Menscykeln – faser, hormoner & hur du beräknar din cykel

Faktagranskad av Amelie Jensnäs Joäng, legitimerad barnmorska

Menscykeln påverkar mycket i kvinnokroppen både när det kommer till fertilitet och mående. Här får du lite bättre koll på vad som händer i kroppen under de olika faserna, och vad du behöver känna till om menscykeln för att kunna bli gravid.

Vad handlar menscykeln om – egentligen?

Menscykeln är ett sätt att beskriva de olika faserna som fertila kvinnor går igenom varje månad, och hur kroppen förbereder sig för att kunna bli gravid. Det egentliga och biologiska syftet med menscykeln är att alltså att bli med barn. Men att lära känna sin menscykel kan ju vara bra av flera anledningar eftersom den för många påverkar rätt mycket, allt från hur kroppen känns till varför humöret svajar. Kort sagt till hur man mår i stort.

Menscykelns fyra faser

En menscykel består av fyra faser som tillsammans är ungefär 28 dagar, men det kan variera lite mellan olika personer där vissa har kortare cykel och andra längre.

Menstruation

Även om mensen är den period i cykeln de allra flesta känner till och har erfarenhet av så är det många som undrar vad mens är. För varför blöder vi – egentligen? Jo, det som kommer ut som en blödning är resultatet av ett ägg som inte blivit befruktat. Själva ägget förstörs inuti kroppen och ut kommer rester från ägget och livmoderslemhinnan i form av en blödning - alltså mensen. De allra flesta har sen mens under 3-5 dagar, men hur länge den håller på kan variera. Under mensen och dagarna precis efter är hormonerna östrogen och progesteron som lägst.

Ibland kan man få en liten blödning trots att man faktiskt blivit gravid. Det kan hända när ägget fäster i livmodern. Det är inte alltid det händer men det är lite lurigt eftersom den då kommer ungefär samtidigt som mensen skulle ha kommit. Ofta går det dock att skilja på nidblödning eller mens eftersom blödningen då är mindre och kan se annorlunda ut.

Follikulärfasen

Den här fasen börjar redan på mensens första dag, och slutar med ägglossningen. Follikulärfasen pågår alltså samtidigt som mensen och kan vara olika lång hos olika personer. När mensen tar slut så fortsätter follikulärfasen med att ägget mognar i äggstocken och gör sig redo för ägglossningen. Tidigt i den follikulära fasen - alltså samtidigt som mensen - är det ganska vanligt att tappa lite energi och driv, men i takt med att östrogen gradvis börjar stiga i kroppen känner många att humöret och koncentrationsförmågan blir bättre.

Ägglossning

Detta är den kortaste och kanske mest självbeskrivande fasen, när ett moget ägg lossnar från en äggstock. Själva ägglossningen är sen över snabbt, max ett dygn, men den som längtar efter att bli gravid kan pusta ut - ens fertila dagar är nämligen längre än så. Under varje ägglossning är det vanligtvis ett ägg som lossnar, men det händer ibland att det lossnar flera ägg och vissa månader lossnar det inget alls. Ägglossningen kommer ungefär två veckor efter mensen, men det kan som sagt variera lite mellan olika personer eftersom man har olika lång cykel. Det kan också variera i ens egen cykel från månad till månad. Vissa har oregelbunden mens av naturen, men även sjukdomar och stress kan påverka när ägglossningen kommer.

Lutealfasen

Lutealfasen börjar efter ägglossningen och håller på fram tills att mensen kommer, om det inte blivit någon graviditet den månaden alltså. Den här fasen är relativt konstant för de allra flesta - ungefär två veckor. Det som händer i kroppen är att hormonet progesteron stiger snabbt efter ägglossningen, det påverkar livmoderslemhinnan och gör den redo att ta emot ett befruktat ägg. Någonstans runt mitten av lutealfasen har man som mest progesteron, men om det inte blir någon graviditet så sjunker nivåerna och det är den här snabba nedbrytningen av progesteron som man tror har att göra med deppighet och PMS-symptom som många känner av innan mensen. Lutealfasen är den sista fasen i menscykeln och har det inte blivit något befruktat ägg den månaden så stöts resterna ut som mens och en ny cykel börjar på nytt.

Efter en graviditet börjar menscykeln så småningom om igen, men hur lång tid det tar kan variera mycket mellan olika personer och påverkas bland annat av om man ammar eller inte.

Kort och lång menscykel – vad betyder det?

En menscykel är oftast 28 dagar, men kan variera mellan olika personer. Vissa har en kort menscykel ned mot 21 dagar och andra har en längre som kan hålla på i upp till 35 dagar, allt räknas som normalt. Det som skiljer en kort och lång menscykel från varandra är att follikelfasen kan vara olika lång, alltså att mensen kan pågå under olika många dagar och att ägglossningen kan komma tidigare eller senare under menscykeln.

Vilka är de fertila dagar i menscykeln?

De fertila dagarna under menscykeln brukar vara ungefär 6 stycken per månad, runt fem dagar innan ägglossning och en dag efter. Det beror på att spermier kan överleva i livmodern under några dagar och faktiskt vänta in att ägget kommer. Och när ägget väl har lossnat så kan det bli befruktat i ungefär ett dygn. Allra störst chans till graviditet har den som lyckas tajma dagen före ägglossning, men eftersom kroppen inte är en tidsbestämd klocka så kan det vara svårt att veta exakt när ägglossningen sker. Därför kan det vara bra att börja försöka ungefär 4-5 dagar innan man tror sig ha ägglossning och sen ytterligare en dag efter det.

Hur menscykeln påverkar humör och sexlust

Efter mensen och innan ägglossningen brukar många känna sig som mest sociala och glada, och kanske rent allmänt ha en känsla av att de är starkare och mer mentalt på hugget. Det är också vanligt att sexlusten är som störst då. Detta härliga happy place beror på att östrogenet stiger efter mensen som ett sätt att förbereda kroppen på ägglossningen. Efter ägglossningen så sjunker östrogenet och progesteron stiger istället. Det kan kännas lite lugnande för vissa, samtidigt som många också blir tröttare och mer nedstämda ju närmre mensen de kommer.

Flytningar och kroppstemperatur under menscykeln

Menscykeln påverkar inte bara humöret utan kan också visa sig med en hel del kroppsliga förändringar. Det är till exempel vanligt att flytningarna ändrar utseende och konsistens under menscykeln. Från att ha varit lite vita och krämiga strax innan och efter mensen blir de klarare, halkigare och lite segare under ägglossningen. Det är för att spermier lättare ska kunna överleva och ta sig fram till ägget. Precis efter ägglossningen så kan också kroppstemperaturen stiga runt en halv grad. Sedan ligger den ofta kvar något högre under större delen av lutealfasen, ungefär fram tills att mensen kommer då temperaturen brukar sjunka igen. Den här lilla ökningen i kroppstemperatur kan göra att det till exempel känns lite tyngre att träna under lutealfasen, och att man snabbare känner sig utmattad och svettig.

Faktagranskad av Amelie Jensnäs Joäng, legitimerad barnmorska

Amelie Jensnäs Joäng
legitimerad barnmorska