App icon

LiberoKlubben

Libero Sverige

Installera

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies.
Läs mer här.

 

Rädsla efter missfall

Hej! Min första graviditet slutade i ett missfall i v.12. Det var en stor sorg men även tuff bearbetning av min sjukhusvistelse då jag blev inlagd. Har bilder i mitt huvud som inte försvinner. Jag känner även en rädsla inför nästa graviditet. Tankar om att jag inte kommer våga bygga en relation till den där kulan, att samma sak ändå kommer ske igen. Någon annan som blivit rädd för att försöka igen?

2020-03-15
Bfmaj20
Bfmaj20

Fick missfall efter 4 års försök och behandling, så du kan tänka dig hur krossat jag var. Jag tänkte exakt som dig men känslan av att jag vill bli en mamma släppte aldrig mig så efter tre år, för jag behövde oxå behandling blev jag gravid o var orolig hela tiden men så fort jsg började känna bebisens rörelse i magen försvann all min oro o istället tänkte jag hur ska jag ta hand om mig att kunna se den lilla beben i min famn. O nu är min lilla solstråle 7 månader och jag skulle ha ångrat mig hela livet om inte jag har försökt att bli gravid igen. Så tänk positivt. Det kommer att gå bra ❤️

2020-03-26
Maria och Eliana
Maria och Eliana
Bebis på 6 månader

Innan jag fick vår son gick jag igenom ett fördröjt missfall som upptäcktes i v 12, blev gravid igen efter 3 månader men förlorade vår dotter i v 19 i trisomi 18. Jag blev gravid igen direkt efter och var totalt livrädd. Men jag och min man gick tillsammans och pratade med psykolog, vilket hjälpte oss igenom sorgen. Vi hade försökt länge utan resultat och sen blev det tre täta graviditeter, sista gick bra. Jag skulle råda dig att ta hjälp med att bearbeta sorgen och rädslan hos någon som har specialiserat sig inom ramen för att förlora ett barn, det hjälpte oss! Vi fick kontakt genom kvinnokliniken och sjukhusets rehab-avdelning. Lycka till ❤

2020-03-26
Peppsson
Peppsson
Bebis på 11 månader

Jag fick missfall i juni. Vi åkte in eftersom jag började blöda. Fick då göra både ett test och VUL. Testet visade ett svagt streck och VUL visade inte riktigt något. Vi blev väldigt ledsna, efterom vi hade ställt in oss så fort på att vi skulle bli föräldrar. Fick även lämna blodprov, där dom kunde se gravidhormonet men att det gick lite upp och ner. Efter ett par dagar så hörde dem av sig och sa att det nog var ett tidigt missfall.

Blev gravid igen i augusti, men då kunde varken jag eller sambon känna någon riktig glädje över plusset på stickan. Vi var fortfarande nojjiga efter missfallet, så vi vågade inte bli glada. Men efter första ultraljudet var det som att allt släppte. Vår lycka över plusset kom då istället, när vi väl fick se vårt lilla hjärta röra på sig för fullt och att allt såg bra ut.
Imorgon går jag in i vecka 34. Min graviditet har flutit på så himla bra och snart får vi träffa den vi väntat på. Att man får missfall första gången gör att man lätt tappar hoppet om att försöka en andra gång. Men vi gjorde det ändå och det gick vägen. Om 6 veckor (förhoppningsvis tidigare😉) så blir vi föräldrar! Ge aldrig upp, även fast det kan hända tråkiga saker på vägen. För det är så värt i slutändan. Önskar dig ett stort lycka till!❤️

2020-03-20
JulEdv
JulEdv

Jag förstår dig helt! Jag är ledsen att du har behövt gå igenom ett missfall.
Jag fick ett mf i v.12 för många år sedan och var livrädd att jag aldrig skulle våga bli gravid igen för rädslan av att behöva uppleva det igen. Men det blir bättre, jag tror det viktigaste är att hitta en partner som finns där för dig som du kan lyfta alla dessa tankar med.
Jag är gravid nu och har samma känsla som du beskriver, att man inte riktigt vågar hoppas på att det faktiskt ska bli ett barn, men jag tar varje dag som den kommer och man får helt enkelt tänka positivt :) vi har första ultraljudet nästa vecka och då får vi se om det lilla hjärtat slår.

Önskar dig all lycka i framtiden och att du vågar ta steget igen :)

2020-03-20
Mammaförförstagången
Mammaförförstagången
Gravid i vecka 13

Urs vad jag lider och förstår att du känner som du gör! Har aldrig fått mf men var livrädd ändå! Varje toalettbesök kändes som ett lotteri ifall det skulle komma blod denna gång, ungefär. Kan inte ens föreställa mig hur jag hade varit med din erfarenhet. Så vill med andra ord bara skicka pepp (många råkar ut för mf, men de allra flesta vågar ju försöka igen och att det då går bra). Och säg att jag inte tycker det är konstigt alls att du känner som du gör! Det kanske finns lite samtalsstöd att få för att göra det lite lättare via BVC eller vanliga vc?

2020-03-16
Mislan
Mislan
Barn på 1 år och 7 månader

Är i samma sits som du. Fick ett uteblivet missfall som tyvärr tog hela 5 veckor för läkarna att konstatera, värsta tiden i mitt liv, att ovetandes få åka på läkarbesök vecka efter vecka och inte få svar.. slutade iaf till slut med en skrapning i vecka 14. Jag känner precis som du att jag är livrädd... vet inte hur man ska hantera detta , och inte svar på din fråga heller men det kan vara skönt att veta att man inte är ensam.

2020-03-15
Ingridcaroliine
Ingridcaroliine
Försöker

Jag fick missfall i vecka 14 med första. Det knäckte mig helt och det tog ett år innan vi vågade bli gravida igen. Vi väntade till vecka 17 innan vi berättade för vänner och vi var orolig hela graviditeten. Nästa graviditet var lättare för då hade det gått bra senast, så på något vis kändes det lättare.

2020-03-15
Lilsof
Lilsof
Ett fel har uppstått, försök igen senare.
Laddar...