App icon

LiberoKlubben

Libero Sverige

Installera

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies.
Läs mer här.

 

Nu ger vi upp...

Jag har en väldigt privat sak att berätta för er. Jag och min pojkvän har varit ihop i 5 år snart. Och "vi" har en dotter på 2 år. Där av jag skriver "vi" är att dett egentligen inte är hans barn utan för 3 års sen ca hade vi försökt skaffa barn i 6 månader. Alla mina kompisar fick barn och jag höll på att få panik. Jag och min man gjorde slut då i ca 4 månader och jag träffade en annan man direkt. Som gjorde mig gravid. direkt jag fick veta att jag var gravid så gjorde jag  slut med denna mannen. och blev tillsammans med mitt ex då. Jag berättade hur situationen var och vi skulle göra en abbort. Tills min man faller ut i gråt och berättar att under tiden vi inte har träffats fick han tillbaka provresultaten. Och han kunde inte få barn. Som ni redan förstått så behöll vi det barnet och det blev hans "barn". Han är inte pappa på papper åt detta barnet. Men det gör ingentling. Det som ibland kan vara jobbigt är att hennes biologiska pappa vet ingenting. Barnet är inte likt honom heller så när vi mötte honom en gång i affären så gratulerade han oss och sa till och med hej till vår dotter utan att ana nånting. (snälla mammor döm mig bara inte) Frågan till vad jag skulle komma till är, min största önskan nu är ett syskon till vår dotter. vi har precis lagt flera tusentals kronor på att försöka bli gravida. Så nu funderar vi på att adoptera, Att min man klarar av att älska ett barn som inte är han är bevisat. Men kan jag?? Hur känner ni adoptivföräldrar? Att seniminera med en annan mans spermier har vi med diskuterat. Men min man föredrar adoption.

2012-02-02
MamahjartaPapa
MamahjartaPapa
Gravid i vecka 8

Hur har det gått för er? Jag hoppas ni lyckades med en nummer 2! Jag tror du.kan älska ett barn ävwn fast det inte r ditt bilogiska! Jag älskar mina vänners barn o systersbarn precise som mina egna!

2014-04-22
smalins
smalins

Hur har det gått för er?

2014-04-22
smalins
smalins

hur har det gott. har ni berättat för riktiga pappan att han har en dotter. han skulle bli jätte glad. han har rätt å få veta.

2013-11-11
matilda1989
matilda1989

Ni får nog inga svar på denna tråden.....TS har lyst med sin frånvaro sen inlägget.....

2013-09-19
Biljana81
Biljana81

Den biologiska pappan då? Är det något fel på honom? Har han gjort mamman illa på nått sätt? Hur kan man dölja något så stort som ens eget barn för någon annan människa? Förstår att du mamman mår dåligt, men sätt dig in i pappans situation, tänk dig själv å ha ett barn som du inte ens har fått veta om, inte fått vara med och sett hen växa upp?! För en normalt funtad människa skulle detta vara bland det värsta svek man kan utsättas för.. Och du ber att inte bli dömd, men du har ju helt och hållet själv dömt ut den riktiga pappan enbart efter ditt eget (stora) ego!!

2013-09-19
miaadde
miaadde

Att vara biologisk pappa och en riktig pappa är inte Samma sak. Den där lilla tjejen har en pappa. Även om det inte är den biologiska. Även om den andra killen har rätt att veta att han har ett barn. Men jag hade inte sagt ngt. Inte på massa år iaf.

2013-08-02
lindapim
lindapim

Hon skrev ganska tydligt DÖM INTE så hur i hela friden har ni mage o göra de!! Sätt er in i hennes situation istället! O förstå hur hon känner!

2013-08-02
Blåslampa
Blåslampa

om jag var man och någon undanhöll mitt barn så skulle jag bli jätte ledsen! det är lika mycket hans barn som ditt.

2013-08-02
mlsa
mlsa

Snälla!!! Snälla!!! Seg till riktiga pappa. Jag är pappa också, det bli katastrof om nån ljuger till mig.

2013-08-02
zurabi
zurabi
Barn på 2 år och 5 månader

Oj va många är snabba att döma.. När min mamma var 8år fick hon veta att hennes pappa inte var hennes biologiska far. Självklart ifrågasatte hon sin identitet och undrade en massa saker. Hennes biologiska far visste att hon fanns och hon fick själv bestämma om hon ville träffa honom, hon valde att inte göra de. (Har än idag inte gjort de eller ångrat sitt beslut). Hennes pappa älskade min mamma som sin egen, ingen tvekan där! När mamma var 14år fick hon välja om morfar skulle adoptera henne och så blev de. Ett litet barn på 2-3år kan inte hantera den informationen, det är alldeles för abstrakt. Däremot tycker jag att den biologiska fadern har rätt att veta att han har en dotter. Jag tycker att min mormor hanterade situationen väldigt bra och min mamma har inga som helst men av detta idag, inte heller behov av att träffa sin biologiska far. Vad gäller adoptionen tycker jag att det är en helt underbar handling! Att ge ett barn möjlighet till ett bättre liv.. Så underbart! Vi ska bli stödfamilj när våra barn är äldre, allt är klart med kommun och socialtjänst men jag vill vänta ett tag till så att jag kan ge de barnet/barnen min odelade uppmärksamhet och fulla tid! Tror absolut att man kan älska ett barn även fast man inte fött de själv. Tänk bara att få visa kärlek och omtanke till ett barn som kanske upplevt de mest hemska i livet, att visa barnet att det alltid finns kärlek att få någonstans..

2013-07-17
mikols
mikols

(null)

2013-07-16
krumiluren
krumiluren

Jag är själv adopterad och jag tycker att ni ska sega till eran dotter att hon har en anan pappa.Var alltid ärlig mot era barn!!!

Jag har svårt att förstå hur ni ens kan tänka på att (kommer jag älska det här barnet fast det inte är mitt?) Jag blir upprörd. Man älskar sitt barn. Om ni adopterar eller har redan gort det så tro mig. Det är erat barn och barnet kanske inte är likt er på utsidan men på insidan så kommer ni se att det är erat barn. Jag är korean på utsidan men alla seger att jag är min mamma uppidagen och våra vänner hör ibland inte skilnaden på oss när jag svarar i deras telefon. Jag vet att mina föräldrar älskar mig för allt i världen och jag älskar dom. Jag vet att det fins adoptivbarn som är osäkra när det gäller sin adoption men det viktiga är att vara ärlig till sitt barn och berätta att dom är adopterade och varför, lämna inget som barnet kan undra över. Men glöm alldrig att sega hur mycket ni älskar dom... Men om du värkligen är osäker på det så snälla adoptera inte om ni inte tror ni kommer älska ett barn bara för att ni inte har samma blod

2013-02-08
rcheml
rcheml

Mm, väntar med spänning..

2013-01-08
jessicamalin
jessicamalin
Barn på 3 år och 10 månader

undra hur det gått.. Snart 1 år sen hon skrev..

2013-01-07
beckusen
beckusen

Jag blev tvungen att läsa inlägget två ggr och Mamahjartapapa skriver inte att hon tänker hålla hemligt hela livet för sin dotter. Dottern är bara två år och fattar inte än skillnad mellan den biologiskt far och den hon lever med nu. Om hon skulle börja träffa honom nu skulle hon bara bli förvirrad. Så jag fattar inte varför dessa arga inlägg när hon nu ber er att inte döma henne. Självklart tycker att hon borde berätta som den är för faddern om som ni säger om det skulle hända ngt. Och kanske han går med på att 'faddern' adopterat henne. Finns en del saker som Mamahjartapapa borde tänka över men ni andra kanske borde tänka på hur ni svarar ibland. Lycka till Mamahjartapapa.

2013-01-05
maecole
maecole

Jag säger som dom innan här, Fy sjutton vad själviska ni är! Blir riktigt förbannad, att ni har mage o ljuga för lilltjejen det tycker jag är patetiskt! Ni ska då bannemej inte ha fler barn när ni håller på såhär, inte rättvist nånstans!!!!!

2013-01-05
jessicamalin
jessicamalin
Barn på 3 år och 10 månader

Hur kan ni ta eran dotters rättighet i att veta vem hennes pappa är? Jag vill inte döma men kan inte låta bli tycker det är extremt dåligt! Hur länge kan du ha detta på sitt samvete?

2012-12-21
babybo
babybo

Jag håller med dom andra. Ni måste säga till den som är biologiska pappa. Han har rätt och veta. Flickan kommer säkert fråga när hon blir äldre och när hon blir äldre så kommer hon säkert blir jätte arg och fråga sätta er varför ni inte har sagt om det tidigare.

Snälla säg till pappan. Visst det kommer säkert kännas pinsamt och jobbigt men ni gör det rätta. 

Sen tycker jag det är inget fel på adopterar barn från utlandet.

Ni kommer älskar den lika mycket som det skulle vara ert eget.

Min syster är jätte rädd att hon inte kan får barn . Hon har försökt i 2 år nu men inget händer. Hon har fått ta bort ena ägg pga hon fick slem systa. Den var 18 cm stor och misstänker att hon har fått tillbaka. Läkaren sa att hon kan får tillbaka det och kan missa den andra. Nu har hon och hennes kille börjat och tänka på och adopterar. Jag är glad för då får mina barn kusiner. :)  Jag vet inte så mycket om adoption men som jag förstår att det ska vara svårt och får det genom. Men JAG kommer älskar dom lika mycket om dom skulle vara biologiska.

2012-12-20
MichaelaW
MichaelaW

Jag tror att det ni håller på med är olagligt. Den biologiska pappan har rätt att veta att han har ett barn. Och din dotter behöver (kanske när hon är äldre) veta vem sånär biologisk pappa. Om hon blir allvarligt sjuk vill läkarna veta de ärftliga sjukdomar som finns i släkten och de har ju du ingen aning om... På pappans sida, hans föräldrar osv.
Ni kan inte skaffa fler barn innan ni rett ut det här.
Detta är faktiskt inte ert beslut, er dotter har rätt att veta vem som är hennes biologiska pappa och pappan måste också få veta.
Jag blir ledsen i hjärtat när jag läser hur själviska ni är. Ni kan inte leka perfekta familjen mer!

2012-11-07
emcb
emcb

snälla du måste säga till riktiga pappan

2012-11-07
matilda1989
matilda1989

såg att ja svarat i tråden en gång tidigare med.. får man skylla på fördröjning av amningshjärnan.. slutade amma för.nån månad sen ;-)

2012-06-01
osisen
osisen

fast ja tycker ju att den biologiska pappan ska få veta.. det är fruktansvärt orättvist mot eran dotter! även om hon.har en bra pappa så kommer jon ju få veta att hennes pappa inte är hennes riktiga pappa. ja menar den dagen du eller din man dör så kommer det stå svart på vitt att hon inte har haft sin "rätta" pappa. Å då kommer antingen.du eller sin man med största sannolikhet få ett helvete med å förklara.. om ni ens kommer få.en chans att förklara för henne.
så innan ni gör.något annat bör ni nog fundera över situationen med eran dotter och göra det rätta där först.
å vem vet kanske din man tom.kan bli pappa på riktigt..
ja menar va händer om du dör.. bilolycka sjukdom vad som helst?! då står eran dotter utan en familj å pappa för han e inte hennes pappa han har ingen laglig rätt till henne hur många år han än tagit hand om henne som.sin :-\

2012-06-01
osisen
osisen

ja hade lätt kunnat adoptera.. finns så många barn som behöver en riktig familj å föräldrar som älskar dem.. hade det inte varit för att man ska vara gift å det kostar skjortan hade jag gärna adopterat.. nu kan vi få barn själva så det har inte varit ett alternativ.. men som sagt har alltid velat adoptera ändå.. tänk att få telefonsamtalet att ett barn väntar att få åka å hämta det å komma hem.. ja börjar grina bara ja tänker på det! självklart är det ett hårt jobb då man inte vet vad barnen gått igenom första månaderna i sitt liv å det kan vara svårt med annat med å om de vill hitta sina föräldrar å så men ja tror man som med alla barn får ta en dag i taget!

2012-06-01
osisen
osisen

Vi har adopterat en liten kille och jag känner absolut att han är min! 

Jag tror dock att du för att bli redo för en adoption ska läsa lite om adoptioner. Det finns bland annat en bok av Mary Juusela (finns bland annat på adlibris: http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9113026526) som är bra. Sen finns det andra böcker som "Längtans barn" osv som berättar om hur det är att få ett adopterat barn och hur det funkar i olika familjer.

Lycka till!

2012-04-07
Sanna123
Sanna123

Jadu. Det är en lång process. Och tror man måste verkligen rannsaka sig själv och sin situation innan man ger sig in på den banan.

Vet flera fall av underbara par som är ofrivilligt barnlösa som efter 2-3 år fortfarande väntar på att telefonen ska ringa och att dom ska få glada nyheter.

Är de inte möjligt med IVF för er?? Eller kan han till 100% säkerhet inte få barn?

Jag har en "bonus"-dotter på 4 år som jag älskar otroligt mycket. Klart att ett eget barn är en annan femma. Det är en människa som vuxit inuti än och just det att man kan se sig själv i det barnet.

Men vill man verkligen ha ett till barn och den "naturliga" vägen inte är ett alternativ, tror jag att man skulle älska sitt adoptivbarn exakt lika mycket.

2012-02-02
Gravitation1
Gravitation1

ja hade lätt kunnat adoptera.. jag e helt övertygad över att jag skulle älska det barnen precis lika mycket som.mina biologiska.. ja menar så som ni kämpat för å få barn å så som ni kommer få kämpa i kanske ett par år för att få adoptera..
tänk själv dagen då ni får beskedet att erat barn väntar på er någonstans i världen.. längtar å väntar på en familj som ska komma och ge barnet all sin kärlek :-)
kostar runt 200 000 å ja tror man måste vara gift.

2012-02-02
osisen
osisen
Ett fel har uppstått, försök igen senare.
Laddar...