Feber hos bebisar och små barn

När ens bebis eller barn får feber kan det väcka en del oro och det är lätt att stirra sig blind på den där siffran som står på termometern. Men barn kan få ganska hög feber utan att nödvändigtvis bli speciellt påverkade, så viktigare än att titta på siffrorna är att hålla koll på barnets allmäntillstånd. Nyfödda under tre månader med feber ska däremot alltid få en medicinsk bedömning och samma gäller om du har ett spädbarn under sex månader som har feber utan förkylningssymptom.

När har barn feber?

Om termometern visar 38 °C eller högre brukar man prata om feber – både hos barn och vuxna men har man en nyfödd hemma ska man generellt vara lite vaksam om temperaturen stiger över 37,5 °C och då höra av sig till vården för råd. Barn får lätt feber utan att det är något allvarligt. Vanligast är att det kommer i samband med en förkylning, det vill säga samtidigt som snoret hälsar på.

Hur vet jag att mitt barn har feber?

Du känner oftast på barnet om det har feber eftersom det då känns varmt över både huvud och kropp. Det är också vanligt att barnet verkar gnälligt, är tröttare och sover sämre än vanligt eller inte vill äta. Men det är heller inte speciellt ovanligt att barn som har feber kan skutta omkring ganska opåverkade, trots temperatur en bit över 38 °C. För en vuxen, som kanske blir sängliggande vid samma gradtal, kan det kännas helt obegripligt. För att få febern bekräftad är det därför bra att ta tempen. Det enklaste sättet att ta tempen på barn är oftast med en örontermometer, men har du en liten spädis under halvåret är det oftast bäst och mest tillförlitligt att ta tempen i rumpan.

Tips när ditt barn har feber

Om barnet har lite lättare feber kan du hjälpa till genom att:

• ta av lite kläder
• hålla rummet svalt
• inte bädda ner barnet under ett tjockt täcke
• erbjuda vätska ofta, ge sådant som barnet tycker om exempelvis saft, isglass eller välling
• leka lite lugnare lekar och framförallt låta barnet avgöra hur mycket det orkar

När ska jag ge febernedsättande till barn?

Feber i sig är inte farligt utan kroppens sätt att bekämpa en infektion. Det finns alltså inget självändamål i att försöka sänka febern om ditt barn får i sig vätska, energi och i övrigt verkar må ganska bra. Febernedsättande skyddar inte heller mot feberkramper.

Däremot är det oftast lättare att få i sig energi om man inte har så hög feber. Om barnet dricker och äter sämre, har ont eller på annat vis känns påverkat kan du testa febernedsättande som är anpassat för barnets ålder. Har du ett spädbarn under sex månader ska du däremot ha väldigt låga trösklar till att söka vård. Går inte febern ned eller barnet inte blir piggare efter febernedsättande så hör av dig till sjukvårdsupplysningen.

Vad menas med barnets allmäntillstånd?

Inom vården pratar man ofta om allmäntillståndet – vilket helt enkelt är samlade tecken på ens hälsotillstånd. Just allmäntillstånd är speciellt viktigt att titta på när barn är för små för att själva uttrycka hur de mår. Det man ska kika efter är exempelvis att:

• Barnet ska svara normalt på sociala signaler, alltså intressera sig för lek eller annat i sin omgivning mellan varven - exempelvis efter vila.
• Barnet ska ha sin vanliga ”stuns” i kroppen – inte vara slapp i muskulatur.
• Andningen ska vara normal.
• Hud och läppar ska ha samma färg som de brukar.
• Det ska gå att väcka barnet lika lätt som vanligt, och barnet ska då svara på sociala signaler.
• Barnet ska le, skratta eller vara nöjd med jämna mellanrum.
• Det ska gå att få i barnet mat och framförallt vätska, hos små bebisar kan man kontrollera vätskeintaget med att de kissar. Det är inte alltid helt lätt att se hos en bebis, men om blöjan har en våtindikator ser du när den blir färgad.
• Barnets gråt eller skrik ska låta som det brukar.

Barn som är äldre än sex månader och med ett gott allmäntillstånd kan ofta friskna till hemma. Men om allmäntillståndet är dåligt, och febernedsättande inte hjälper, så behöver man söka vård samma dag. Om febern blir långdragen, eller kommer tillbaka i en andra puckel, så ska barnet också träffa en doktor.

Feber och utslag hos barn – vad kan det bero på?

Barn kan få feber och utslag av många olika anledningar, oftast beror det på någon virusinfektion men det kan också komma av bakterier eller på att immunförsvaret har reagerat på något. De troligtvis vanligaste orsakerna till feber och utslag hos små barn som går på förskola är de helt ofarliga men smittsamma sjukdomarna tredagarsfeber eller höstblåsor. Där försvinner alltid febern efter några få dagar. Andra vanliga anledningar till utslag och feber hos barn kan vara vattkoppor, svinkoppor, femte sjukan och halsfluss. Om utslagen verkar besvära barnet eller blir infekterade ska du kontakta vården. Sök också alltid vård om barnet är väldigt påverkat och febernedsättande inte hjälper.

Feberyra hos barn – när febern påverkar medvetandet

Ibland kan febern påverka medvetandet hos barn så att de ser eller hör saker som inte finns, man säger då att de har feberyra. Det brukar vara lite större risk att få feberyra om febern stiger snabbt, men ärftliga faktorer kan också påverka. Om det är så att febern stiger snabbt ska man ge febernedsättande, och går den fortfarande inte ner så behöver man kontakta vården. Feberyra är vanligast hos små barn men förekommer även hos lite äldre. Det kan vara läskigt för barnet men är ofarligt och brukar gå över efter en stund. Det är inte ovanligt att barn som haft feberyra tidigare kan få det igen.

Feberkramper hos barn

Vissa barn kan få kramper i samband med att febern stiger snabbt. Då blir det febriga barnet stel i kroppen, får muskelryckningar i armar och ben, och kan verka frånvarande en kort stund. Feberkramper är inte farliga men kan se otäcka ut. Försök lugna ditt barn genom att vara trygg och ha det nära, men försök inte stoppa ett krampanfall genom att exempelvis hålla hårt i armar eller ben. Krampanfallet går över på en eller ett par minuter. Även om det inte är farligt bör man alltid kontakta akuten för att utesluta andra orsaker till krampanfallet, ibland kan man behöva stanna kvar på sjukhuset över natten.

Feber utan andra symptom

Feber hänger ju ofta ihop med en förkylningsinfektion och ibland kan bebisar få feber efter att de vaccinerat sig, men feber utan koppling till snuva eller annan tydlig anledning bör man hålla lite extra koll på. Hög feber utan anledning kan nämligen bero på andra infektioner, exempelvis urinvägsinfektion – och det kräver ofta behandling. Så får ditt barn feber utan uppenbar orsak ska du kontakta sjukvårdsupplysningen. Samma sak gäller om du känner dig orolig eller har en känsla av att något inte står rätt till, då ska du alltid kontakta vården.

Faktagranskad av Katarina Tötterman, barnläkare