Utomkvedshavandeskap – symptom och behandling

Att en graviditet inte kan fortsätta brukar kännas sorgligt och tragiskt för alla som drabbas. Oftast handlar det då om missfall där graviditeten sitter inne i livmodern men stöts bort av kroppen. Men då och då händer det att graviditeten börjar utvecklas utanför livmodern och man pratar då om utomkvedshavandeskap, ektopisk eller extrauterin graviditet - som översatt betyder ungefär ”på fel plats”. Inom vården använder man oftast begreppet extrauterin graviditet men i dagligt tal är det lite äldre begreppet utomkvedshavandeskap fortfarande det vanligaste. När en graviditet börjar växa på fel plats så räknas det egentligen inte som ett missfall, men eftersom det också här handlar om en graviditet som inte kan fortsätta blir känslorna ofta desamma. Ibland kan tyvärr utomkvedshavandeskap också bli farligt, och just därför är det bra att veta vilka symptom man ska vara uppmärksam på.

Vad är utomkvedshavandeskap eller ektopisk graviditet?

Ett utomkvedshavandeskap betyder att ett befruktat ägg börjar växa på fel ställe i kroppen – alltså utanför livmodern – och därifrån kan graviditeten tyvärr inte utvecklas vidare. Det som händer är att det befruktade ägget på sin väg mot livmodern, inte hinner hela vägen fram utan stannar i äggledaren. Varför ägget ibland inte kommer hela vägen kan handla om att äggledare eller livmoder har någon skada eller påverkan. Det kan finnas en mängd olika förklaringar till det, till exempel infektioner och inflammationer i mage, livmoder eller äggledare. Risken för utomkvedshavandeskap är också högre vid vissa kroniska sjukdomar som endometrios - eller om man använder spiral och trots det ändå blir gravid.

Symtom vid utomkvedshavandeskap

I början liknar symptomen oftast en helt vanlig graviditet och man visar också positivt på graviditetstestet, trots att det alltså växer på fel ställe. Vanliga gravidsymptom som dyker upp tidigt i graviditeten, som till exempel utebliven mens, spända bröst och illamående, kan komma första veckorna precis som vid en vanlig graviditet. Men någon gång runt vecka 5-6 i graviditeten kan man få ont i magen, ofta långt nere i magen. En vanlig graviditet kan absolut ge känslan av mensvärksliknande molande magont, men smärtan som kan komma vid utomkvedshavandeskap är betydligt större och känner man så är det något man behöver kolla upp. Ibland kan tidiga symptom på utomkvedshavandeskap också ge mindre blödningar. Sen är det ju inte alltid som en blödning tidigt i graviditeten behöver betyda att något är fel, men det är alltid bra att höra av sig till en gynekolog om man är orolig eller får en stark känsla av att något inte stämmer. Det är också bra att känna till att man inte alltid får en synlig blödning. Är det ett utomkvedshavandeskap som gått långt kan det vara så att äggledaren redan har börjat blöda inne i magen och det kan ge akuta symptom som:

• svåra magsmärtor
• yrsel, svimning och chock
• kraftig blödning – oftast mer än den vanliga mensen

Får man någon av de akuta symptomen ovan – oavsett om man egentligen tror sig vara gravid eller inte – så är det viktigt att söka akut läkarvård. Diagnosen utomkvedshavandeskap ställs sen vid läkarbesöket genom att man får göra ett ultraljud, ibland i kombination med ett blodprov för att mäta nivåer av graviditetshormonet hCG.

När i tid upptäcks utomkvedshavandeskap?

Symptomen på ett utomkvedshavandeskap märks tidigt i graviditeten, någon gång mellan vecka 5 och 9. Runt vecka 5-6 i graviditeten är symptomen oftast lite lättare, men går det längre än så är risken för allvarligare symptom större.

Blöder man alltid vid utomkvedshavandeskap?

Det kan vara bra att känna till att ett utomkvedshavandeskap inte behöver visa sig med en blödning utan kan ge andra symptom, som till exempel yrsel eller kraftig smärta långt nere i magen.

Så går behandlingen till

Behandling av utomkvedshavandeskap beror lite på i vilken vecka det upptäcks. Om det upptäcks tidigt brukar man få mediciner som gör att graviditeten stannar av, men om äggledaren är på väg att brista – eller redan har brustit – behöver man opereras direkt. Ofta tar man då bort den äggledaren som är skadad. Den andra lämnas kvar och kan fungera som vanligt om man vill försöka bli gravid igen senare.

Det händer att ett utomkvedshavandeskap tillbakabildar sig, det betyder att kroppen tar hand om det själv. Då behöver man ingen behandling men en graviditet blir det tyvärr inte, den gången.

Komplikationer efter ett utomkvedshavandeskap

Den mest allvarliga komplikationen av ett utomkvedshavandeskap är om äggledaren är på väg att - eller redan hunnit - brista. Det är ett livshotande tillstånd som kräver att man opereras direkt, men om diagnosen ställs tidigt är risken för det mycket mindre. När det kommer till möjligheten att bli med barn igen är chansen fortfarande bra efter ett utomkvedshavandeskap. Även om man behövt operera bort en av sina äggledare så räcker det med att den andra fungerar som den ska.

Hur vanligt är utomkvedshavandeskap?

Det kan vara skönt att veta att det är ganska ovanligt, ungefär 2-3% av alla graviditeter blir till ett utomkvedshavandeskap. De allra flesta upptäcks dock tidigt vilket oftast gör att man kan få en enklare behandling som inte kräver operation.

Hur ser möjligheten ut att bli gravid igen efter ett utomkvedshavandeskap?

Har man haft ett utomkvedshavandeskap är det tyvärr en lite större risk att drabbas av det igen, men chansen att ägget faktiskt sätter sig på rätt ställe är ändå mycket större – runt 80-90%. Det man ska tänka på om man blir gravid igen efter ett utomkvedshavandeskap är att göra ett tidigt ultraljud runt vecka 6 för att se att allt ser bra ut, att ägget hamnat rätt – och givetvis också höra av sig till en gynekolog om man skulle få några misstänkta symptom innan det. Chansen att bli gravid igen efter ett utomkvedshavandeskap är oftast bra, även för de som har behövt opereras. Och skulle det vara svårt kan det kanske vara skönt att veta att många lyckas med hjälp av provrörsbefruktning.

Faktagranskad av Amelie Jensnäs Joäng, legitimerad barnmorska