App icon

LiberoKlubben

Libero Sverige

Installera

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies.
Läs mer här.

 

Havandeskapsförgiftn​ing/ Prematur

Jag går in i vecka 33 den här veckan och kör vecka för vecka med kontroller pga tidigare havandeskapsförgiftningar. Barn 1 kom i vecka 27, och klarade sig inte. Barn 2 kom i vecka 35, barn 3 kom i vecka 27. Någon i liknande situation som vill dela med sig och peppa? Tankar som far nu är hur länge man kan tänkas bli inlagd, hur lång ev neo tid kan bli. Eller om det blir snitt i vecka 38 som planerat hur lång tid man kan tänkas bli kvar. Ni som gått igenom sammanförande säkert vad jah menar. Kagbutbevklar nästan en sjukhusslräck pga detta.

2019-05-06
Marinae
Marinae
Bebis på 9 månader

...och nu peppar du mig!!!😭💜❤️
Jo självklart skulle vi kräva förebyggande behandling också. Och tankar har farit om att ifall vi skulle försöka med en nr 2 skulle jag vilja ha ett planerat snitt. Och den tanken skrämmer mig inte lika mycket som tidigare. När jag var gravid kunde jag inte ens tänka att snitt var ett alternativ. Och länge efter att vår son fötts kunde jag inte tänka mig att gå igenom detta igen. Så det är klart, viss distans får man ju 🌸 känslor kommer och går angående ett till barn. Vi får se hur det känns om nått år. Var ju så med vårt första. Vi ville egentligen inte sätta barn i världen även om vi båda älskar barn. Men önskan blev för stark tillslut. Kanske blir det så med denna tanke om att ett till barn vore oklokt? Vi får se🙈

2019-05-08
Premiemamma
Premiemamma
Barn på 2 år och 8 månader

Tack fina fina du💜💜
Jag tycker ändå inte att du ska stänga ute möjligheten till ett andra barn, och så gammal är du inte. 😉 men jag förstår givetvis. Med min 14 åring gick jag på samma förebyggande behandling som jag gör nu och han kom som sagt i vecka 35, föddes en fredag och hemgång måndagen. Men efter honom fanns det inte på kartan att jag kunde tänka mig ett barn till.
Men tiden går och man distansera sig, vi ändrade oss längs vägen och när jag plussade skulle det skilja 4 år på grabbarna. Men det blev tre år. Under graviditeten med 11 åringen gick jag inte på någon behandling för man ansåg att det inte fanns några risker för HF vilket nu så här efteråt är helt galet. Jag hade aldrig gått med på liknande idag.
Jag blev tidigt inlagd i vecka 22 med allvarlig HF och skickades mellan olika sjukhus för det var sån brist på neo platser. Tillslut hamnade jag på mitt hemsjukhus och där blev det snitt, en liten, liten tillväxthämmad pojk som visade sig vara en riktig krigare med sina 822 g. Vi låg på neo till vecka 40 och allt har gått SÅ bra... 😍😍

Så tidig kontakt med s-mvc för planering är mitt råd.. 💜💜

2019-05-08
Marinae
Marinae

Åh..förstår det där med att avverka veckor😥 jag önskar man bara kunde knäppa med fingrarna och slippa vara gravid och slippa föda men få bebisen. Är så mycket risker för egen del så jag vill inte chansa. Tänk om det inte alls slutar så väl som det ändå gjorde för oss?! Åh känner så igen mig i ditt tänk 🙁💜 jag var 28 med första så det bidrar lite till att jag tänker som jag gör. Man blir ju inte yngre 😑 men glad för din skull att du vågat och att det verkar gå bra!🌸💚 bebisen är ju stor nu (jämför med en pytte 27:veckors) och skulle ju klara sig bra som sagt. Och sen har du inga småbarn hemma vilket i så fall ger dig lugn och ro om nu bebisen kommer lite tidigt och ni måste ligga inne nån vecka eller två. Men behöver ju inte alls bli så! Om flödet såg fint ut kanske du får ditt planerade snitt och bebisen är mullig och kan äta på en gång 😍 ni har ju kommit jättelångt!❤️💜 hoppas såååå på att när du väl får ditt snitt (utgår från att det blir i v 38☺️) att du bara kan fokusera på att vara i nuet och få en fin upplevelse. Att barnet mår bra och får ligga hos dig på en gång och att pappan är med under allt och kan ta fina första foton. Som en slags revansch? 😘

2019-05-07
Premiemamma
Premiemamma
Barn på 2 år och 8 månader

Det är svårt att ta in att vi faktiskt kommit såhär långt i graviditeten. Jag har stått på förebyggande behandling med bla trombyl som faktiskt verkar vara gynnsam än så länge.
Jag blir så trött på mig själv dock för jag inser att jag njuter inte. Jag fokuserar enbart på att avverka veckor med en konstant oro. Senaste flödeskontrollen i vecka 28 var det inga anmärkningar på alls och nu ska vinår en ny på fredag.
Jag är inte alls så cool som det verkar, vi har väntat så länge på det här. Våra grabbar är 14 och 11 i år, så åren har gått och vi har inte alls vågat förut.
Men nu kände vi att det är nu eller aldrig. Kan tilläggas att vi började tidigt, 21 år var jag mär äldsta kom. 😍
Tack för ett så fint svar!

2019-05-07
Marinae
Marinae

Oh! Över till peppet! Tror det kommer gå så bra!❤️ Redan i v 33 då är det ju lugnt så länge barnet är friskt. Är ju så fint hur man blir omhändertagen med täta kontroller för att kolla blodtryck och barnet. Jag är superimponerad över hur fin vård man får och hur proffsig neovården är! Om allt går bra men att du får barnet lite tidigt är ni nog inte inne länge. Hänger mest på att barnet är stabilt och att man är säker som föräldrar på ev sond osv. Berätta gärna hur det går!❤️
Beundrar såna som du som trots HF vågar skaffa fler barn. Barn är livets gåva och jag önskar jag hade samma pejl på mina känslor och logik som du verkar ha. Du är stark och dina barn är krigare!!!💜❤️💚 stor kram från annan HF överlevare och premiemamma🤗

2019-05-06
Premiemamma
Premiemamma
Barn på 2 år och 8 månader

Beklagar allt du gått igenom💜

Min historia: havandeskapsförgiftning första barnet som började kring v 20. Urakut snitt i v 31+2.
Vi tjatade på att åka hem från neo för vi var så less på att ligga inne. Jag speciellt hade superont i kroppen av att ha legat inne två veckor innan snittet och sedan nästan 4 veckor på neo. Plus mikromat som gjorde oss dåliga i magen. Så vi fick tidig hemgång efter 3,5 vecka. Fortfarande sondmatning som gällde men hemmabesök minst en gång i veckan i 1,5 månad tills lillen var ”fullgången” och kunde skrivas ut från sjukhuset.

Jag kan dock bara ge positiva minnen från hur vården tog hand om oss. Födde på MSE, sövt. Och så klart hade jag psykiska besvär efteråt och väldiga fysiska problem för att jag var i extremt dåligt skick och sen behöva snittas på det. Låg i säng 2 dygn efter snittet och kunde inte gå normalt på nästan två månader av dålig rygg, sviter av preeklampsin och snitt. Men personalen var guld. Både på förlossningen och neo. Jag kanske hade tur, men jag både preppades med järndropp dagarna innan snittet (när läkarna konstaterade att vi tog en dag i sänder och beredde oss på snitt när som) och behövde aldrig ta egna beslut. Läkarna såg att lillen mådde riktigt dåligt i magen och jag började få svår migrän och klarade knappt att vara uppe. Så lillen kom när jag klassades som svårt sjuk i preeklampsin, men utan organpåverkan.
Vad vi vet har vår son inte fått men av sin födsel eller syrebrist. Man kollade honom flera gånger för hjärnblödningar men fann aldrig något.
Dock har ju hans utveckling möjligen varit lite sen och hans bebistid varade längre. Lärde sig krypa vid 16 månader och gå vid 18, okorrigerat. Men socialt begåvad och nyfiken. Aldrig besvär med mage, lärde sig amma när han var 2 månader och var superduktig! Verkligen en underbar bebis som fått nära och kära att tänka ”-hmm..är barn så här lätta?” 😂 dock har ju det ändrats ju äldre han blivit och nu är han en sprallig babblig (bara jag och pappan förstår vad han menar) nästan två-årig goskille💜 så trots all dramat har det gått bra för oss. Även om det så klart var svinjobbigt på många sätt.
Jag menar..man oroar sig ändå som nybliven förälder att bebisen måste ha rätt tag vid amning, gå upp i vikt, ha bra blodvärden mm. Men att i månader ha sjukhuskontakt utöver bvc, enorm press med viktökning, sondmata var 3:e timma dygnet runt i 30 min, livsfara vid förkylning, och behöva handla kläder i stl 38, ja det tär på en psykiskt 😂 men som du säkert vet, man kommer delvis över en del saker. Dock vill jag inte ha fler barn på naturlig väg. Är livrädd att bli sjuk igen och behöva vara ifrån min son bara för att jag vill ha en till unge. Livrädd att nästa snitt inte går lika väl som detta ändå gjorde (förlorade bara 0,6 L blod) och sen möjligen ha lika ont i snittet och då behöva ha hand om två barn?!😑

2019-05-06
Premiemamma
Premiemamma
Barn på 2 år och 8 månader
Ett fel har uppstått, försök igen senare.
Laddar...