App icon

LiberoKlubben

Libero Sverige

Installera
close

Barn och värme - så skyddar du mot vätskebrist och solsting

Små barn är känsliga för värme och kan lätt få vätskebrist, men det finns mycket man som förälder kan göra för att det inte ska hända. Här får du hjälp med hur du kan tänka kring värme, solskydd och vätska.

En liten kropp innehåller mycket mindre vatten än en vuxens, och har alltså redan från början små marginaler när det kommer till vätskebrist och uttorkning. Små bebisar kan ju heller inte säga till själva när de blir törstiga. De har också svårare att reglera sin kroppstemperatur och behöver därför fylla på med vätska oftare. Vanligt är också att värmeutslagen tittar fram på ett barn som blivit för varmt.

Att klä bebisen i lagom mycket kläder

Har bebisen lagom mycket kläder? Ja, hur ofta har man som förälder inte ställt sig den frågan? En varm sommardag när du själv går klädd i shorts och t-shirt, kan du med all säkerhet utgå från att även bebisen behöver max ett lager tunna kläder på sig. Är det riktigt varmt kanske det räcker med endast blöja och ett tunt lakan när bebisen sover i skuggan. Till skillnad från oss vuxna så behöver bebisar däremot alltid skydda sitt känsliga huvud när solen är stark – även om de är i skuggan. Det ska inte vara något som blir för varmt men en solhatt eller tunn mössa funkar bra.
Man behöver titta och känna ofta på barnet när det är varmt ute. Känn efter med ett finger i nacken och på bröstet. Är det så att barnet känns varmt och/eller svettigt så behöver man skala av kläder eller leta upp en svalare plats. Känns det däremot lagom varmt mot fingret så har säkert barnet rätt temperatur.

Såhär skyddar du ditt barn mot värme och vätskebrist

  • På sommarhalvåret behöver de minsta barnen vara i skuggan, och väldigt heta dagar kan det vara bra att hålla sig inomhus mitt på dagen när det är som varmast.
  • Om barnet ska sova ute i vagnen är det superviktigt att vagnen står helt i skuggan. Tänk också på att svarta och mörka vagnar blir varmare än vita.
  • Lägg aldrig filt eller sjal över vagnen i syfte att skugga barnet, det kan bli olidligt varmt där inne. Det, i kombination med att tillförseln av luft blir sämre, kan bli en potentiell livsfara för små barn. Insektsnät kan man däremot ha på eftersom det släpper igenom luft.
  • Erbjud ständig tillgång till bröst eller flaska när det är varmt ute. Vatten kan man ge till barn som äter fast föda, men spädbarn behöver få i sig näring och därför är amning eller mjölkersättning bättre.
  • Lämna aldrig barn i en bil som står parkerad, inte ens en ynka minut. Även en molnig dag med vindrutan på glänt kan lufttillförseln krascha helt, och det blir snabbt dubbelt så varmt inne i bilen som ute.
  • Känn ofta med handen i nacken på en sovande bebis för att kontrollera att den har rätt temperatur.

Hur vet jag om mitt barn är för varm eller har symptom på vätskebrist?

En varm och gnällig bebis ska man vara vaksam på men små barn kan ibland också reagera tvärtom, och istället bli tysta och slöa när de är för varma. Därför får man försöka hålla koll på att de känns lagom varma mot handen, att de vaknar lätt – och att de kissar lika mycket som vanligt. Att inte kissa ordentligt är nämligen den vanligaste symptomen på vätskebrist. Finns det en våtindikator på blöjan så vet du att barnet kissat när den färgas.
Upplever du att din bebis blivit för varm ska du snabbt söka efter en svalare plats där du försöker få i barnet dricka, du kan också kyla ner och svalka bebisen med en blöt handduk. Om bebisen verkar för slö för att vilja äta kan du testa med att kittla den lite under foten, även hud-mot-hud kan göra att bebisar snabbare kommer igång med sugbegäret. Hjälper inte det och bebisen fortfarande känns slö, eller inte får i sig vätska, behöver du snabbt söka akutvård.

Kan barn få solsting?

Tack vare att de små barnen oftast befinner sig i skuggan och har solhatt eller tunn mössa på sig är solsting ganska ovanligt hos de minsta. Solsting kan man nämligen få av värmestrålning direkt mot huvudet, och symptomen är exempelvis illamående och yrsel. Lite äldre barn är däremot mer utsatta eftersom de kanske leker i vattnet och spenderar stora delar av dagen i solen. En keps eller hatt på huvudet tillsammans med solskydd är därför bra att ha även på sitt äldre barn - och kanske även på sig själv. Det kan vara bra att veta att symptomen på solsting inte kommer direkt utan brukar smyga sig på senare. Så det kan vara smart att hålla koll så tiden i solen inte blir för lång - även om man har skydd.

Solskydd för barn

Förutom att barn inte klarar av värmen speciellt bra så är deras tunna hud också väldigt känslig mot solens strålar. Barn under ett år ska helst inte vara i solen alls, framförallt inte mitt på dagen när solen skiner som starkast. Solskyddande krämer och hatt är bra att ha på de delar som inte täcks av antingen skugga eller kläder. Solkrämerna ska vara anpassade för barn och ha minst SPF 30, helst 50 - ju högre SPF desto svalare hålls den lilla kroppen eftersom solsveda gör vätskeförlusterna ännu värre.

Det kan vara intressant att veta att det finns olika typer av solskydd, kemiska och fysikaliska. De fysikaliska solkrämerna lägger en hinna direkt på huden och blockerar solljuset på en gång. De är oftare tjockare i sin konsistens och kan vara lite kämpigare att smörja in jämnt över hela kroppen, men du ser å andra sidan enklare vad du har kvar att smörja. Kemiskt solskydd går in i huden på ett annat vis, är oftast lite tunnare i konsistensen och därför enklare att smörja in - men å andra sidan är det lite svårare att se om man lycktas smörja över hela kroppen. Vanligtvis sitter det kemiska solskyddet lite bättre vid bad, men det kan vara bra att känna till att de inte ger ett omedelbart skydd utan ska smörjas på ca 20 minuter innan ni ger er ut i solen. I många krämer är det en blandning av båda och enklast är därför att prata med personalen på ett apotek så får du hjälp med att välja något som passar ditt barn. Trots att de flesta solkrämer idag är vattenfasta så är det ändå bra att smörja flera gånger under tiden ni är i solen, även om ditt barn kanske är av en annan åsikt.

Faktagranskad av Maria Frid, barnläkare

Ett fel har uppstått, försök igen senare.
Laddar...