Jag och min sambo är verkligen på olika plan vad gäller barn. Från första stund vi blev tillsammans (har varit tillsammans i 5 år) har jag sagt att jag vill ha barn när jag är 27/28 år dvs inom 2-3 år. Vilket han alltid skojat bort och bara ”nä, det får bli när man är 30+” och tidigare har jag bara svalt det och himlat med ögonen men nu börjar det ändå närma sig. Jag tar examen i januari, kommer börja jobba direkt för att kunna söka full föräldrapenning. Har flera gånger föreslagit att vi borde börja försöka på sommaren/början av hösten nästa år men så fort jag nämner det så blir han arg. Han anser att vi måste åka på flera resor innan vi ens börjar tänka tanken på barn för enligt honom så är typ reselivet slut när man får barn. Och när jag nämner för honom att det kan ta flera månader eller i värsta fall år innan man blir gravid fnyser han bara åt det. Jag kan köpa att det inte känns som rätt tid men gör det någonsin det...? Det värsta av allt är att många i vår omgivning börjar skaffa barn nu och det gör mig så otroligt ledsen att jag inte ens kan prata om detta med honom. Jag har försökt flera gånger han han bli verkligen arg, går ifrån rummet, vänder sig bort från mig i sängen, byter ämne osv. Känns inte alls bra och jag vet inte vad jag ska göra. Jag är också rädd att göra honom jättearg (skyller på jobbig uppväxt med en mamma som blev arg för allt och ofta skrek på mig) så när jag märker att han börjar gå mot jättearg så lägger jag mig bara och säger ”vi behöver inte prata om detta nu” även om det är just det jag vill och behöver. Snälla hjälp mig, ge tips och råd hur jag ska kunna prata med honom :(