App icon

LiberoKlubben

Libero Sverige

Installera

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies.
Läs mer här.

 

Trotssyndrom- ODD

Undrar om någon har erfarenhet av detta och vill dela med sig. Jag tror att min son, snart 13 år har någon form av trotssyndrom. Livet och vardagen med honom är mycket tungt och krävande.

2012-06-02
tussilago73
tussilago73

Till Novbaby1

Han gjorde en ADHD utredning i fyraårsåldern. Trots att han var superaktiv så uppfyllde han inte kriterierna för diagnosen. Anledningen till att han utreddes var att han började kissa på sig på dagarna under en längre tid och en läkare på BUP menade att ADHD.problematik kan göra att han kissar på sig på dagtid. Efter några år och lidande visade det sig att han led av överaktiv blåsa och blev succesivt hjälpt av medicin och till sist gick det över. Men det jag nu funderar på är om en diagnos, eller inte diagnos,i den åldern är tillförlitlig även när barnen växer upp, eller kan man behöva göra ytterligare en?!

2012-06-05
tussilago73
tussilago73

Låter ju väldigt likt ADHD för er båda!

2012-06-04
xLillaMy
xLillaMy

Till lillråttan!

Jag funderat lite på hur han var när han var i den åldern...hans beteende har ju förändrats efterhand han blivit äldre...dock inte till det bättre på många sätt :( Han har alltid varit otroligt frustrerad och allmänt uttryckt sina känslor starkt. Glad- ja skitglad. Arg- superarg. Innan han kunde förmedla sig ordentligt verbalt så kunde han dunka huvudet i golvet när han blev arg, han var utåtagerande mot andra barn. Som du skriver, ibland riv, bit och slag. Även mot oss. Vi har slitit hårt med gränser och ramar så vi är nästintill utbrända. Men min mor, vars omdöme jag litar på, menar att han hade inte blivit den han är idag om vi inte slitit så med honom som vi gjort. Han vet nånstans ändå sina gränser.Han är ändå en kille med empati, riktigt väluppfostrad-om man kan säga så- bland folk, han är social och trevlig, har några bra kompisar och idag löser han inte konflikter handgripligen utan det är istället dessa ändlösa diskussioner osv. Ibland kan det gå lite hårt till med syskonen men absolut inte mer än andra gör. Svårt att säga något om din pojke, de har ju ofta mer intensiva trotsfaser. Men jag vill ge dig all styrka i eran kamp, förstår precis vad du känner. KRAM!

2012-06-04
tussilago73
tussilago73

Han har varit mer eller mindre konstant trotsig sedan ett-årsåldern. Vi har enorma maktkamper med honom. Han har mycket svårt att ta ett nej och förhandlar i en evighet. Han tar en vanlig uppmaning typ att det är dags att borsta tänderna, som en tillsägelse som han måste vinna. Alltså diskussion och trots. Varje dag. Han är superverbal och kan förvrida våra hjärnor med sina förhandlingar och diskussioner. Han erkänner ALDRIG sina fel och orsak till händelser. Han vinklar det ALLTID till sin fördel och det är ofta mycket långsökta förklaringar. Det går åt tonvis med energi och kraft att sätta gränser och ramar. Ibland strider vi nog om lite onödiga saker men det är svårt att veta var gränsen går då vi ofta har en känsla av att ger vi efter kommer han ta över här hemma. Har googlat på trotssyndrom, som jag har hört talas om och han stämmer in mycket bra på kriterierna :( Han fungerar bra i skolan, iallafall inget av det vi upplever hemma, men han är lite av en "pajas" där och de andra killarna går in för att busa upp honom. Och han har svårt att stå emot. Han har mycket energi och ibland svårt att koncentrera sig och tappar ofta lätt fokus. Han är helt outtröttlig, kondition som en idrottare. Blir inte trött av en vanlig vardag utan måste anstränga sig fysiskt- leka och busa runt. Har alltid haft svårt att somna på kvällarna, men går lättare när han är trött fysiskt i kroppen. Men han är tyvärr inget sportintresserad så det är inte lätt att trötta ut honom.

2012-06-03
tussilago73
tussilago73
Ett fel har uppstått, försök igen senare.
Laddar...