Jag är nu i vecka 33+2 o va idag inne för förvärkar som pågått i 3 dagar dom va kraftiga så jag kunde knappt stå upp likaså såg dom en blödning och va öppen för 1 finger hur mkt är d nån som vet ? Va tror ni är d på gång hur ska jag tänka? Toppen va 36 mm så den va en bit kvar men den va mjuk? Va betyder allt detta??

Hej. Min son är 4,5 månad och har fått feber för första gången.. bytte blöja och gav Alvedon vid 19:30 och nu ville han ha mat vid 00:00 men reagerar på att blöjan är torr? Tempen låg nu på 37,0. Är det farligt? När måste man kontakta sjukan?

Jag födde en liten tjej i vecka 33+2, allt har gått så bra! Hon växer och allt har varit bra tills för 3 veckor sen.. hon började få magknip, sen tog vi rota vaccinet och en jobbig vecka med kväll skrik började. Vi tänkte att vi håller ut veckan ut, man märkte tydligt att hon hade ont i magen.
Nu fortsätter detta skrikandet, har gått 2 veckor och klockan 20:00 börjar hon skrika. Sen kan det pågå allt från 1 timme till 5..
Känns inte som att hon har ont liksom, utan bara missnöjd med allt.
Har någon upplevt samma ? Och vad gjorde ni? Känns som jag gråter hela tiden för jag är helt slut, och gråtandet blir bara värre hos pappan eller någon annan.

Hej jag är en snart 6 barns mamma som är orolig.
Jag har 2 prematur födda barn sedan innan ena född 33+4 andra 33+1 nu är jag gravid i vecka 29+4 o har haft små ont o öppen för 1 finger o man känner bebis huvud. Nån här som vet hur man ska tänka slemmproppen går i omgångar men då den återbildas är jag inte orolig för d. Men nån som vill hjälpa mig o förstå va detta kommer betyda? Kommer de bli en prematur till?
Kram en mamma som bär på oro ❤❤

När våran son föddes i V. 35 (akut kejsarsnitt pga inga rörelser), var han alldeles blå/vit. Hade inte fått någon näring eller syre det sista. 3dagar efter födseln skulle vi åka hem men hans trombosyt prov visade sig inte vara så bra så vi fick gå på en extra koll, visade sig att han hade en blodpropp i hjärtat 14×7mm stor. Vi åkte direkt till Göteborg & efter mycket om & men gjordes en öppen hjärnkirurgi.
Efter någon månad av återhämtning fick vi åka hem på permission. Vi märkte efter ett ganska bra tag att han var sen i sin utveckling, varför visste ingen. Han skulle göra en MR på hjärnan men var tvungen att väga ca 10 kg, så vi fick en tid när han var ca 1 1/2år. Fick vänta över 6mån, men nu fick vi reda på att han har en CP-skada, vilken grad vet vi inte än eftersom han är ganska liten. Så nu väntas remiss till barn habilitering mm. Våran älskade fyller 2år i maj & har precis lärt sig att sitta själv ❤
Någon mer som vart med om liknande?

Hej min son är extremt för tidigt född, I v. 25. Jag har två barn sedan tidigare som jag har gått över tiden med. Jag kan så lite om den här "världen" jag det hört att andra föräldrar har fått någon form av ekonomiskt stöd och VAB ersättning, resetilläg (vårdas 3 timmar fin hemmet)... Men jag har inte ork att kolla upp sånt. Jag har nog med att se till att han andas och inte försöker bajsa samtidigt som han får hicka eftersom han går ner i syresättning och puls då och måste. "väckas" eller få extra syrgas för att inte gå hjärtstillestånd. Som ni förstår blir det inte mycket sömn.

Någon som har gått igenom något liknande och fått ekomomisk hjälp, eller hur man går tillväga för att vara båda föräldrarna på plats ❤️

Såååå tacksam för svar!

Vår lilla Molly föddes 21 maj (6 dagar för tidigt) med en tillväxthämning på -35%. Hon var 45cm lång och vägde endast 2110gram. Därav har vi blivit ordinerade extra järndroppar från 6v ålder till 6mån. Har nu kört dessa droppar i 3 dagar morgon och kväll och VARENDA dag har hon blivit hysteriskt skrikig/kinkig/ledsen. Dropparna heter Niferex.

Har någon annan gått igenom detta? Hur reagerade era älsklingar? Fick ni några biverkningar?

Hej! Är i vecka 34+4 idag och har sedan i måndags haft ihållande kraftiga mensvärkar och oregelbundna värkar. Blev inlagd på förlossningen i tisdags då jag var öppen 1cm och tappen var helt utplånad. Blev stoppad 2 ggr med bricanyl och blev hemskickad dagen efter att tappen gått tillbaka och sammandragningarna lugnat ner sig. Fick teckenblödning och slemproppen gick i tisdags. Men har fortfarande mensvärkar och oregelbundna värkar och var på kontroll igår och fick veta att tappen var bara 2cm lång nu. Vad ska man tro? Är det något på gång? Någon som har varit med om likande?

Min bebis föddes 5 veckor för tidigt och vägde 2314 g. Han var fullt frisk ändå och fick tom 10 p direkt på apgar. Och alla övriga tester har varit bra.

Eftersom han var under 2500g så ordinerades han järndroppar, 2 droppar per dag tills han kom över 4000 g sedan 3 droppar per dag (halverad dos eftersom han endast får ersättning), från 6 veckor till 6 månader. Problemet är att han får så himla ont i magen, han skriker och gråter och vrider sig och magen är stenhård. Hela dagarna.

Efter han gått på dom i 3 veckor pratade vi med läkaren och kom överens att hålla upp med dropparna i en vecka för att se om det verkligen berodde på det. Han blev som en ny bebis! Skriken slutade, kränkningarna blev mindre och han blev gladare och började skratta. Han fick då endast d-droppar. Sedan i måndags har vi börjat med 1 droppe järn per dag igen och dessutom lagt till magdroppar och minifom. Alla problem är tillbaka nu :(

Jag har läst på massor och läst flera dokument om detta med järndroppar, och även om jag inser fördelarna att ge så tycker jag att det är förfärligt att det inte finns olika alternativ. För vuxna finns det ju flera olika sorter för att det ska vara så skonsamt som möjligt för magen. Men för små barn med tarmar som inte är helt utvecklade finns det endast 1 sort där det dessutom står att biverkningar som magknip, gaser, kräkningar och skrik är vanliga. Detta gör mig så otroligt förbannad!!

Jag funderar nu på att strunta i järndropparna. Trots allt är det rekommendationer som kommit senare år, och sånt här ändras väl hela tiden. Så länge det inte finns något skonsammare att ge vill jag inte ge. Jag klarar inte att se mitt barn lida. Risken är att han får beteendeproblem längre fram (t.ex. adhd) men den är som sagt bara en risk.

Jag vet inte vad jag vill ha för respons, dock undanbedes kommentarer i stil med "du borde ge dropparna" från föräldrar som inte gett sina barn järndroppar och därmed inte varit i situationen.

Vår lille son har fått toxiska utslag, har varit i ungefär 1,5 vecka. Det ska gå bort av sig självt men är så segt. Han är född i vecka 33+4 och är 5 månader. Någon som har något bra tips förutom salvan mini care, aquaphor ?

Min son är 5v, äter laktulos och gjort i en vecka. Hans dos har höjts till 3mlx2 . Han blir mycket mer orolig i magen, vilket dom blir. Superjobbigt! Det har iaf inte gett några vidare resultat & vi är trötta på att han får ondare i magen & inget resultat. Någon som fått testa något annat? Som fungerat bättre och inte ger så mycket gaser? Nästa steg ska vi testa annat ersättning. Han får endast ersättning. Någon som haft likande problem?

Hej! Just nu sondmatar vi våran son som är född 35+4, han får äta med flaska en liten del och resten sondar vi. Är det någon som gjort liknade ? Blir det lättare sen när dom får äta ”själva” och tills dom själva är mätta? Nu äter han var 3:e timme på dagarna och 4:e på natten.

Hej alla!

Om allt går som det ska så ska mina tvillingar födas i vecka 33 och jag undrar var vi kan köpa små nappar till prematur? Eller får man det på sjukhuset?

Mvh Sandra

Jag har en son som är 4 månader och föddes 2 månader förtidigt. Det känns som att han är en 3 månaders bebis när det kommer till utvecklingen, vilket bör vara rimligt. Tänkte dock höra med er som fött förtidigt om era bebisar var som t.ex en 4 månaders bebis när de var 4 månader?

Säkert är det hormonerna som spökar, min son är född i vecka 35, finaste guldklimpen. Han ligger tillfälligt och matas lite extra på neonatalavdelningen. Är inne hos honom iPrincip hela tiden och hjälper till med sondmatning/övar på att amma och gosar. Men varje gång jag lämnar honom för natten, får jag så dåligt samvete och känner mig som världens sämsta mamma, känns fruktansvärt jobbigt att lämna honom. Även fast han har fantastiska människor hos sig dygnet runt. Men känns som om jag lämnar honom. Det gör så ont i hjärtat varje gång. Någon som känt samma sak?

Hej finns det någon föräldraledig i Göteborg jag har en liten tjej på 7,5 månader okorr som är född i v.29+1 vi vill ha kompisar

Hej. Vi fick en liten gosse för tidigt nu den 2 april, fick flyga akut från Värmland till Göteborg och jag kommer nu få tillbringa min tid här i minst 6-8 veckor som det ser ut.
Har försökt leta efter prematur kläder men är svårt att veta vart jag ska kolla.
Någon som har tips på bra och fina prematur kläder i Göteborg, gärna från storlek 38.
Har du tips på bra sidor via nätet är det också uppskattat, men skulle helst vilja ha tips på butiker som säljer. 💙👣👶

Hej!

Vår son föddes 26+4, han låg 11 veckor på sjukhus, har opererats för ljumskbråck och han har tarmbakterien ESBL (som vi misstänker att han har fått via vården på sjukhuset). Vi hade gravidförsäkring extra på trygg hansa och den fungerade bra med utbetalningarna osv när det gällde sjukhusvistelsen. Vi hade sen i höstas en man från trygg hansa hemma hos oss för att diskutera och teckna en barnförsäkring och enligt han skulle den bli godkänd men med vissa förbehåll på grund av de olika sakerna. Men fick svar nu i förra veckan att han blir nekad barnförsäkring men att vi kan ansöka igen när han är 2 år korrigerad ålder :/
Vilka barnförsäkringar kan ni rekommendera och vilka ska man undvika? Vill ju ha ett så bra skydd som möjligt för vår ögonsten samt för kommande guldklimpar :)

Ni som fött för tidigt, innan v 35, hur startade det för er? Alltså vad var första symtom och hur fortskred det sig? Jag har sedan i förrgår haft stark mensvärk i mage, rygg och ben och igårmorse forsade det ut blod, både mörkt, klumpar och färskt. Åkte till fl och blödningen kom från tappen. Som förövrigt inte var påverkad, tror hon sa att man såg det var lite inflammerat där längst ut. Ctg kurva gjordes 2 gånger då de visade på lite sammandragningar. Fick åka hem och nu har jag haft en stark mensvärk dess dess, (i 2 dygn). Är rädd att bebis kommer vilja komma för tidigt!

Hej!
Som det står i rubriken får jag ingen ögonkontakt med min dotter. Hon är 1 månad korrigerad och 3 månader okorrigerad. Hon har gått upp i vikt väldigt bra och växer som hon ska, men jag är så otolog för jag får ibgen ögonkontakt med henne. Hon tittar omkring, vänder sig mot mig när jag ropar eller mot pappa och storebror, ler mot oss, vänder sig från mage till rygg och har senaste dagarna börjat härma med munnen när jag äter. Men jag är så orolig, hon tittar på mig men då är det som att hon kollar min panna eller arm under amning. Med storebror som också vart prematur fick jag ögpnkontakt. Är det någon som har erfarenhet av det? Har det visat sig vara något? Blir så orolig att jag många gånger börjar gråta!

Tacksam för era tankar och erfarenheter

Vår lilla tjej har kräkts sedan sitt andra dygn i livet, nu är hon 10 månader och kräks fortfarande! Efter många återbesök på barnavdelningen har vi nu fått Zantac utskrivet och har börjat med de sedan en vecka tillbaka. Frågan är så orättvis med vad de är för fel, vi har fått testat mjölkproteinfritt vilket inte hjälpte, vi har fått börja med mat väldigt tidigt och ta bort flaskan så att de ska va så lite flytande som möjligt. Är de någon som har erfarenhet av Zantac? Barn med otroligt mycket kräkningar? Känner att jag vill höra hur andra har de.

Den 22/11 2017 föddes min underbara son i akut kejsarsnitt. Jag ringde bm på måndag morse och berättade att något hade känts fel i magen under hela helgen. Det hade gjort ont i nedre delen och det hade känt som att något ”släppte” när jag hade kissat både på lördagen och söndagen i följd av geléklumpar i trosorna. Dom sa att det inte var något fel och var helt normalt. Jag skulle dock ringa förlossningen om vatten avgång eller blod förekom.
På tisdagen hade jag mitt rutin koll på specialist mödrarvården och dom upptäckte att jag var 1.5cm öppen och blev skickad i från Västerås sjukhus till Faluns sjukhus. Dagen efter var jag 6-7 cm och hade sjuka värkar. Jag förlöstes med akut kjesarsnitt då han fortfarande låg i säte. Jag har aldrig vart så rädd och panik slagen. Vi bor just nu på Faluns sjukhus och kommer bo kvar här ett tag fram över.

Det har vart ett par överväldiga dagar med sondmatning varannan timme. Många prover, sol lampor, nytt blod då han har gulsot. Jag är konstant rädd. Jag undrar väl egentligen bara om det finns fler än mig och om nån vill dela erfarenheter?

Här sitter jag orolig och vet inte vad jag ska göra! Lillan på 6 veckor som är prematur född v 30 har fått rotavirus vaccinet igår. Hon har ätit lite dåligare idag och är lite trött. Hon låter lite mer än de vanliga prematur ljuden men jag e så orolig att hon ska få nån biverkning av vaccinet. Ringde 1177 och frågade om när man kunde förvänta sig eventuella biverkningar. Fick inget svar alls. Det visste hon inte och tyckte att jag kunde ta henne till akuten om bag va orolig. Vill inte ta lillan tilm akuten i onödan med tanke på att hon inte äns är fullgången än just pga smittrisken!Är det någon som vet när eventuella biverkningar kommer? Dygnet efter,flera dagar efter eller veckor? Är på spänn o himla orolig

Hej, jag har en gosse född 6 veckor för tidig. Idag är han okorr. 12 veckor och korr. 6 veckor. Jag undrar hur det ligger till med utvecklingen? Vad ska han kunna och inte kunna. Tycker det svårt att veta. Han tittar på mig en stund(ngn sekund) och sen vänder bort huvudet för att titta på fönster eller lampa som han tycker är mer intressant :) ibland när han väll tittar på mig, så följer han mog när jag flyttar ansiktet. Han har också börjat le med öppen mun men det känns fortfarande att han ler reflexmässigt. Han.äter och sover bra för det mesta. Har börjat bli kinkig och gnällig på kvällarna då vill han bara ligga vid bröstet och suga. Det kan han hålla på göra i 2-3 timmar. Får han ingen bröst så skriker han.Är detta normalt? Jag får känsel av att han inte blir mät då men enl bvc så finns det alltid tillräckligt med mjölk i bröstet och att jag ska undvika om det går ge ersättning. Tycker det är svårt att veta. Hur har ni det med era barn?

Vi har börjat prata löst om nästa barn och diskuterar hur allt kommer gå till denna gången. Liten kom 33+5 utan tydlig anledning, i alla fall inget jag fått veta. Så ni som fått fler barn, vad händer denna gången? Min barnmorska nämnde något om en spruta tidigt i graviditeten men jag hittar ingen info? Spec. Mvh har jag sett något om?
Är inte där än men är nyfiken!

Idag är lilla 3 redan 6,5 månad. Helt otroligt! Och förra veckan blev hon och jag utskrivna från neo Mottagningen :) har hunnit massa spännande :) hennes bror fyllde 2 så blev kalas, idag duschade hon för Första gången och hon älskade det! Jollrade och skrattade massa. Lilla 3 håller på att lära sig krypa och dröjer inte långt nu tills hon är i mål :) hon har börjat klara av barnmat från 6 månader ockdå :) min lilla fina tjej har redan 68 i kläder likt en 6 månaders :) hon gör massa framsteg och är likt sin mamma lätt till skratt och ett leende och umgås gärna med vänner och familj :)

Hej, undrar om det finns någon som har erfarenhet av att vara gbp-opererad och är omföderska. Min första dotter kom i v35+6 och är i v34 nu och tycker det är riktigt tungt nu jämförelsevis med förra gången.

Är det någon som vet huruvida barn nr 2 också har en tendens att ha bråttom ut (eftersom det finns en tendens att gbp-opererade får prematurbarn) eller drar de ut mer på tiden?

Hej! Jag har ett barn född i v 33+1. Hon är nu lite mer än två månader. De första veckorna var hon väldigt lugn och skrek ingenting (förmodligen för att hon inte orka). Men nu skriker hon nästan ALL vaken tid och inget hjälper. Inte ens att vara i famnen. Hon vill även äta och amma 1-3 gånger i timmen och sover inte många timmar i stöten. Är något av det här ett prematurbeteende eller har jag fått ett barn med kolik eller som bara är väldigt gnällig? Hur är era barn? :)

Jag känner att jag bara behöver snacka av mig lite. Jag har en underbar son. Har varit en kamp för o komma dit vi är idag. Så tacksam att vi är där vi är. Jag blev jätte sjuk i havandeskapsförgiftning och höll på o dö, min son var tvungen att tas ut redan i vecka 24 på grund av mig. Han låg inne nästan ett halvår. Höll på o förlora honom flera gånger. Jag klandrade mig själv hela tiden varje dag han låg inne. Än idag kan jag tänka på allt o undra varför allt hände min son. Efter de var det besök tre ggr i veckan till sjukhus. Det var RS risk det var förkylningar risk, influensa risk, ja allt möjligt. Från när sonen föddes till idag så har vi inte umgåtts med några har inte vågar vara bland folk med tanke på risken att han kan bli väldigt sjuk. Han är en stark pojke o växer o mår bra men risken o skräcken är där hela tiden. Med tanke på att han kom så tidigt så hann jag aldrig va me i nån föräldragrupp. Jag hann inte nått, fick aldrig uppleva vad man upplever när man får magen o växa får bebisen på bröstet , amma.. ja ingenting som jag hade trott fick jag va med om. Jag är överlycklig att sonen klarat sig. Men ja känner mej rubbad av allt de där o de känns så orättvist. Får man känna så? Känner mej hemsk som tänker så.. Ledsen om ja bara babbla men behövde bara prata av mig.

Hej:)
Undrar om det finns fler som fått kortisonspruta för att skynda på mognaden av lungorna hos bebisen.
Hur långt efter det kom bebisen för er? Gick det bra?
Är själv nu i gravidvecka 33 och fick dom två sprutorna i helgen. Har försvagad livmodertapp.

Hej! Nu är RS viruset på väg neråt och då kan man börja vistas bland folk igen har haft en väldigt infektionskänslig liten här hemma Född vecka 24 Är nu korrigerat snart 6 månader Vi letar andra mammor som kanske är i samma sits och ålder på bebis som vill ut o gå?

Några mammor i GBG Postat 2017-05-10 av Sogh02 Hej! Nu är RS viruset på väg neråt och då kan man börja vistas bland folk igen Väldigt infektionskänslig liten här hemma Född vecka 24 Är nu korrigerat snart 6 månader Vi letar andra mammor som kanske är i samma sits och ålder på bebis som vill ut o gå?

Någon som har erfarenhet av att ge järndroppar till deras bebis? Har det gått bra för er?

Har ni lyckats få barnförsäkring för era prematurbarn? Vilken vecka är era barn födda då? Och vilket försäkringsbolag?

Har en fundering... görs det några extra kontroller på prematura barn utöver de vanliga bvc besöken? Ja förstår att det är väldigt olika beroende på hur mycket för tidigt de är födda och sjukdomar osv... Men om barnet är friskt och mår bra, går upp bra i vikt och växer bra.. Görs det några kontroller ändå lr är det bara bvc? Jag minns inget av de som sas under första veckan vi va inlagda på neontal... ? så ni med friska välmående prematurbebisar, va ni på några extra kontroller och vid vilken ålder isf? Och lite nyfiket va kollar dom på? 😊

Spädbarn, prematurbarn... jag har en dotter född veck 34+5 och hon är mu ynka två veckor gammal. Jag har min sambo men samtidigt känner jag mig så ensam i allting! Äntligen är sonden borttagen och värmen klarar hon bra själv men allting som är så omoget invändigt tär på mig. Hon kräks konstant efter måltider, hon får kramper i magen där hon spänner sig totalt och håller andan vilket är väldigt obehagligt då de liknar krampanfall. Jag vill bara höra att jag inte är ensam, finns de fler mammor där ute som vill bolla bollar?

Lilla 3 är 7 veckor gammal och jisses vilken kamp vi haft :/ hennes mage har varit kaos och hon klarar inte göra ifrån sig så detta får vi åka in att göra 1 gång i veckan med henne för att få gjort på sjukhuset :/ i torsdags började hon dessutom kaskad kräkas rent blod!!! Tur jag inte var ensam utan hos familjemedlemmar när detta inträffade som ringde 112 och de i sin tur larmade ambulans :/ hon har fått massa medeciner och nu inte spytt blod på 1 dygn.... och såklart var maken bortrest med övrig familj när det hände - samma tur som vanligt :/ ge mig styrka snälla och hopp om att hon snart kommer få må bra igen för jag har i stort sett flyttat in på sjukhuset med henne... är riktgt frustrerande när man känner sig så maktlös och otillräcklig 😢

hallå😊 fick en liten pojke i vecka 34 o vi har precis börjat med järn dropparna. hans mage kör dock ihop totalt av dom, funkar lite med spempers magdroppar o miniform men inte helt, några tips?

Jag undrar..

Nu vill inte jag få massa elaka och spydiga kommentarer utan vill bara bolla med andra ... igår drog neo sonden på vår 3 veckors tös som föddes v 33+0 på test då hon visat både ork och lust att vilja amma-ingen är lyckligare än mig! Dock är maken sur och arg för jag ligger uppe i sängen med henne i lugn och ro för att hon ska få komma till ro och komma till rätta med amningen i sin takt utan massa skrik och bus från sina små bröder... vi spenderar såklart tid nere också med övriga barn väldigt mycket och jag har även vågat mig ut på kvällspromenad med bara bröderna och hon nyammad och nöjd hemma med pappa :) dock är maken sur konstant sen vi kom hem och tycker jag skiter i våra förgående barn bara för jag drar mig undan för amning och även slutat att ställa upp 24/7 för honom med tvätt, disk, städning och matlagning som det varit innan!!! Jag har nyss kommit hem och är mörbultad psykiskt och fysiskt och är trött på att min kropp ska få betala priset varje gång genom att aldrig få återhämta mig... klarade med nöd och näppe ta vagnpromenad med syskonen igår men fick ligga med värmedyna hela kvällen sen som belöning då jag trodde bäckenet skulle gå av på mitten!! Gör jag fel som låter maken ta äldsta syskon för att få in rutiner med lilla syster och faktiskt få börja läka??? Han är hemma med tillfällig föräldrarpenning då vi är inskrivna på neo och han måste ta syskonen??? Fått känslan att detta inte är ok för honom då han är sur, arg och irriterad och kallar mig lat, övergivit mina förgående barn och ena med det andra :/ detta gör jätte ont att höra och det känns snart som allt jag gör är fel hela tiden :/

Får man sörja att man fött för tidigt och missade att magen skulle blivit större? Veckorna skulle innebära nya besök/kontroller, förberedelserna skulle vara på g om något??? Har så dåligt samvete att jag sörjer graviditeten som aldrig blev som förgående graviditeter... hur har ni andra mammor känt när ni fött för tidigt??

Idag är min lilla 3 hela 4 dygn gammal och dessa dagar sen hon föddes har varit en riktig berg och dalbana. Redan timmarna efter hon föddes började mannens mamma som vi flög ner förra tisdagen att kräva hem min make då hon var helt slut efter 1,5 dygn med våra 2 därhemma och hon behövde avlastning och få sova! Jag krävde att maken skulle stanna över natten och personalen på neo ansåg att jag måste få landa och sova ut efter min förlossning.... hon låg på neo och vi uppe på BB och tanken var att maken skulle sondmata henne lördag morgon och vi få komma ner till neo såfort rum fanns och få information och allt vad de innebär.... slutade med att maken bara satt med mobilen och tjurade att vi inte fick rum direkt på neo så han kunde åka hem! Lördagen kom och han brydde sig inte utan var jag som fick åka till neo och sondmata henne, väcka maken på BB för frukost och få oss i ordning så vi kunde komma ner till henne på avdelningen.... han tjurade, gnällde hur synd det var om hans mamma som satt hemma med våra barn och att han hade ångest över att ha åkt ifrån de för jag fött barn!!! Där brast det för mig totalt!!! Det slutade med att jag bröt ihop och fick samla mig för att tillslut kunna gå ner till min underbara flicka och få se henne igen... han åkte strax efter middagen och jag fick komma ner med vagn packning och allt på egen hand och installera mig... sen han åkte har han inte brytt sig om att ringa, sms:a, svara när jag hör av mig, erbjuda sig hjälpa till.... ingenting! Igår måndag var första gången han ens ville komma och då stannade han bara 2 timmar och såfort det skulle matas ville han bara dra-varför skulle han ta det ansvaret??? Idag fick jag ringa efter honom för att han ens skulle komma på jul lunchen neo ordnat åt oss på avdelningen och han ska tydligen på jul fest hos kollegor och hans största problem var att han skulle hinna handla och ordna skjuts dit.... han tyckte bara jag tog upp hans tid och han hade ingenting att prata med mig om likt innan :/ jag ligger här ensam utan stöd, hjälp eller känslan av att han ens bryr sig om mig och allra minst lilla 3... utan han har startat sitt egna liv utan oss ända sen jag blev innelagd på förlossningen första gången.... det är jätte tufft att behöva kämpa här dygnet runt på egen hand och knappt våga sova ifall något skulle hända med henne.... hade vart så skönt om han kunde vart här så jag bara fått sovit 3 sammanhängande timmar och han kunnat sondat henne 1 gång,

Hej,

Jag fick min son i v 34+1 och vi fick ligga kvar på Neo i en vecka ungefär. Han behövde ingen andningshjälp men sondmatades i ca 5 dagar tills vi övergick till fri amning och skulle då äta var tredje timme. Han är nu 4 veckor och han går upp bra i vikt, födelsevikten var 2406 g och sedan gick han ned lite som de flesta bebisar gör och nu väger han 2839 g.

Även idag äter han med ca 3-4 timmars mellanrum, dag som natt, vilket innebär att jag ställer klockan nattetid för att han ska få i sig allt han behöver. (Jag helammar)
När kan man sluta ställa klockan på natten och enbart lyssna till hans signaler?
Vissa nätter vill han inte ens ha bröstet när jag försöker väcka honom och det känns lite taskigt att väcka en bebis som sover gott men samtidigt vill jag ju att han ska få i sig all näring som han behöver.

Jag började med att amma honom med amningsnapp då han inte orkade ta bröstet själv men nu har han blivit starkare så jag har slutat med den men jag tycker att han kräks lite väl mycket efter amningen. Han kan rapa och kräkas lite under amningen men vill ändå ha bröstet efter det och sedan kräks han igen när han ammat färdigt. Är det vanligt?

Jag tycker även att han tömmer bröstet bättre utan amningsnappen men han ammar då bara mellan 5-20 minuter medan han förut med amningsnapp kunde ammas upp till 45 minuter. Är det effektivare utan amningsnapp?

När nådde era prematurer de olika utvrcklingsstegen? Vad jag har förstått så kommer det ett när de är ungefär 4-5 veckor men en prematur bebis bör nå dessa något senare vad jag har förstått. Hur var det för er?

/ Olivia

Hej alla! Jag har en väldigt tuff graviditet och jag undrar ifall någon har blivit igångsatt tidigare än V 40? Tex V 37 jag vill så gärna fråga min barnmorska om dom kan göra det på mig men känner att jag vill prata med andra innan om hur ni tänker?

Någon som fått detta läkemedel som kan tala om vad det ska göra??? Gick in på FASS och annan sida och fick känslan att detta inte har visat någon effekt att faktiskt fungera :/ kan någon berätta lite mer och ge mig hopp om att som man brukar säga?? Får numera detta ihop med adalat tabletter och skulle värkarna dra igång inatt igen ännu mer sätter de även in Bricanyl omgående... tacksam för svar och avtackar taskiga nervärderande kommentarer mår skit så det räcker och behöver inte massa elakheter just nu! :/ ❤️❤️

Tyvärr går det inget vidare bra denna graviditet trots att jag strikt vilat :/ träffade läkaren och specialist läkaren från specialist... mina som jag trott vart vanliga sammandragningar visade sig ha kortat ner mig ytterligare och barnet ligger ner med huvudet och trycker på rejält och detta visade sig vara prematura värkar :/ fått adalat utskrivet och började med detta omgående och ska åter igen torsdag för ny kontroll och kolla hur kroppen reagerat mot adalatet. Ger inte detta effekt kommer jag bli inlagd omgående :/ mina blodvärden är inget bra och inte blodtrycket heller så vart inne för provtagning efter läkarbesöken :/ fortsatt sängläge och får inte anstränga mig ett dugg.... känns inte alls bra just nu och vill bara få en vändning på allt och att bebis ska lugna ner sig... var inte såhär det skulle bli och jag känner mig bekymrad och ledsen för bebis skull :/ någon annan som äter eller ätit detta läkemedel som har någon recension om hur de är??? Elaka kommentarer undanbedes !

Detta kanske är en jätte konstig fråga men.... Hur känns det att föda barn för tidigt? Är det samma som vid en fullgången graviditet eller är det lättare??? Är det som en vanlig förlossning man känner värkar och allt som kommer trots för tidig förlossning eller är det helt annorlunda ??

Jag är inne i v 23 med tredje barnet och har en riktigt tung och jobbig graviditet och är sjukskriven sen 2mån och pågrund av komplikationer finns det risk ett bäbbe inte vill vänta tiden ut.. Orkar inte gå in på detaljer då det är tufft som det är redan! Igår ringer makens mamma och plötsligt säger hon att hon specialbeställt en vagga med ett namn HON VILL att barnet ska heta som är ingraverat på säng gaveln!!!! Vafan skojar hon nu tänkte jag?! Nea det var helt seriöst det hon gjort!!! Här går jag gravid och mår såhär och med oron att vi ska få prematur som kanske inte ens överlever! Och jag kan bli inlagd flera veckor med bebisen och tvingas vara ifrån de barn vi har redan!!!! Och så håller hon på såhär! Jag pratade med min make som tyckte jag var löjlig som ens oroar mig eller ens orkar bry mig om barnet blir prematur eller ens överlever en förlossning!!!! De fattar ju inte allvaret någon av dem! Min make har inte varit med på ett enda läkarbesök som har med graviditeten ett göra, inte ens hos mödrarvården!!! Han fattar inte allvaret och jag vet inte vad jag ska göra för det är tredje graviditeten hon håller på såhär!! Hon är helt desperat att våra barn måste bli en flicka bara för hon aldrig fick någon själv som hon ville!!! Detta ska ju för fan inte drabba oss tycker jag! Vad fanken ska jag göra!!!