App icon

LiberoKlubben

Libero Sverige

Installera
 

Våga eller inte våga...?

Det är med blandade känslor jag skriver detta. Likt en soppa av glädje, hopp, förväntningar - som kantas av oro, rädsla och mardrömssenarior.... (Vill återigen påpeka att min klocka som visar graviditet i v. 13 inte stämmer, men har mailat om det så att det försvinner.) Imorse fick jag reda på att jag är gravid. Igen. Ca. 2 månader efter missfallet. Även om det bara funnits en chans innan, förra månaden, då jag blev så besviken över att mensen kom så var min första känsla ren och skär skräck idag. Missförstå mig inte, jag är glad - VI är jätteglada. Men jag är så rädd att det går snett igen. Dessutom kom plusset väldigt tidigt. Har inte BIM förrän på tisdag. Jag tog det första testet i måndags redan, där jag anade ett plus men vågade inte hoppas. Testet imorse var inte heller jättestarkt men det gick inte att missuppfatta. Tog ett till nu ikväll och det var starkt och fint, konstigt nog. För morgonurin ska ju vara det som avger starkast mängd av hcg... Har så många tankar och undrar om det är någon där ute som drabbats av missfall men sedan fått en frisk bebis nästa gång? Missfall pratas det sällan om men hur vanligt är det med flera efter varandra? Hur ska jag VÅGA glädjas, längta, hoppas? Jag vågar inte ens lyfta luren och ringa min barnmorska, för jag vill inte behöva ringa och tala om att hjärtat stannat igen. Jag tänker mer att jag ska vänta nu, till v. 10 kanske... Vem du än är därinne. Stanna där och bli en frisk liten bebis. Mamma och pappa väntar 3

2012-07-06
AnnaElisabeth
AnnaElisabeth

Grattis! Har tänkt på dig, skönt att det det gick fort för er. Lyckokram

2012-07-09
Gullmamman
Gullmamman

Jag är 13 + 4 :)
Tänk för typ 6 månader sen trodde jag att jag inte ens kunde få barn.

Hur är det med dig nu? :)

2012-07-08
babyonboardhere
babyonboardhere

Lilla MY: Grattis till dig :) Det ska ju göra ont men jag förstår dig. Jag blir rädd så fort det känns i magen. Viktigaste är väl att glädjas varje dag och OM det nu skulle gå snett så vet jag att det är min kropp som skyddar mig och barnet.

Babyonboardhere: Hur långt gången är du? :)

2012-07-06
AnnaElisabeth
AnnaElisabeth

Kommentaren har tagits bort av författaren.

2012-07-06
AnnaElisabeth
AnnaElisabeth

Jag beklagar ditt MF och så vill jag säga grattis nu!

Hoppas att det kommer gå bra för dig! :)

Det hade varit roligt att prata med någon som är gravid ungefär samtidigt.

Håller tummarna för dig!

2012-07-06
babyonboardhere
babyonboardhere

Det var väl till dig jag skrev om att precis samma sak hände mig?
Dock tog det lite längre tid för mig att bli gravid igen, men jag blev det och har idag en frisk liten underbara dotter på drygt 2 år :)

Och nu är jag ju gravid igen och är förstås otroligt rädd att få missfall igen.. Men var på ett tidigt ul i v.10, förra veckan då, för jag var rädd att det var påväg att hända igen! Stressade på jobbet förra måndagen och fick fruktansvärt ont i magen på kvällen. Men tack o lov så slog det lilla hjärtat så fint :) Ska på ett till nästa vecka. V.12 blir det då och då är det inskrivining samtidigt.
Dock mår jag otroligt dåligt så jag antar att det är ett bra tecken :)

2012-07-06
xLillaMy
xLillaMy

Så skönt att höra att andra varit med om det...

Ica86: När släppte den värsta oron för dig?
Förstår precis det du skrev om att man klandrar sig själv - även om jag innerst inne visste att det var något fel och därför hände det.

Mullvad112: Jo, visst är det vanligt. Klumpigheten var vi också med om när vi blev skickade till akuten för ett vul och de där säger till oss att de inte kan se om hjärtat slår i vecka 7, och skickade hem oss. Detta innan missfallet ens satte igång...

Får helt enkelt vara GLAD och tänka vilken tur vi har som kan bli gravida så snabbt! :)

2012-07-06
AnnaElisabeth
AnnaElisabeth

Det är ju tyvärr ganska vanligt med missfall, men jag tror bara att det är några som av en eller annan anledning drabbas gång på gång. Många behöver nog bara genomlida det max en gång. Jag vet inte ens om jag har varit med om det, men jag misstänker att jag kanske hade ett jättetidigt missfall under tiden vi försökte bli gravida. Mina bröst var ömma, vilket de aldrig är vid mens, och sen fick jag en liten blödning som jag ändå trodde var mens. När jag sen blev gravid "på riktigt" upplevde jag samma sak med ömma bröst och la i efterhand ihop två och två. Hursomhelst har jag nu en tjej på snart 14 månader.

Grattis till pluset och lycka till! Ni verkar ju onekligen väldigt fertila, så ni verkar ha alla förutsättningar för att detta ska gå bra!

Kram till er!

2012-07-06
MamsanMaria
MamsanMaria
Barn på 2 år

När jag första gången ringde min barnmorska och berättade att jag var gravid svarade hon nåt i stil med att var fjärde graviditet slutar i missfall...klumpig barnmorska men så ser nog statistiken ut ungefär. Att få missfall tidigt är ju, som du nog vet kroppens sätt att göra sig av med ett foster som det inte står helt rätt till med och är egentligen inget konstigt men så klart väldigt traumatiskt för dem som drabbas.

Jag har hört många som berättat om sina tidiga missfall och som sen fått 2,3 och 4 barn som alla har varit pigga och friska. Jag förstår att ni inte kan glödjas fullt ut ännu eftersom oron finns där men som sagt så är det verkligen inget ovanligt bara det att ingen vill prata om det.

Önskar dig lycka till och hoppas att det ska gå bra denna gången.

2012-07-06
Mullvad112
Mullvad112
Bebis på 10 månader

Jag själv har sen tidigare ett missfall i bagaget, men det är för drygt 4 år sedan och det var ett tidigt missfall..jag visste inte ens om att jag va gravid (jag mådde inte så bra i mitt dåvarande förhållande och pga det va mensen allt annat än regelbunden så misstänkte inget när den uteblev), fick otroliga smärtor och blöde och åkte in på akuten och där konstaterad dom missfall, troligen i vecka 6 redan. Men trots det var det tungt och bära och killen jag blivit med barn med hade precis gjort slut och jag var just då inte redo för det ansvaret..men jag sörjde det ändå och hade svårt att prata om det med mina närmsta då jag trodde jag hade gjort nåt för att bidra till missfallet..skämdes. Tog ett helt år innan jag berätta för mamma min och bästa vännerna.

Men det jag ville komma fram till är att jag idag går in i vecka 28 i min nuvarande gravidetet och jag har inte haft några problem med att bli gravid, men klart hade oxå jag den däär skräcken i mig att det kunde gå fel och har lite det fortfarande (kommer nog inte släppa förns bebis e här) så mitt tips till dig..ta dag för dag, glädjs över beskedet och räkna inte med att det kommer går illa bara för det gjorde de föra gången ;)

Sist men inte minst vill jag gratta till den kommande bebisen och önska all lycka till!! Håller tummar å tår för dig nu ;)

2012-07-06
ica_86
ica_86
Barn på 3 år och 9 månader
Ett fel har uppstått, försök igen senare.
Laddar...