Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies.
Läs mer här.

 

Svärfar död 10 dagar innan BF

Min svärfar har varit sjuk ett tag, och nu i veckan hittades han död. Även om det var lite väntat trodde ingen att det skulle hända nu. Min sambo får nu ta allt ansvar över alla praktiska saker, samt se till att hans syster mår bra. Ingen i hans familj frågar hur han mår, eller ringer och kollar läget. Till saken hör då att jag är höggravid med vårt första barn. Vi har haft en strulig graviditet med mycket ångest, som på sistone ändå börjat kännas okej, och vi var glada och längtade. Nu är det så mycket praktiskt och så mycket sorg att jag inte vill föda barnet. I stället för att det här ska vara en av de lyckligaste perioderna i sambons liv blev det en av det värsta. Den största sorgen är att vår son aldrig hann träffa sin farfar, och att det var så nära. Han dog på dagen 10 dagar innan BF... Jag vill ju att min sambo och de runtom honom ska glädjas över lillen, samtidigt som jag förstår hur oerhört svårt det är. Hur gör man för att hitta tillbaka till glädjen över att vi ändå får barn? Och hur ska jag stötta sambon i allt detta? Behöver verkligen råd...

2018-09-16
Pottfisk
Pottfisk

Är det alltså ingen som har erfarenhet av att mista en förälder så nära BF?
Som sagt, jag förlorade nyss min farfar, så det vet jag hur jag skulle hantera. En förälder är däremot svårare på alla vis. Menar inte att vara otrevlig, men för mig är det inte jämförbart.
Vi kommer att föra vidare svärfars namn, men måste tyvärr vara hemma mycket och sörja av personliga skäl. Försöker att bara finnas när sambon vill prata och lösa allt praktiskt. Men det känns så fel att föda ett barn i denna sorg... vem kommer orka glädjas på hans sida liksom?

2018-09-17
Pottfisk
Pottfisk

min mans morfar dog när jag var gravid med första. Sonen fick ta hans namn som mellan namn, de var vårt sätt att hedra honom. Kanske kan vara nåt? Om ni väntar en pojke då hehe..

2018-09-17
Jossaan
Jossaan

Antingen klipper man itu tillvaron, hemma är det glatt och lyckligt där solen skiner och någon annanstans så är det sorg som gäller När min mans farfar dog (en stark fadersgestalt) så sörjde vi i flera dagar hos hans farmor, hela släkten var där och ventilerade tankar och minnen Jag träffade bara farfarn tre gånger men fick lära känna honom genom andra Det var väldigt skönt Kanske ni har någon annanstans att sörja än hemma?

2018-09-17
CrushedIce
CrushedIce
Bebis på 5 månader

Att tillägga är väl att sambon försöker se det positiva i allt hela tiden. Han menar mest att han inte kommer att kunna visa glädjen på samma sätt om det skulle ske nu, och båda sörjer att farfar inte fick träffa lillen mest. Att veta att han skulle få ett barnbarn, men missa det så ändå... Känns bara som en så absurd situation när båda äntligen slappnade av och bara var glada.
Tack för era svar, jag hoppas att min sambo kan glädjas som din gjorde!

2018-09-17
Pottfisk
Pottfisk

Jo, min farfar dog för 4 veckor sedan, men det känns ju värre när det är just en förälder.
Sambon får ju själv sköta bouppteckning, begravning och dylikt, samtidigt som han ska hinna med att känna sig glad. Det känns tufft, särskilt då det var en av få gånger som hans familj verkligen brydde sig och satte honom först. De har en tendens att inte göra det annars.
Vi pratar om det i den mån han orkar och jag försöker stötta honom så gott det går. Jag hoppas verkligen att bebisen går över tiden så att han hinner sörja ifred.
Tack!

2018-09-17
Pottfisk
Pottfisk

*min mans nära vän

2018-09-16
8kee6
8kee6

Hej! Beklagar sorgen och vill bara säga att man kan få vara glad å lycklig ändå❤️Spec när barnet är ute! Min mans kompis nära vän tog livet av sig 3 veckor innan vårt andra barn föddes 2016. Det var jobbigt och för att vara självisk var det ingen som glädjes när lillan kom för alla var i sorg å det kändes orättvist! Min man hade dock all fokus på vår nya medlem å det är väl ändå huvudsaken! Kämpa på och längta efter er nya familjemedlem! Det finns mycket glädje mitt upp i sorgen med❤️❤️

2018-09-16
8kee6
8kee6

Vi hade inte riktigt samma situation som ni men sambons morfar hann avlida bara några veckor innan vi fick vårt barn och självklart blev det jobbigt för alla. Nu hjälpte alla till för att ordna med allt som begravning, bouppteckning etc men stötta och bara finnas där när din sambo behöver prata. Nu kom vår son 5 veckor för tidigt men det blev ändå glädje när allt var över och vi ringde och berättade och jag tror ändå att det var tanken på det nya livet som gjorde sorgen blev lättare på något sätt. Jag har inte så mycket mer råd att ge än att låta sorgen ta den tid som den behöver ta och våga njuta och se fram emot ert barn. Det är ok att vara glad och sörja på samma gång. Kramar till er båda!

2018-09-16
Ulrika_Aronsson
Ulrika_Aronsson
Barn på 1 år och 10 månader
Ett fel har uppstått, försök igen senare.
Laddar...