App icon

LiberoKlubben

Libero Sverige

Installera

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies.
Läs mer här.

 

Så ledsen och arg.. Överreagerar jag?

ursäkta långt inlägg men måste få ur mig detta.. Självklart vill jag ha samma rättigheter för kvinnor och män och allt sådant, men har aldrig varit den som drivit frågorna och inte heller engagerat mig så mycket. Har jobbat i mansdominerade "ruffiga" branscher men har aldrig känt mig diskriminerad eller på annat sätt särbehandlad pga att jag är kvinna (vilket också kanske är anledningen till att jag inte engagerat mig så mycket i dessa frågor). Men i morse kände jag för första gången mig verkligen klappad på huvudet och nedtryckt och det tog mig ett par timmar att förstå vad det faktiskt handlade om. Men jag var med familjen på en jätteparkering där det finns dedikerade familjeparkeringar. Vi höll på att packa ur barnen från bilen som vi ställt i en vanlig ruta men kunde utan problem få ur båda barnen utan att känna att det var speciellt trångt, mitt emot de breda familjerutorna. När en bil gör sig redo att åka ställer sig en liten bil med ett par i 50 årsåldern och blinkar in. När vi satt barnen i vagnen och börjar gå är vi jämte paret och jag frågar då (ingen otrevlig ton alls) om de tycker de är motiverat att ställa sig på den platsen som väldigt tydligt är dedikerad folk med småbarn. Mannen kontrar med "om det är ett problem hade du kunnat vänta och tagit den", blev lite ställd av svaret och sa i fortfarande lugn ton att vi fick plats utan problem men det finns andra. Mannen svarar då "har lilla mamma haft en dålig morgon", samtidigt som de bara fortsätter gå, jag känner hur jag blir ännu mer ställd men ger honom ingen reaktion. Säger då att morgonen varit riktigt trevlig men att jag återigen tycker det är omotiverat att ställa sig på den platsen då det bland annat är ett lekland där och väldigt mycket småbarnsfamiljer. Han är då ca 10 meter framför och vänder sig om och ropar "sätt dig i solen lilla mamma, det kan du behöva efter din jobbiga morgon". Jag stannade bara och kände mig sjukt arg och ställd. Men nu när det gått några timmar så känner jag hur detta ligger och gnager i mig, är glad att jag aldrig gav honom en reaktion men är samtidigt så arg, ledsen och förminskad som kvinna för att jag inte sa NÅGOT om hur han valde att svara och uttrycka sig. Kan inte tänka mig att han skulle svara likadant om det var min man som sagt något. Överreagerar jag? Men kan verkligen inte släppa detta utan ilskan ligger som en klump i magen. Tror bara jag behövde få skriva av mig och få ur mig detta eftersom jag inte fick chansen i morse...

2018-09-08
Mislan
Mislan
Barn på 1 år och 7 månader

F*n vad förbannad jag blir när jag läser ditt inlägg! Du har helt rätt! Jag retar mig också på bilar utan barnstol som står på familjeparkeringar,. Oftast tjusiga bilar så jag antar att de hoppas på rivmärken från barn 😉 Jag har iaf funderat över hur ansvarsfrågan ser ut om det skulle råka hända,. Det är jättebra initiativ av butikerna att ha sådana parkeringar men de borde bevaka dem bättre

2018-09-08
JennyLowerot
JennyLowerot
Barn på 3 år och 9 månader
Ett fel har uppstått, försök igen senare.
Laddar...