Barn och värme - så skyddar du mot vätskebrist och solsting

En liten kropp innehåller mycket mindre vatten än en vuxens, och har alltså redan från början små marginaler när det kommer till vätskebrist och uttorkning. Små bebisar kan ju heller inte säga till själva när de blir törstiga. De har också svårare att reglera sin kroppstemperatur, de svettas till exempel inte lika lätt och har därför svårare att svalka sig. Därför behöver de fylla på med vätska oftare. Vanligt är också att värmeutslagen tittar fram på ett barn som blivit för varmt.

Att klä bebisen i lagom mycket kläder

Har bebisen lagom mycket kläder? Ja, hur ofta har man som förälder inte ställt sig den frågan? En varm sommardag när du själv går klädd i shorts och t-shirt, kan du med all säkerhet utgå från att även bebisen behöver max ett lager tunna kläder på sig. Tänk på att löst sittande kläder av naturmaterial är svalare än åtsittande kläder i syntetiska material. Är det riktigt varmt kanske det räcker med endast blöja och ett tunt lakan när bebisen sover i skuggan. Till skillnad från oss vuxna så behöver bebisar däremot alltid skydda sitt känsliga huvud när solen är stark – även om de är i skuggan. Det ska inte vara något som blir för varmt men en solhatt eller tunn mössa funkar bra.
Man behöver titta och känna ofta på barnet när det är varmt ute. Känn efter med ett finger i nacken och på bröstet. Är det så att barnet känns varmt och/eller svettigt så behöver man skala av kläder eller leta upp en svalare plats. Känns det däremot lagom varmt mot fingret så har säkert barnet rätt temperatur.

Så skyddar du ditt barn mot värme och vätskebrist

• På sommarhalvåret behöver de minsta barnen vara i skuggan, och väldigt heta dagar kan det vara bra att hålla sig inomhus mitt på dagen när det är som varmast.
• Om barnet ska sova ute i vagnen är det superviktigt att vagnen står helt i skuggan. Tänk också på att svarta och mörka vagnar blir varmare än vita. En fuktig handduk över benen kan hjälpa barnet att hålla rätt kroppstemperatur.
• Lägg aldrig filt eller sjal över vagnen i syfte att skugga barnet, det kan bli olidligt varmt där inne och i kombination med att tillförseln av luft blir sämre kan det bli en potentiell livsfara för små barn. Insektsnät kan man däremot ha på eftersom det släpper igenom luft.
• Erbjud ständig tillgång till bröst eller flaska när det är varmt ute. Vatten kan man ge till barn som äter fast föda, men spädbarn behöver få i sig näring och därför är amning eller mjölkersättning bättre.
• Barn som inte längre ammar eller dricker ersättning behöver också äta ordentligt med mat under varma dagar för att de ska få i sig de salter och mineraler som kroppen behöver extra mycket av när man svettas.
• Lämna aldrig barn i en bil som står parkerad, inte ens en ynka minut. Även en molnig dag med vindrutan på glänt kan lufttillförseln krascha helt, och det blir snabbt dubbelt så varmt inne i bilen som ute.
• Känn ofta med handen i nacken på en sovande bebis för att kontrollera att den har rätt temperatur.
• En sval dusch eller lek med vatten kan vara ett bra sätt att svalka sig under en varm sommardag.
• Undvik allt för mycket fysiskt ansträngande aktivitet under de varmaste timmarna på dagen.

Hur vet jag om min bebis är för varm?

Små barn svettas inte på samma sätt som vi vuxna, och därför kan det ibland vara svårt att se om de är för varma – speciellt de allra minsta bebisarna som inte själva kan berätta hur de mår. En varm och gnällig bebis ska du vara vaksam på men små barn kan ibland också reagera tvärtom, och istället bli tysta och slöa när de är för varma. Därför är det viktigt att hålla koll på att de känns lagom varma mot handen, att de vaknar lätt – och att de kissar lika mycket som vanligt. Att inte kissa ordentligt är nämligen den vanligaste symptomen på vätskebrist. Finns det en våtindikator på blöjan så vet du att barnet kissat när den färgas.

Symptom på vätskebrist hos barn

Vätskebrist kan barn få av att de har blivit för varma eller att de blivit uttorkade av kräkningar eller diarré, och de kan då få någon eller några av symptomen här i listan. Tänk på att ju yngre barn du har desto känsligare är det för vätskebrist.

• Barnet kissar mer sällan eller mycket små mängder (kisset kan då vara mörkgult eller brunt).
• Barnet kan bli blekt och slött med snabb andning eller hög puls.
• Lite äldre barn som kan prata kanske säger att de är törstiga - att känna tydlig törst är ett nämligen ett tecken på att uttorkningen har börjat.
• Barnet verkar yr eller klagar över huvudvärk.
• Barnet är ovanligt trött, orkeslös eller mår illa.
• Humöret förändras, vätskebrist kan till exempel visa sig genom att barnet blir ledset, irriterat eller grinigare än vanligt – vanligt hos de mindre bebisarna.
• Läppar eller mun känns torra.
• Sena tecken på uttorkning kan visa sig med kalla händer och fötter – det kräver akut sjukvård.

Tror du att ditt barn har blivit för varm eller har symptom på vätskebrist ska du snabbt söka efter en svalare plats där du försöker få i barnet dricka, du kan också kyla ner och svalka barnet med en blöt handduk. Har du en bebis som verkar för slö för att vilja äta kan du testa med att kittla den lite under foten, även hud-mot-hud kan göra att bebisar snabbare kommer igång med sugbegäret. Hjälper inte det och bebisen fortfarande känns slö, eller inte får i sig vätska, behöver du snabbt söka akutvård.

Kan barn få solsting eller värmeslag?

Solsting är en slags värmeslag som man kan få om kroppen blir för varm och inte klarar av att svalka sig själv – kroppen blir då överhettad. Små barn är extra utsatta eftersom de inte svettas lika mycket som vi vuxna, och därför behöver de skyddas extra mycket under varma dagar.
Eftersom små barn oftast är i skuggan, har solhatt eller tunn mössa och ammas eller får ersättning ofta, är solsting tack och lov ganska ovanligt hos de allra minsta. Men äldre barn är mer utsatta eftersom de är svårare att hålla still i skuggan. En keps eller hatt på huvudet och tunna kläder som skyddar huden är därför bra att ha även på sitt äldre barn - och kanske även på sig själv. Försök också svalka huvudet och kroppen med vatten så ofta som du kan. Men håll också koll på tiden så ni inte är ute i solen och värmen för länge. Just solsting brukar nämligen inte komma direkt utan kan smyga sig på lite senare under dagen, ofta i form av illamående och yrsel. Sök alltid vård på en akutmottagning om du tror att ditt lilla barn kan ha drabbats av värmeslag.

Solskydd för barn

Förutom att barn inte klarar av värmen speciellt bra så är deras tunna hud också väldigt känslig mot solens strålar. Barn under ett år ska helst inte vara i solen alls, framförallt inte mitt på dagen när solen skiner som starkast. Lite äldre barns som är rörligare brukar vara svårare att hålla helt i skuggan, då skyddar du huden allra bäst med keps och kläder – eller UV-kläder om de ska bada. Solskyddande krämer kan du sen ha på de delar som inte går att täcka av skugga eller kläder. Solkrämerna ska då vara anpassade för barn och ha minst SPF 30, helst 50 - ju högre SPF desto svalare hålls den lilla kroppen eftersom solsveda gör vätskeförlusterna ännu värre.

Det kan vara intressant att veta att det finns olika typer av solskydd, kemiska och fysikaliska. De fysikaliska solkrämerna lägger en hinna direkt på huden och blockerar solljuset på en gång. De är oftare tjockare i sin konsistens och kan vara lite kämpigare att smörja in jämnt över hela kroppen, men du ser å andra sidan enklare vad du har kvar att smörja. Kemiskt solskydd går in i huden på ett annat vis, är oftast lite tunnare i konsistensen och därför enklare att smörja in - men å andra sidan är det lite svårare att se om man lycktas smörja över hela kroppen. Vanligtvis sitter det kemiska solskyddet lite bättre vid bad, men det kan vara bra att känna till att de inte ger ett omedelbart skydd utan ska smörjas på ca 20 minuter innan ni ger er ut i solen. I många krämer är det en blandning av båda och enklast är därför att prata med personalen på ett apotek så får du hjälp med att välja något som passar ditt barn. Trots att de flesta solkrämer idag är vattenfasta så är det ändå bra att smörja flera gånger under tiden ni är i solen, även om ditt barn kanske är av en annan åsikt.

Faktagranskad av Katarina Tötterman, barnläkare