Missed abortion eller fördröjt missfall – när kroppen inte märker att graviditeten avslutats

Varför vissa graviditeter avbryts av sig själva är inte helt lätt att svara på, men ofta beror det på att det har blivit något fel i samband med befruktningen vilket gör att fostret inte kan utvecklas som det ska. Att se till så att graviditeten inte fortsätter är alltså naturens egna sätt att ta hand om det. Men ibland händer det att graviditeten avslutas utan att kroppen uppfattar det direkt – man pratar då om fördröjda missfall, missed abortion eller tysta missfall. Att ha gått många veckor i tron att man är gravid och sedan få besked att så inte är fallet är såklart en chock, och kan kännas väldigt tungt för de som drabbas. Här ska vi försöka förklara vad det handlar om, och vad som händer med kroppen efter ett fördröjt missfall.

Vad är missed abortion eller fördröjt missfall?

Vid ett fördröjt missfall avstannar graviditeten utan att man märker det direkt, och kroppen kan alltså fortsätta att tro att den är gravid i flera veckor efter att missfallet inträffade. Ibland upptäcks det när det kommer en blödning några veckor efter att fostret slutat växa och ibland kan det tyvärr komma som en chock under ett tidigt ultraljud. Man brukar prata om missed abortion fram till graviditetsvecka 22, men det kan vara viktigt att veta att de allra flesta sker tidigt under första trimestern.

Vad får man för symptom vid ett fördröjt missfall?

Det luriga med fördröjda missfall är att man inte får några symptom direkt eftersom kroppen ibland kan producera graviditetshormoner i flera veckor efter att fostret slutat växa. Och så länge nivåerna av hormonet hCG är tillräckligt högt så skickar det falska signaler till kroppen att graviditeten fortfarande pågår, vilket gör att man fortsätter ha graviditetssymptom, och graviditetstestet visar fortfarande positivt. Ibland kan det också handla om att livmodern inte hunnit reagera utan fortsätter växa som om det vore en graviditet. Varför det blir så här för vissa vet man inte riktigt, men det skulle kunna handla om individuella skillnader i hormonomsättning och hur känslig ens livmoder är för variationer. En del kan successivt märka att olika graviditetssymptom stannar av medan andra knappt upplever någon skillnad förrän senare, då en större blödning kommer – eller ibland vid ett tidigt ultraljud.

Det är fullkomligt naturligt att oroa sig under en graviditet och det kan såklart väcka en del frågor om vissa typiska gravidbesvär försvinner, men kom ihåg att missed abortion är ovanligt. Den absolut vanligaste anledningen till att vissa besvär försvinner handlar om helt naturliga anledningar som att graviditeten utvecklas.

Hur vanligt är det med fördröjt missfall?

De flesta missfall är de som märks direkt och som sker tidigt i graviditeten – ibland redan innan man ens vetat om att man är gravid. Fördröjda missfall är betydligt ovanligare, ungefär 1 av 5 missfall är en så kallad missed abortion. Det kan vara bra att ha med sig att det vanligaste är att missfall – även fördröjda - sker innan vecka 13.

Många undrar över om det finns något de kan göra för att minska risken för missfall, men utöver att undvika tobak, alkohol och andra droger så finns det tyvärr inte mycket man kan göra själv. De allra flesta missfall beror nämligen på att något gått snett vid själva befruktningen, det är alltså inget man kan styra över eller själv stoppa - utan det är naturens sätt att avsluta en graviditet där något blivit väldigt fel under första perioden av fosterutvecklingen. Kanske är det så att tanken på det kan ge en liten lättnad i sorgen som ofta följer.

Vad händer efter ett fördröjt missfall?

Rent kroppsligt så brukar man ta hand om ett fördröjt missfall på ungefär samma sätt som andra missfall. I vissa fall stöter kroppen själv ut fostret och ibland behövs hjälp av medicin. Skulle det vara så att graviditeten gått längre kan man behöva göra en så kallad skrapning.

Beroende på hur och när missfallet upptäcks kan det såklart komma som en chock. Vården brukar vara bra på att hantera människor som får sorgliga besked och man har rätt till att bli bemött i sin sorg och att personalen är lyhörd inför ens behov.

Hur påverkas kroppen och psyket?

Hur en förlorad graviditet upplevs är självklart väldigt individuellt, och alla har rätt till sin sorgeprocess oavsett hur den ser ut, om den är lång eller kort - full av tårar eller tyst och försiktig. Det kan kännas overkligt och svårt att förstå – kanske extra mycket vid ett fördröjt missfall eftersom man har levt i flera veckor med känslan och förväntan av att vänta barn. Att känna sorg, ilska, frustration och vanmakt är vanligt och det måste man få tillåta sig att känna. Det är bra att ta sina känslor på allvar, och framför allt så är det bra att inte behöva bära på sorgen ensam utan att ha något att prata med. Ibland kan det vara ett professionellt samtalsstöd som behövs, men det kan också vara den eller de som står en allra närmst. En del behöver sen landa mentalt ett tag innan de vill försöka bli med barn igen, andra vill snabbt blicka vidare mot en ny graviditet. Det är viktigt att tänka på att det inte finns ett sätt som är mer rätt eller fel än det andra - sorg ser olika ut för alla.

När kan man försöka bli gravid igen?

Den enda som egentligen bestämmer när det är dags att försöka bli gravid igen är den som haft ett missfall. Känner man sig fysiskt och mentalt redo att testa igen så ska man göra det. Vill man vänta ett tag och landa känslomässigt först så ska man göra det. Rent fysiskt så behöver ägglossningen ha kommit igång annars går det inte att bli gravid, men vanligtvis brukar den komma tillbaka ganska snabbt. Oftast inom en månad efter missfallet.

Faktagranskad av Amelie Jensnäs Joäng, legitimerad barnmorska