykiatriska funktionsvariationer i tanken när de bedömer barnets utveckling. Så även om du som förälder känner ditt barn bäst kan det vara skönt att veta att du inte ensam har i uppgift att upptäcka eventuella svårigheter.

Diagnosen autism ställs oftast då barnet är mellan fyra och fem år, men tecken brukar kunna ses redan vid två, tre års ålder. En tidig diagnos är ofta viktig för att kunna hjälpa barnet med lek och kommunikation, och att man själv och omgivningen bättre kan förstå barnet. Studier visar att mindre än en procent av befolkningen i Sverige har någon form av autism. Men att barn har så kallade autistiska drag tros vara betydligt vanligare än så. Orsaken bakom autism är oklar, men även här spelar ärftlighet en roll. Autism är vanligare bland pojkar än bland flickor.

Ungefär hälften av barn med autism har även någon form av intellektuell funktionsnedsättning. För barn med autism är det viktigt med återkommande rutiner i en bekant omgivning – både där hemma och på förskolan. Särskild pedagogik kan vara till stöd för barnet. Om ett barn med autism har normal eller hög begåvning brukade man tidigare kalla det för högfungerande autism och ibland fick de här barnen diagnosen Aspergers syndrom. Numera är diagnosen Aspergers syndrom borttagen och i stället används bara diagnosen autism tillsammans med en svårighetsgradering.

Oavsett svårigheter eller diagnoser så är det viktigt att tänka på att varje barn är unikt och förtjänar det bästa stöd efter sina egna förutsättningar.

Faktagranskad av Tova Winbladh, legitimerad psykolog