Välkommen tillbaka till bebisbubblan, där de små sakerna spelar stor roll och sömnen kan vara en bristvara. Till skillnad från första gången med litet barn så vet du nu lite mer vad det handlar om - även om det ofta blir annorlunda när det redan finns ett barn i familjen. Men för det nyblivna storasyskonet är allt helt nytt.
Det finns barn som älskar sitt nya syskon från start, men också de som - när nyhetens behag lagt sig - tycker att ni gott kan lämna tillbaka bebisen på BB. Hur väl man än försökt förbereda det blivande storasyskonet innan bebisen kommit, så går det aldrig att veta hur reaktionen kommer att bli. Det är en stor förändring för hela familjen och gemensamt för de flesta som just fått syskon är att tillvaron gungar en aning och inte känns riktigt som förut. Därför är det inte konstigt om det kommer olika reaktioner!
Går det, så försök tillbringa de första dagarna tillsammans som en familj. Ni behöver alla vänja er vid era nya roller och det är vanligt att barn som blivit storasyskon känner sig oroliga och inte helt avslappnade innan de landar i sin. Känslan och rädslan av att bli utanför kan finnas där, ofta tillsammans med en upplevelse av att tillvaron helt plötsligt blivit svår och full av krav när det finns en liten skrutt att behöva anpassa sig efter. Storasyskonet kan fundera över om föräldrarna verkligen gillar hen lika mycket fortfarande, det låter nämligen inte så när det bara gullas med bebisen jämt…
Att den lille inte heller lever upp till förväntningarna - utan faktiskt är rätt tråkig och mest skriker - är en annan sak som kan ge ett stick av besvikelse. Det kan också finnas oro över hur ömtålig den lille är och att något ska hända. Det är helt enkelt otroligt många olika känslor som kan, och troligtvis kommer att, bubbla upp under den turbulenta tiden med en ny liten familjemedlem. Därför är det bra att planera in mycket tid tillsammans i lugn och ro.
Av naturliga skäl kan inte det äldre barnet få förälderns uppmärksamhet på samma sätt som innan, när en ny liten bebis dykt upp i familjen. Det går ju inte att göra något åt, men det brukar ändå hjälpa att prata om det med barnet. Att visa förståelse för att det känns jobbigt ibland och inte alls speciellt kul att alltid behöva dela föräldrar med en annan person brukar göra gott för storasyskonet. På så sätt får hen veta att det är helt okej att känna sig besviken, arg eller avundsjuk på sitt syskon. Var noga med att inte skuldbelägga känslorna utan se det som något naturligt som måste få finnas ett tag. Ofta blir det så, i familjer med två föräldrar, att den som inte fött tar mer ansvar över det äldre syskonet när en liten bebis kommer. Det kan vara väldigt givande och ge en djupare relation, samtidigt som det kan finnas en risk att barnet upplever att den andra föräldern helt sonika bytt ut hen mot det nya lilla livet. Som föräldrar är det bra att tänka på det och försöka dela upp ansvaret för bebisen och kanske byta rollerna, så att det äldre barnet får tid på tu man hand med båda sina föräldrar och inte bara en av dem. Att växla vem som gör saker med det äldre barnet kan vara att sätt att hjälpa storasyskonet att inte bli lika svartsjuk.
En annan viktig grej att tänka på för att förebygga svartsjuka är att försöka ha lite is i magen och inte vara alltför överbeskyddande mot den lilla bebisen. Självklart måste den skyddas om det kommer slag och liknande från svartsjuka syskon, men det brukar bli jobbigt för alla om föräldrarna skyddar bebisen så mycket så att storasyskonen knappt kan titta på den lille utan att någon kommer springandes för att förmana och passa. Ett bra sätt att lära det stora barnet vad man får och inte när det kommer till närkontakt är att låta hen vara med och hjälpa till. Storasyskon är nämligen utmärkta medhjälpare när det gäller att hämta blöjor och nappar, lyfta upp bebisens ben vid blöjbyte, sätta på mössan, bädda om med täcket osv. Förutom att få koll på hur mjuk och fin man ska vara mot sitt småsyskon så brukar det kännas bra att få vara viktiga på riktigt för sitt lilla syskon, att få ta hand om bebisen tillsammans med föräldrarna och inte bli utstött.
De flesta barn får en liten släng av syskonsvartsjuka när de får ett småsyskon, men för vissa blir det extra starka känslor - även om man som förälder har försökt förebygga och göra allt så bra som möjligt. I de fallen väntar ofta en utmanande period - inte sällan med hårda ord och fysiska påhopp på den lilla bebisen - vilket är kämpigt för alla i familjen. Det enda man kan göra i ett sådant läge är att försöka förstå vad som triggar i gång svartsjukan och hjälpa barnet med sina känslor. Det är jättejobbigt att vara svartsjuk så storasyskonet behöver tröstas, stöttas, peppas och tröstas igen när det är som mest besvärligt. Att få känna sig förstådd och älskad även om man är bråkig är otroligt viktigt och läkande och gör att svartsjukan lägger sig snabbare. Fyll på det äldre barnet med lika mycket smekningar, gullande, leenden och uppmärksamhet som bebisen får, så mycket ni bara orkar och hinner! Det lönar sig till slut och barnet blir tryggare och lugnare med tiden.
Ett vanligt uttryck för svartsjuka hos små barn är att de ger sig på sitt lillasyskon fysiskt med till exempel nyp, hårt tryck, slag eller bett. Det kan såklart kännas obehagligt, men försök att inte bli helt förskräckt om det råkar hända utan se det i stället som en olyckshändelse där barnets känslor tog över alltför mycket. Har man ett syskon som gör illa bebisen regelbundet är det bra att man försöker se till att alltid vara nära barnen under en period, så att man hinner stoppa det innan det händer. Även om man kan bli irriterad och ledsen över det så är det jätteviktigt att tänka på är att våldsamheter från syskon inte är uttryck för att barnet har en dålig personlighet, är ouppfostrat eller hatar sitt syskon. Det handlar istället om att impulskontrollen ställer till det och därför måste vi vuxna finnas i närheten för att hjälpa barnet att hindra sig själv. Om man inte gör så stor grej av våldsamheterna utan bara konstaterar att man inte får göra illa bebisen och sen avleder till något annan mer positivt, så brukar det avta och inte bli ett stort problem.
Lika vanligt som svartsjuka är även avundsjuka när man fått ett syskon. Många storasyskon tittar med längtan på nappar, nappflaskor och blöjor och önskar inget hellre än att få vara liten själv också och bli omhändertagen av föräldrarna på samma sätt. Även om det kan kännas lite frustrerande att barnet helt plötsligt vill börja med kvällsvälling igen, efter ert kämpande att sluta med det, så är det inte konstigt eller dåligt. Det stora barnet kommer inte backa i utvecklingen på riktigt om hen får bli ompysslad och känna sig lite liten ett tag. Bjud gärna på extra omsorger om ditt barn vill ha det! Bär, mata, gulla, mys, prata bebisspråk eller vad det nu är som barnet suktar efter. De brukar njuta oerhört av det och det är dessutom ett bra tillfälle att fylla på med lite extra kärlek och därmed motverka svartsjuka.
Såhär kan du göra för att hjälpa ett svartsjukt syskon:
Faktagranskad av Tova Winbladh, legitimerad psykolog