App icon

LiberoKlubben

Libero Sverige

Installera

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies.
Läs mer här.

 

Måste bara skriva av mig...

Varning för osammanhängande inlägg 😂 Jag känner mig helt dränerad och hopplös. Min älskade unge på snart 6 månader är krävande. Hon talar högljutt om för oss när hon är missnöjd, och det är ofta. Hon vill nästan bara vara på nån av oss, helst mig. Att sätta henne i vagnen går absolut inte. Hon kan inte bara "vara". Hon måste bli underhållen hela tiden. En leksak är kul i ca 5 min sen måste nått nytt hända. Hon hatar att åka bil och skriker om hon inte lyckas sova först. Hon hatar att åka vagn så länge det itne är sovdags. Att ta sig nånstans är en mardröm. Jag är alltid rädd när vi ska lämna lägenheten för att passa en tid och det inte är sovdags. Hon protesterar så jävla högljutt och våldsamt att folk tittar snett på mig. Att sova är alltid en kamp. Det ska stretas emot, gnussas, skrika och gråta innan hon somnar. Och när hon gör det ska det vara på mig. Det går absolut inte att sova någon annanstans. Och ja, vi har försökt med såååå mycket för sömnen och allt egentligen. Vi har extra besök hos BVC men alla råd gör bara att det blir värre. Varje gång jag umgås med andra mammor går jag hem med en klump i magen och ångest. Medan Signe skriker och protesterar ligger deras bebisar lugnt och sover i sina vagnar. Jag känner mig världssämst. Jag känner mig så jäkla dålig att jag nästan gråter varje dag. Jag kan inte göra nått alls ol dagarna, allt går ut på att underhålla henne. Jag är så trött och ledsen. Vet egentligen inte vart jag vill komma med det här mer än att kanske få höra att det finns andra som haft det likadant och att det går över... Det var ju inte såhär det skulle bli att ha bebis...

2020-06-26
ememe92
ememe92
Bebis på 5 månader

Hej
Jag vet att det finns något som kallas HNB, high need baby. Har själv ingen koll på exakt vad det innebär men kanske kan vara värt att kolla upp 😊 vet att det finns grupp/grupper på facebook.

Och du är absolut inte en dålig mamma! Vi gör alla så gott vi kan! 😊 ❤️

2020-06-26
Sophira
Sophira

Vill bara säga att du absolut inte är dålig på nåt vis!! Alla barn är olika och det är assvårt att inte jämföra med andras bebisar men försök låta bli. Du har fått en väldigt viljestark tjej men det kommer med största sannolikhet lugna ner sig med tiden ☺️ Kämpa på och lycka till!! 💞

2020-06-26
Ajsingbajsing
Ajsingbajsing
Bebis på 4 månader

Hej.
Jag/vi har inte haft det exakt som du förutom när det kom till att åka bil. Det gick verkligen inte förra sommaren när han var halvåret. Vi ställde in alla långresor som vi tänkt göra och fick anpassa oss efter när han började bli trött för dom kortare längre resorna (runt 1h). Annars höll vi oss till dom nödvändiga kortaste resorna. Vi tänkte att det går nog över nån gång och då kan vi resa då istället och det gick över. Det blev bättre o bättre under hösten o nu funkar det jättebra. Vi skaffade oxå en bilbarnstol när han blev 6 mån istället för babyskyddet. Det hjälpte lite på dom kortare resorna, att han stod ut mer. Men som sagt, det gav sig.

Vad gäller sova o underhållningen av ert barn så har jag inte samma erfarenhet riktigt mer än att Z bara har somnat när han har ammats. Fåtalet gånger har pappan kunnat få han att somna. Nu är han ju 1,5 år o det går bra för pappan att få honom att somna på dagen. Men det var nog först när Z var närmare året som det började gå. Om det var en sjal iblandad. För, jag vet inte om du testat bärsjal, men det är faan i mig grejer det. Smidigt att bära o väldigt rogivande för barnet. Z var inte så pigg på vagnen i början. Det släppte mer o mer efter 6 mån men sjalen var ju räddningen där. Vi har ett väldigt varmt barn så vi köpte en bambusjal som är lite svalare. Barnet får närhet o händerna blir fria. Vet ju inte vad ni provat på som sagt men att barnet vill vara nära o bli buret är helt normalt o ligger i deras natur. Vi missar nog lätt det för vi har lärt oss att ha barnet på distans (vagn, babysitter, osv). Jag tror att barnet blir mer tryggt i att vara för sig själv med en leksak om det får massa närhet. Närheten skapar tryggheten. Självklart är alla barn olika men för mycket närhet kan inte ett barn få egentligen så det skadar ju inte att prova.

Avslutningsvis: det blir bättre. I alla jobbiga stunder när det känns som om resten av livet kommer va så här så tänker jag alltid ”det är en sån liten del av livet som är jobbig. Nästa vecka kan vara helt annorlunda. Tar det en månad så är det fortfarande en liten kort del av livet.” Den tanken har hittills stämt ganska så bra o hjälpt till. O jobba med barnet inte emot. Vi har så många föreställningar om hur föräldraskap o barn ska vara så vi missar barnet o dess behov. Men ser en o bemöter behovet så blir det oftast ingen kamp utan problemet löser sig fortare. När dom är så här små oxå så är behoven så basala så det finns liksom ingen risk för att skapa mer problem med att skämma bort dom.

Lycka till o styrka på vägen.

2020-06-26
Entillmamma
Entillmamma
Ett fel har uppstått, försök igen senare.
Laddar...