Operera bort livmodern?

Hej hej jag undrar if någon har gjort det. Hur har ni mått efter det och hur var operationen. Vi har mycket cancer i min familj. Både mormor, farfar, farbror, morbror, faster, mammas mostrar, har dött av cancer både i tarmarna och vissa i livmodern. Mammas kusin går Igenom cancer just nu ( livmodern) min moster fick det 2009 och mår bra. Då det hittades i rätt tid. Det var några fall som jag kommer på just nu. Så jag har haft funderingar kring op just för att jag är livrädd för cancer. Min stackars mormor var 35 år Och lämnade fem barn efter sig. 8 år var den äldsta och 1 var den yngsta av barnen. Så ni som har gjort det får gärna berätta om era erfarenheter. Känner ingen Som har gjort det. Tack tack :)

2012-11-12
MrsDoris
MrsDoris

Hej!

Jag opererade bort livmodern i slutet av september, detta pga att jag har haft problem med rester av moderkakan som varit kvar trots 2 skrapningar och ständig värk sen förlossningen i mars. Jag fick spinalbedövning innan jag blev sövd eftersom man har mycket värk efteråt, jag fick också mycket lugnande eftersom jag var lite orolig. Men operationen hade gått bra, jag vaknade upp efter ca 2 timmar. Jag mådde bra men var yr efteråt. På morgonen efter operationen drog sköterskan katetern, lite obehagligt var det. När jag nån timme senare skulle på toa och försökte ta mig upp ur sängen så gjorde så ont så jag klarade inte av det. Fick en spruta morfin och efter en stund gick det bättre men jag var yr och fick sitta på en toastol på hjul som dom rullade fram till sängen.

Efter tre dygn fick jag åka hem. Det som var jobbigast efteråt var att när jag satt i soffan eller sängen och skulle mata sonen så gjorde det så fruktansvärt ont i såret, förmodligen så slet det i magmusklerna när jag skulle hålla honom. 9 dagar efter operationen blev jag inlagd igen då jag fått en infektion. Jag var inlagd 5 dygn och fick antibiotika i dropp och tabletter.

Annars efter operationen har det gått bra, jag blev sydd med tråd som försvann av sig själv så det var skönt att slippa häftklamrar som jag fått efter båda snitten. Jag var sjukskriven en månad efteråt och fick inte lyfta mer än sonen.

Jag tror det kommer gå bra för dig, det är nog inte så vanligt med infektion som jag fick.

Lycka till!

2012-11-16
piggelin753
piggelin753

Min mamma har också opererat bort sin livmoder. Det finns mycket cancer i våran släkt där dom tyvärr gått bort pga detta. Min mamma är 50 år och opererade bort den för ca 4år sen. Det var inte pga cancer utan en massa andra besvär. Operationen gick bra och hon var väldigt omtumlad ett bra tag därpå. Inga komplikationer och blev återhämtad helt efter en tid.

Det jag ville säga när jag läste lite grann var att det finns ju nån vaccination man kan ta som ska förebygga livmodercanscer. Jag vet inte när åldersgränsen går men jag är 24år och funderar på att ta den då både min storasyster och lillasyster tagit den. Min äldre syster är 30. Den erbjuds gratis till alla tonårstjejer. Kan det vara ett alternativ att kolla upp?

2012-11-16
annicha88
annicha88
Barn på 3 år och 3 månader

Hej tack snälla för att du berättade din/mammas historia. Har läst om det och det verkar vara en svår operation att gå igenom, kampen efteråt men just nu så känns det som att man hellre tar det än cancer, tarmarna är lite svåra att ta bort men min mamma gör regelbundna undersökningar, bara för någon dag sen hittade de polyper som de sedan brände bort.

Detta är inget man vill eller kommer ta som att gå till doktorn och vips så är allt bra, vet att op är stor och mycket händer för kroppen, har läst att kvinnor haft många problem men än så länge är det inte helt aktuellt, jag hade nog gärna haft ett barn till men mina cellprover har alltid sett bra ut och jag vill vara klar med barnverklsamheten helt 100 =)))

 

TACK igen =)

2012-11-16
MrsDoris
MrsDoris

Hej! Min mamma (48 år gammal) opererade bort sin livmoder för 5 år sedan. Anledningen var att hon hade en myom på livmodern som störde henne väldigt mycket så hon och läkarna beslöt sig för att en operation skulle vara den bästa lösningen. Efter operationen mådde hon väl helt okej, tog tid för henne att återhämta sig men hon hade en hel del humörsvängningar Och kunde ibland vara extremt känslig.. Läkarna tyckte detta var ganska normalt men sedan blev hon bara bättre och bättre. Efter att ha läst din historia så förstår jag fullt ut att du tänker på operation, kanske smart att göra det i tid innan det kan vara försent men då vet man ju också om att det efter operation inte kan bli några fler barn. Ta kontakt med nån läkare på kvinnokliniken och berätta hur du känner. Kommer säkert bli jättebra. Lycka till :)

2012-11-13
Kiraz87
Kiraz87
Ett fel har uppstått, försök igen senare.
Laddar...