KUB-test – kombinerat ultraljud och blodprov
Att vänta barn är ofta en spännande tid, inte sällan blandad med en del oro. Att vilja veta så mycket som möjligt om barnets hälsa redan innan det är fött är inget ovanligt, och en av undersökningarna som kan göras under graviditeten är KUB. Men vad får jag egentligen reda på av KUB och varför måste undersökningen göras redan innan vecka 14?
Utöver ultraljud så är nog KUB den typ av fosterdiagnostik som flest gör och känner till. Att göra ett KUB-test är frivilligt och det är viktigt att veta att det du får tillbaka är en sannolikhet och inte något säkert svar. Ibland kan det också behöva kompletteras med fler tester. Här reder vi ut frågor om KUB och går igenom hur undersökningen går till.
Så går KUB till
KUB står för kombinerat ultraljud och blodprov och undersökningen görs alltså i två olika steg, vid två olika tillfällen. Först får den som är gravid ta ett blodprov för att mäta halten av graviditets- och moderskapshormoner. Blodprovet kan göras först efter vecka 9 i graviditeten.
Mellan vecka 11-14 görs sen en särskild ultraljudsundersökning. Ultraljud vid KUB som går till som ett vanligt rutinultraljud utanpå magen, men man kikar efter helt andra saker då KUB istället handlar om att mäta nackuppklaringen, alltså vätskespalten i barnets nacke. Anledningen till att det inte går att göra KUB efter vecka 14 beror helt enkelt på att mätningen av nacken inte är tillförlitlig därefter.
Vilka erbjuds att göra KUB?
Det ser olika ut beroende på vart i landet du bor, KUB-test görs inte i alla regioner och ibland erbjuds det bara till vissa grupper som exempelvis gravida över en viss ålder. Men det går nästan alltid att boka och betala för själv hos en privat mottagning.
Vad visar KUB?
Utifrån resultatet av blodprov och ultraljud, tillsammans med den gravidas ålder, går det att beräkna sannolikheten för att barnet skulle ha någon form av kromosomavvikelser, alltså förändringar i kromosomernas antal som kan leda till Down syndrom eller andra former av fysiska eller psykiska funktionsvariationer. Men det är viktigt att känna till att resultatet från undersökningen är just en uppskattning och inget säkert besked. Det är alltså inget diagnostiskt test – mer en form av sannolikhetsbedömning. Är det så att KUB visar en förhöjd risk kan man gå vidare med annan fosterdiagnostik för att få ett säkert svar.
När kommer svaret efter KUB?
När och hur du får svar efter KUB kan skilja sig åt beroende på när undersökningarna görs och vart i landet du bor. Vanligtvis brukar blodprovet ta någon eller ett par veckor att analysera. Om det är färdiganalyserat när ultraljudet görs kan du få veta då, annars kan det bli mer av en preliminär bedömning på plats för att sen invänta den totala sannolikhetsbedömningen senare. Om testet visar låg sannolikt gör man inget mer, men om det visar på hög sannolikhet så kommer sjukvården höra av sig för att rådgöra tillsammans med dig.
Hur ska man tolka resultatet?
Resultatet du får på KUB är alltså en bedömning och visar hur stor sannolikheten är för en kromosomavvikelse. Om resultatet från KUB visar exempelvis 1:2000 så innebär det att ett barn av 2000 har en kromosomavvikelse - sannolikheten för en avvikelse här är alltså låg. Gränsen för vad som anses vara hög risk vid KUB varierar lite, men ofta brukar man prata om en förhöjd risk från 1:200. Sen är det viktigt att komma ihåg att det inte alls betyder att just ditt barn har en avvikelse, men att det finns en något ökad sannolikhet och att fler tester kan vara aktuella att göra - om du själv vill.
För- och nackdelar med att göra KUB
Många funderar över för- och nackdelar med KUB och det är svårt att ge ett generellt svar på eftersom alla är olika och har lite olika önskemål kring hur mycket de vill veta om sitt ofödda barn. Barnmorskan brukar vara bra att resonera med och i Liberos forum föräldrasnack finns också möjlighet att lyssna till hur andra föräldrar har tänkt kring att göra KUB eller inte.
Det som kan vara skönt att veta är i alla fall att testerna som görs vid KUB är säkra för fostret och ökar inte risken för missfall. Men det är också viktigt att känna till att KUB inte ger säkra svar och ingen garanti för något. Skulle det vara så att testerna visar ökad sannolikhet för kromosomavvikelse så är det ändå långt ifrån säkert att det gäller just din bebis, bara att det går att undersöka vidare. I första hand kan man då testa igen med det lite säkrare NIPT, men för att få ett definitivt svar behöver det göras ett moderkaks- eller fostervattenprov.
NIPT
NIPT – Non Invasive Prenatal Testing är en mer avancerad och dyrare form av kromosomscreening som kan göras från vecka 10 i graviditeten. Även i detta fall är det ett blodprov som tas men skillnaden mellan KUB och NIPT är att man här kikar efter barnets DNA i blodet för att se om fostret har några kromosomavvikelser. Ofta görs testet som en uppföljning för de som fått hög sannolikhet på KUB, eftersom NIPT är mer tillförlitligt när det kommer till att hitta avvikelser. Men om det är så att man hittar något avvikande även med NIPT så behövs ytterligare fosterdiagnostik för att få ett definitivt svar. Regionerna i Sverige har olika policys kring vilka som blir erbjudna att göra testet, hör därför med din barnmorska om du undrar vad som gäller där just du bor. Det kan också finnas vissa privata mottagningar som gör testet mot en kostnad. Även NIPT är ett säkert test som inte ökar risken för missfall.
Faktagranskad av Sofie Gustafsson, legitimerad barnmorska
