App icon

LiberoKlubben

Libero Sverige

Installera
 

nu vet vi könet

och det är en fjärde pojke. Jag var så säker på en flicka denna gången, har ju mått så totalt annorlunda nu... inget illamående, ingen foglossning, börjat få former lite runt om, de andra ggr bara magen... men det var en tydlig snopp på ul. Men det var en frisk och pigg liten pojke. Självklart är vi jätteglada som får friska barn... men jag var så inställd på flicka nu. Det var anledningen till att vi kollade könet nu, för jag hade hatat mig själv om jag hade blivit "besviken" på förlossningen. Nu har jag tid på mig att tänka om, och tänka rätt... för att barnet är så hett efterlängtat ändå. Jag är bara så besviken och arg på mig själv att ett kön ska vara så viktigt. Önskar så innerligt att jag inte brydde mig. Jag räknade ju ut äl-datum så noga... men bm sa att jag förmodligen hade äl TVÅ ggr varje period??!! Hon såg ett mönster i det eftersom jag blivit framflyttad ca en vecka alla ggr förutom med första, då flyttades jag fram 3-4 veckor... jag hade ju prickat in 4 och 6 dagar före äl, men har tydligen haft äl den 5:dagen så i verkligheten prickat in kvällen före och morgonen efter den egentliga äl-dagen. Sa till sambon att nästa gång köper jag ett storpack äl-stickor... men fick till svar "glöm det! blir ingen nästa gång! man kan inte alltid få vad man vill i livet! nöj dig med fyra friska pojkar, det är mer än många andra ens kan drömma om" och han har ju rätt!! Men mitt hjärta håller inte med. Jag vet att ju att jag KAN få min dröm uppfylld, men det krävs en partner som är villig att uppfylla den... men tydligen inte till vilket pris som helst... Jag VET att många höjer på ögonbryen och skakar på huvet, och jag förstår er. Och jag har försökt intala mig själv att det är oviktigt, men mitt hjärta tillåter mig inte att ge upp min dröm, min önskan. Och jag älskar mina pojkar över allt annat och skulle absolut inte byta ut nån av dem om jag blev lovad en flicka, då skulle jag tacka nej till drömmen. Men kan man få båda så är det väl värt att kämpa????? Långt, jag vet, förlåt... men min sambo vill inte lyssna på mig just nu, så det blev tyvärr eran lott. Kram.

2012-10-13
zmiley
zmiley
Bebis på 10 månader

På tal om ekonomin så är flerbarnstilläggen fantastiska när man börjar komma upp i numren och dessutom kan barnen ärva mycket av varandra så jag tror att man "sparar" ganska bra på flera ;)

De stora skillnaderna är ju bil och bostad, men har man plats i huset och redan kör stor bil/två bilar behöver det ju inte bli någon direkt skillnad där heller :P

2012-10-17
Mikka85
Mikka85

Mally83: äl är förkortning för ägglossning.

 

embc: jag drömmer också om att få köpa tjejkläder, baka prinsesstårtor, borsta ett långt hår osv... Jag har nog inte kunnat sörja färdigt av den anledningen att jag inte har fått berätta och förklara för sambon hur jag känner. Hela processen kunde säkert varit mycket mildare om han hade lyssnat, men han klarar inte av det än. Men jag gläds åt min blivande son samtidigt. Känns som en enda röra emellanåt...

Mamsan: jag fyllde nyss 28, och sambon är 37 (Han fyller 38 ett par veckor efter bf) Ända sedan vi träffades har han sagt att han vill ge mig det jag vill ha, men när han har fyllt 40 år vill han absolut INTE ha fler barn. Och adoption är uteslutet, inte nödvändigtvis för all framtid, men förmodligen kommer det aldrig att hända. Så jag känner mig pressad att hinna med minst en till inom tre år... men med den farten vi har haft nu så kanske, kanske vi skulle hinna två till... men det är ändå barn, små individer, personer vi pratar om, och de ska inte bara "göras" heller... man måste tänka på så mycket annat... ekonomi, tid och hur de andra barnen skulle påverkas. Är det värt det, liksom?! Men vi får se om ett år...

2012-10-16
zmiley
zmiley
Bebis på 10 månader

Mally; äl betyder ägglossning.

2012-10-16
MamsanMaria
MamsanMaria
Barn på 2 år och 10 månader

Hej! Vad är äl?

2012-10-16
Mally83
Mally83

Vill tillägga att jag även insåg att jag längtade efter att få köpa flick kläder, sätta upp hår, köpa dockor men sedan insåg jag att allt det är ytligt och själva relationen till ett barn är densamma oavsett könet!

2012-10-16
emcb
emcb

Jag förstår dig fullt och helt! Jag kände samma vid mitt ul vid andra graviditeten. Var så säker på en tjej... Skämdes så när jag gick därifrån, skämdes för att jag inte kunde glädjas fullt ut för min son i magen eftersom jag sörjde min dröm om en dotter. Men min man förstod mig och vi pratade mkt. Jag sörjde färdigt och kunde glädjas fullt ut och längta efter min son. Jag längtar inte längre, mina söner har förändrat mig. Skulle jag bli gravid igen vill jag nog få en till pojk, jag ser hur kul mina söner har tillsammans. Jag lånar bara mina barn ett tag men de kommer förhoppningsvis ha en nära relation livet ut, tror att syskon m samma kön får en lite närmare relation (så klart inte alla). Men jag förstår dig!!!

2012-10-16
emcb
emcb

Nu vet jag inte hur gamla ni är, men kanske en sladdis i framtiden? Är adoption uteslutet för er del? Finns ju fler lösningar än det "gamla hederliga" sättet menar jag.

2012-10-16
MamsanMaria
MamsanMaria
Barn på 2 år och 10 månader

jag har släppt tanken på att just denna bebis ska vara en flicka, och accepterat att det är en pojke... har börjat kolla pojkkläder och ska beställa hem lite nytt, vill inte använda samma (inte efter stl.68 iaf) en fjärde gång, dels lite urtvättat, men mest för jag har tröttnat på dem... så det ska bli mysigt!

MEN jag kan inte släppa tanken på en framtida dotter. Att det inte gick denna gången heller... ok. Så är det bara. Men en vacker dag kommer hon att komma... sen vad min sambo säger om det är en annan fråga. Men jag är nästan helt hundra på att han kommer mjukna... IGEN. (Jag måste åtminstone intala mig själv det) Han sa häromkvällen: "vi måste tänka lite nu! Just nu är pojkarna i en sån ålder att det tar mycket kraft, men när denna bebisen kommer så börjar äldsta skolan och då är tvåan snart fyra år och minstingen har börjat prata... det kommer lätta på trycket för oss allihop. Men tills dess kan vi väl bara låta saker och ting vara som dem är." Och jag tolkade det som att vi kunde återuppta diskussionen om kanske ett år eller två... men helt kört är det nog ändå inte... kanske... hoppas jag ;) men det är en deal jag kan leva med i alla fall. Så nu diskuterar vi inte ämnet mer på ett tag. (så räkna med att ni inte blir av med mig härifrån då!! hahaha... nånstans måste jag ju få ventilera :D)

Kram!

2012-10-16
zmiley
zmiley
Bebis på 10 månader

Orkar inte läsa alla svaren men jag förstår dig. När vi hade en månad kvar tills vi fick våran vackra lilla tös så fick vi reda på att det var en flicka. Vi önskade en pojke. Efter ett bra tag så var det lugnt. Men en gång efter förlossningen så fick jag käningar från min kille att han inte hade släppt det helt hundra.

Nu känner man sig så dum i hela huvudet. Vi ÄLSKAR våran underbara DOTTER, och kan inte tänka oss något annat.

Men nu går jag i tankar att jag hoppas på att det är en till flicka. Så nu känner jag mig dum igen. Har inte berättat det för någon. Ska inte göra det häller. Kommer att älska barnet vad det än är.

Men jag tror att om man känner att man behöver prata om det så ska man vända sig till en sykolog eller liknande. Inte för att jag kände mig bättre när jag pratade med henne, men nu i efterhand så förstår jag varför jag kände så och varför min kille kände så. Och det känns bättre fast det är "fel".

Hoppas att du släpper det och ser fram emot det lilla livet.

2012-10-15
Gunilla1987
Gunilla1987
Barn på 1 år och 10 månader

vi längtar också efter en flicka.min syster har 4 flickor och vi 3 pojkar.huvudsaken är att bebisen är frisk.

min man ger sig inte förrens vi får en flicka :).får se om han känner så sen.

2012-10-15
Emilie7
Emilie7
Bebis på 17 månader

samtidigt finns ju rädslan och ovissheten där... tänk om min sambo inte ändrar sig? Jag vill inte tvinga honom till något han inte vill, men samtidigt kan ju inte han tvinga mig till det motsatta heller... vi måste komma överens. Men jag tänker varken tjata eller pressa. Blir det fler barn så ska det vara en gemensam önskan. Det skulle inte kännas bra om han gjorde det för att jag spelade på hans samvete... och det gör jag bara inte.

2012-10-14
zmiley
zmiley
Bebis på 10 månader

Jag har lyckats bra med att inte skylla på "magen" faktiskt. Förutom i några sekunder där inne i ultraljudsrummet...

men jag ser denna pojken som en bonus bara, jag har ju alltid önskat en stor familj (dock max. 6 barn) och jag har känt att jag har fått lite som "sorg" av tanken att det skulle vara sista graviditeten, och sista förlossningen, sista bebisen... så förhoppningsvis får jag uppleva åtminstone EN till efter denna :)

Jag måste tänka positivt och försöka vända allt till min fördel för att orka kämpa på...

2012-10-14
zmiley
zmiley
Bebis på 10 månader

Visst har du rätt att känna besvikelse och du ska inte alls skämmas!
Tänk att din besvikelse inte har något med pojken i magen att göra, utan med en annan dröm. Du kommer ju att älska barnet lika mycket oavsett, och det är säkert inget som kommer att gå ut över honom!

Så mitt tips är att du försöker distansera drömmen om en flicka från barnet i magen så fort som möjligt och acceptera att det är två helt olika saker, visst kommer pojken att vara lika välkomnad och älskad ändå :)

Själv känner jag likadant fast jag väntar första biologiska barnet. Jag har alltid drömt om en flicka eller i alla fall att den äldsta ska vara en flicka, men jag vet att jag kommer att älska en pojk lika mycket och jag kommer inte att kolla könet.

2012-10-14
Mikka85
Mikka85

Grattis till pojk !! Jag förstår dig verkligen jag hade den känslan med när jag var gravid ville så gärna ha en flicka då jag själv kommer från en familj med bara bröder skulle ha haft en syster men klarade sig bara i sju månader i min mammas mage! Jag var inte emot att få en pojke men jag som du drömde om en flicka' då jag fick besked att jag väntade på en dotter så kom min dröm att bli sann! En frisk underbar dotter!! Jag förstår dig men skulle aldrig döma dig du är bara mänsklig med din tankar men tack Gud att du har så bra att du har en sån stor och frisk familj. !! Grattis Till er!

2012-10-14
babybo
babybo

jo, ni har rätt... jag ska försöka koncentrera mig på denna graviditet och denna bebisen nu. Jag har min dröm, men jag är inte dum eller egoistisk, de barn som redan finns och den som är påväg ska i första hand ha det så gott de bara kan. Vi ska hitta tid och närhet till var och en av dem först och främst, innan vi vet om vi kan hantera fler. Så vi kan ändå inget göra än på absolut minst 1,5 år...

Pojkarna kommer på första plats, alla gånger! Det jag kämpar med är mitt mentala välmående, om man säger så... försöker få lite klarhet i hur jag ska göra och tänka nu för att både jag och familjen ska må så bra som möjligt, och det som hjälper är att få oberoende åsikter :)

Mitt huvud har, mer eller mindre stormat, sen vi satte oss i bilen efter ul i torsdags... har gått som en robot sen dess. Jag var så stensäker på ett annat kön nu... Fanns ingenting som talade för en pojke... Gjorde "husmors"-tester för att se om det var flicka eller pojke och alla sa flicka.

Sakta men säkert börjar nu verkligheten sjunka in...

2012-10-13
zmiley
zmiley
Bebis på 10 månader

Om man som ni har 3 pojkar är väl det inte ett dugg konstigt att man önskar sig en tös och jag förstår DIN besvikelse.

2012-10-13
Fideli73
Fideli73

Tack ska ni ha, ni är några som säger att det är ok att känna sig besviken, men jag känner att det är så fel och jag skäms. Men det får mig att inse att jag inte är en hemsk människa utan faktiskt bara mänsklig. Jag mår dåligt när jag är ensam och får tid att tänka... men så fort bebisen sparkar i magen eller jag tittar på mina söta grabbar så tänker jag "men det är väl klart att jag vill ha fler såna sötnosar!" :) men kort därefter kommer rädslan, tänk om sorgen blir ännu starkare om vi får en femte, eller sjätte pojke... men jag är nog mer rädd för tanken "ingen dotter någonsin".

Jag kan bara inte leva ett helt liv utan att få fylla den där platsen i hjärtat som står tomt. Jag har plats för hur många pojkar som helst :) den ytan kan liksom utökas hela tiden... men det lilla tomrummet kan inte fyllas eller ersättas av något annat än en liten flicka. Jag vill inte undra och ångra mig resten av mitt liv... men vi får se hur det känns om några år.

Min sambo borde förstå mig... de är 6 brödrar och en syster. Den enda som någonsin tar sig tid att besöka deras mor, är dottern. Jag vill inte bli ensam. Jag vill ha en dotter som VILL gå på stan med mig och handla, som VILL gå ut och äta middag och kanske bio efteråt... jag vill ha en dotter som ber mig om råd när hon ska gifta sig, när hon är gravid och ska föda sitt första barn. Jag tvivlar på att pojkarna kommer vilja göra det sen...

Jag får helt enkelt hoppas att min sambo vill kämpa MED mig istället för emot mig, om några år.

Varför får vissa en av varje, som inte bryr sig, medan andra får kämpa halvt ihjäl sig för att få det samma?! Kan inte hjälpa att vara påväg att bli bitter... men jag lever vidare på det där lilla "kanske i framtiden"...

2012-10-13
zmiley
zmiley
Bebis på 10 månader

Grattis tiill pojken! Själv väntar jag mitt 6e  barn som är en flicka, är i v 25 snart :) Innan har vi 3 pojkar o två flickor så detta passade ju oss bra, jämt antal :) Våra två första barn är pojkar så visst var det kul när vi fick en tös då men jag har aldrig skaffat fler barn pga att vi vill ha ett visst kön.

2012-10-13
jenccy
jenccy

Alltså jag måste ju såklart börja med att gratulera till att du har en frisk bebis i magen och att allt är bra osv. MEN nånstans vill jag liksom ändå "beklaga" att det är en pojk till. Vi här inne vet ju hur du har längtat efter en lite flicka, och jag förstår absolut din besvikelse. Du har rätt att känna så! Jag var ju lätt besviken att jag fick en flicka första gången eftersom jag alltid velat ha en pojk, och det är jag helt ärlig med.
Nu är det som det är för er, och jag hoppas att du kan vänja dig vid tanken. Angående att fortsätta försöka så får ni väl först bli klara med denna graviditeten innan ni kan planera för en ev till. Och hur många gånger är du beredd att försöka? Kommer "sorgen" snarare att bli större om du får en femte pojk, och en sjätte...?

Skickar många kramar till dig!

2012-10-13
MamsanMaria
MamsanMaria
Barn på 2 år och 10 månader
Ett fel har uppstått, försök igen senare.
Laddar...