App icon

LiberoKlubben

Libero Sverige

Installera

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies.
Läs mer här.

 

Livssituation

Hur såg eran livssituation ut när ni skaffade barn? Ålder? Bostad? Jobb? Lön? Utbildning? Jag är så extremt sugen på barn! Är 20 år sambon är 29, har varit tillsammans i snart 3 år o bott ihop sen dag ett! 3 dagar i veckan (vikariat) och pluggar dom 2 resterande, han har fast anställning, vi har ett fast boende. Hjälp mig nu i detta! När vet man om man är redo och att de är en ”stabil” grund att stå på?

2019-04-02
Jojjo99
Jojjo99
Barn på 3 år och 3 månader

Jag var 25 och sambon 26. Och hade då varit tillsammans i 4 år. Vi hade försökt att bli gravida i ungefär 1 år innan vi vart det. Vi bodde i våran bostadsrätt som var en 2.a. Men bestämde direkt att köpa större när vi fick reda på att jag var gravid. Så vi köpte en 4.a.
Båda vi två har en gymnasieutbildning. Sambon jobbarde då som hissmontör och jag jag jobbade som stallpersonal.

2019-05-23
Arleheim
Arleheim
Barn på 1 år och 11 månader

Jag var 24, sambon 25, när vi fick första barnet. Bodde i hyreslägenhet, bytt från etta till tvåa under graviditeten. Varit ett par i fem år och bott tillsammans nästan lika länge. Jag var vikarie hela graviditeten, vilket gjorde att jag var tvungen att jobba, trots att jag mådde extremt illa, för att få upp min sgi. Men jag fick en inkomstbaserad sgi, om än låg. Sambon studerade och hade noll i sgi. När barnet var nio månader tog jag ett vikariat på 50%, medan sambon läste halvfart distans och var hemma utan ersättning övrig tid. Barnet fick börja förskolan vid 14 månaders ålder och då fanns det lite föräldrapenning kvar ändå. Men inte hade vi det fett på den tiden. Det var verkligen inte tal om att köpa något i onödan. Men vi klarade det. Har idag fyra gemensamma barn och två fasta jobb. Känner mig väldigt lyckligt lottad! Jag tror att det är viktigare att förhållandet är "stabilt" än att vara redo i allt praktiskt och ekonomiskt. Min längtan efter barn var alltför stark, för att vänta tills allt runtomkring var "perfekt".

2019-05-23
ElinVS
ElinVS
Bebis på 11 månader

Min man och jag träffades för 12 år sedan, var gifta när vår son som för drygt ett år sedan. Han pluggade och jag hade tillsvidareanställning när vår son kom.

Först bör man ju vara redo själv, vill jag ha barn och kan jag tänka mig att fostra den själv/på deltid. Ett förhållande ska man aldrig ta för givet, trots att ett antal år på nacken är sällan negativt. Det underlättar oerhört om man känner varandra väl och har liknande livsmål och värderingar.

Ekonomiskt sätt, så löser det sig för det mesta. Man får leva efter plånboken. Blöjor vill man väl ha nya, men allt annat för att köpa i andra hand! Bra för miljön och plånboken. Prata med F-kassan om hur era utsikter ser ut med F-penning baserat på ert nuvarande läge.

Lycka till!

2019-05-23
anncecand
anncecand
Barn på 2 år

Var 29 år när vi bestämde oss för att börja försöka, fast anställning, sparade pengar, villa, vovve och bil. Hade varit ihop i 5 år och varit gifta i ett år. Fick första barnet samma år som jag skulle fylla 32 år. Önskar vi hade börjat tidigare för man vet aldrig när det blir. Så vill ni båda kör på. Finns aldrig något som heter rätt tid. Dock skönt med ett sparkonto för då kunde jag spara dagar första året och vara hemma i 20 månader istället för 12.

2019-05-23
emc85
emc85

utbildad undersköterska jobbar nu som personlig assistent

2019-05-23
amandahenrikson
amandahenrikson
Bebis på 2 månader

21 år med första barnet, bor med pappan, och vi är förlovade. Vart tillsammans i 3 år, var då vikariat som förskolelärare, bor i lägenhet.
nu är jag 23 och gravid igen i vecka 8 !

2019-05-23
amandahenrikson
amandahenrikson
Bebis på 2 månader

Jag var 17 år, blev gravid efter två månader med barnets pappa, bodde hemma och gick i skolan. Alla odds emot oss alltså.
MEN vi flyttade till egen lägenhet två veckor innan våran dotter föddes, jag tog ett sabbatsår och var hemma med henne.Pappan jobbade natt helg. Jag gick efter året hemma klart sista året på gymnasiet med höga betyg och började jobba direkt efter studenten. När dottern var fyra år fick hon en lillebror. Ett år senare gifte vi oss men tyvärr så skilde vi oss tre år senare efter nio år tillsammans.

Kort därefter träffade jag min nuvarande sambo, han har två barn sedan innan och fick barn när han var arton precis som jag.
Vi har ett barn som är fem månader nu och väntar tillökning i november igen.

Men det jag vill säga är att ålder, pengar och boende är inte allt! Det underlättar men är inte allt! Dottern fyller 13 år i år och är en fantastisk duktig, begåvad och framförallt en underbart snäll tjej som alltid kan uppföra sig, det har aldrig varit några problem med henne. Hon är ett sånt barn som var och är rena drömmen att ha. Aldrig elak eller taskig mot vänner eller oss. Hon och jag har en otroligt fin relation och jag tror att en anledning kan vara att jag fick henne så tidigt i livet.

Lycka till i framtiden ❤️

2019-04-04
March
March

Jag är gravid med mitt första nu med BF i augusti.
Jag är 20 och min sambo 22. I juni har vi varit tillsammans i 7 år och 4 år som förlovade.
Blev sambos för 4 år sedan och har nu flyttat till en ny stad för oss och till en nybyggd 3’a.
Sambon har fast anställning medan jag är arbetslös.

2019-04-03
Amandabjrkk
Amandabjrkk

Vi fick vårt första barn 2014 när jag var 20 och min man 22. Jag var vikarie i hemtjänsten och min man var arbetslös. Det var inte planerat och vi valde att flytta hem till mina föräldrar för att FK krånglade mycket med min föräldrapenning. Jag var hemma 6 månader och sedan fick min man va hemma. Vi flyttade till en ny lägenhen ca 8 månader efter födslen.
När vårt andra barn kom 2017 så var min man fortfarande arbetslös men börjat ta lastbilskort och jag hade fått fast tjänst i hemtjänsten.
Nu väntar vi vårt tredje barn och min man arbetar och jag arbetar. Vi har alltid rättat oss efter pengarna vi fått in och man klarar sig ofta väldigt bra.

2019-04-03
Mandat
Mandat
Bebis på 9 månader

Kan tillägga att jag inte tycker det är svårare att studera på universitet som gravid/med barn än att jobba. Faktiskt så är det väldigt skönt! Man har mer tid med barnet än någon som jobbar heltid 😄

2019-04-03
Niam92
Niam92
Gravid i vecka 36

Jag var 25år och student, mannen var 28 år och hade fast jobb när vi blev gravida. Tillsammans i 10år & gifta i cirka ett halvår. Vi försökte skaffa barn från att jag var 20 och hade egen bostad. Ingen av oss hade då fast jobb. Enligt mig handlar att vara ”redo” mer om det psykiska/emotionella än ekonomi/sysselsättning/ålder. Så länge det finns ett boende, stabila föräldrar/stabil förälder och en vilja så är det bara att köra!

2019-04-03
Niam92
Niam92
Gravid i vecka 36

Det finns nog aldrig en HELT perfekt tidpunkt. Såhär såg det ut för oss;
Jag 32, sambo 35, varit tillsammans i 8 år. Hans vikariat som tog slut 3 mån efter födseln, jag fast jobb. Pytteliten bostadsrätt och vi kan inte flytta/leta nytt förren killens nya provanställning går ut typ. Ingen av oss har utbildning efter gymnasiet men vi har ganska bra jobb ändå, finns bara viljan så.

2019-04-02
Tistel86
Tistel86

Jag hade precis träffat min man och vi hade varit gifta i 5 månader när jag blev gravid. Jag var 34 och han 37 så vi hade bestämt att inte vänta med att skaffa barn eftersom ingen av oss var purung. Jag hade flyttat vid giftermålet så hade bara lite vikariat innan barnet kom. Vi bor på bondgård med köttdjur så jag hjälper till med allt det jag kan.

Första barnet kom 2013,andra barnet 2015 och trean kom 2017. Nu så är det inte meningen att det ska bli flera barn och jag är hemmamamma och bondmora med allt vad det innebär. Vi är självförsörjande på grönsaker och potatis och det är hans gamla föräldrahem vi bor i.

Den fp jag har är ju inget man blir fet på men man får rätta mun efter matsäck. Vi ville båda två ha barn tätt och fort vilket vi fått och förhållandet har klarat det.

Jag kan nog inget säga om vad som är rätt och när man är redo men prata med din sambo och kolla hur han tänker.

2019-04-02
ma78
ma78
Barn på 2 år och 3 månader

Vi väntar vårt första barn, BF 6/8. Vi har varit tillsammans i 10 år (gifta i 1 år), är 29 år gamla, båda har universitetsutbildning i bagaget, fasta jobb, bor i hus och har en ekonomisk trygghet. Det har tagit oss lång tid att komma fram till att vi är redo. För mig var det viktigt att ha min utbildning klar, ha ett jobb som jag älskar och ett hus. När alla bitarna i vårt pussel föll på plats så kände vi oss redo.
Finns inget rätt eller fel, alla är så otroligt olika och har olika mål i sina liv. Gör det som är rätt för er och viktigast av allt - var överens och ärliga mot varandra! Då tror jag det blir bäst

2019-04-02
CarolineP
CarolineP
Bebis på 7 månader

Vi hade varit tillsammans 5 år när vår första dotter kom. Bodde då i hyresrätt. Strax efter påbörjade min man en treårig högskoleutbildning och jag hade fast tjänst i hemtjänsten. När hon var 2 år påbörjade jag en treårig högskoleutbildning. Så 1 år var vi båda studerande samtidigt. Under utbildningen tog jag ett års uppehåll när vår andra dotter föddes. Sen pluggade jag sista året med 2 barn, inte att rekommendera! ;) Nu har vi bägge fasta tjänster och hus och jag väntar tredje barnet med bf i juli. Mitt råd är att försöka bli klar med eventuella studier innan ni skaffar barn, men jag vet också hur stark barnlängtan kan vara så gör det som känns rätt. Och just det, vi var 26 resp 32 år när vår första dotter föddes och nu är vi 34 resp 41 år.

2019-04-02
MamsanMaria
MamsanMaria
Bebis på 8 månader

Vi hade varit tillsammans i 10 år när vår dotter kom. Började försöka skaffa barn när vi varit ihop i ca 6-7 år. Träffades när vi var 20 och 23. Bott tillsammans i 8 år. Studerade då på annan ort och sambon hade fast jobb då. Flyttade ihop när jag var klar med studierna. Idag har vi båda fast heltidsjobb sedan 6-8 år och bor i en hyresrätt. Målet är att skaffa ett eget boende. Just nu är jag föräldraledig. Ska vara hemma till dottern är lite över året sedan ska sambon vara hemma. Lite beroende på när dottern kan börjar förskolan. Tar knappt ut några föräldrapenningdagar nu innan dottern fyllt 1 år. Tar av sparade pengar. Sambon betalar dock de större utgifterna. Det är fattigt men det ordnar sig alltid på något vis. Går inte åt lika mycket pengar när man mest är hemma. Inga onödiga köp, bra tillfälle att se över vad man har och använda sig av det eller sortera bort det man inte behöver. Man blir expert på att handla barnkläder, blöjor och mat på olika erbjudande. Klart att man måste unna sig något ibland med😊
Svårt att ”planera” barn. Nästan allt annat i livet går att planera och jobba kan man göra hur mycket och hur länge man vill. Det viktigaste är relationen till sina nära och kära. Att den är trygg och att man tar hand om varandra. Sen är det ju biologi som spelar in med. Om man vill ha många barn blir det ju svårare med åldern som kvinna.

2019-04-02
Sahra11
Sahra11
Gravid i vecka 32

När jag väntade och fick min första son hade jag och min sambo bara varit tillsammans i lite mer än ett år, jag själv var 21 vid den tiden. Vi bodde då i lägenhet, jag jobbade med att sortera tidningar osv osv. När sonen föddes flyttade vi till världens mysigaste bondgård med hundar, katter och massa får. Jag är idag 23 och vi bor kvar på gården, vi väntar vår andra son som förhoppningsvis kommer ut snart, BF 26 April. Vi odlar grönsaker själva, här säljs honung och kött, annars är det daglig skötsel av djuren, barnen och gården i sig. Men jag tror det viktigaste är att man vet att man ska och vill leva ihop med varandra och vet vad man vill (fast man ibland önskar att det fanns ångerrätt på dom små liven, hihi)

2019-04-02
stormbarnsmamma
stormbarnsmamma
Bebis på 10 månader

Jag tror nr 1 är att förhållandet är stabilt. Det är ingen dans på rosor att gå igenom graviditet eller få barn. Men är förhållandet starkt klarar man det. Jag och min man hafe varit gifta 6 år, tillsammans i 8 när vi fick vårt barn. Jag hade precis blivit av med mitt jobb haha! Men vi hade buffert och jag skulle få a-kassa och fick nytt jobb precis när graviditeten tagit. Så kanske inte som jag föreställt mig, men vi hade det ändå stabilt ekonomiskt.
Flyttade dock mitt i graviditeten efter att en knäpp granne hotat min man efter festande 04 en onsdagmorgon. Kallade oss för svartskallar...så vi drog till nytt. Lugnt läge, halv trappa upp. Perfekt.
I vårt fall fick vi barn två månader tidigt så jag tror vi fick mycket ”hjälp” av att inte precis blivit tillsammans då allt kring vårt barn blev dramatiskt och väldigt jobbigt veckorna innan födsel och sen nästan ett halvår efter med läkarkontroller och mycket oro.
Har hört att många börjar bråka när de får barn men den delen känner vi inte igen annat än att man blir ju ofta väldigt trött första året pga sömnbrist och enorma omställningen i att utöka familjen. Vi känner att vi snarare svetsats samman ännu mer som par. Just kanske för att vi väntade med barn. Kan du absolut gå bra även om man är ung och inte varit ihop så länge. Men för oss passade det här bättre. Jag var 28, han 29.

2019-04-02
Premiemamma
Premiemamma
Barn på 2 år och 8 månader

Alla har nog olika och privata riktlinjer när man är redo. Olika situationer dyker upp hela livet ut och jag tycker att man blir redo när det händer eller när man bestämt sig. Är man inte helt katastrofal så löser man det ☺️ Hade inte fast jobb när vi blev gravida,men har nu 3 barn,jag pluggar,vi bor bra och har pengar så det räcker å blir över! Man får ta livet som det kommer tycker jag😊Kan inte planera allt.

2019-04-02
8kee6
8kee6

vi var 26 och 28, fasta jobb och bostad. Tror inte det finns någon given gräns när man är redo. men vi resonerade som så att vi ville känna att en föräldraledighet inte skulle bli en ekonomisk utmaning. Vi har haft mycket ekonomiska aspekter i våra tankar, och var även inne på hur det skulle bli om man får ett barn som inte är helt friskt och därför gör att vi inte kan återgå till jobb på heltid inom 18 månader. Men om ni har ett bra förhållande (är alltid en utmaning med barn), fasta jobb och bostad tycker jag att alla grundförutsättningar är så bra de kan bli. Sen om du är 20 eller 35 spelar mindre roll i min mening. Diskutera gärna lite upplägg redan innan, hur ni tänker kring uppdelning av föräldraledighet, så ni inte visar er ha allt för skilda åsikter där. Sen kan ju saker ändras, men om du föreställer dig 8 mån fl för att sen sambon ska ta lika mycket och han snarare känner för en lite längre sommarledighet på 2 månader kan det vara skönt att diskutera sånt innan ni står med barnet i famnen :)
Lycka till!

2019-04-02
Mislan
Mislan
Barn på 1 år och 7 månader
Ett fel har uppstått, försök igen senare.
Laddar...