App icon

LiberoKlubben

Libero Sverige

Installera

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies.
Läs mer här.

 

Inte redo igen efter förlossningsdepp

Jag trodde att jag var redo för nästa barn. Åkte på en rejäl förlossningsdepression med första, såpass att jag till slut blev inlagd. Det var den mörkaste perioden i mitt liv. Dottern är idag 3 år och jag mår bra och är stark. Eller det trodde jag iaf. Vi bestämde oss för att försöka igen. Blev gravida på första försöket. Ganska direkt så drabbades jag av ångest. Känslan av panik. Tankarna om att jag inte är redo alls. Om några timmar ska jag påbörja aborten. Jag känner mig så extremt ledsen över att jag inte ”kan vara som alla andra”.

2018-07-18
Sara8787
Sara8787

Den extra hjälpen jag fick var väldigt bra, min bm var fantastisk och gjorde allt i sin makt för att jag skulle få må bra igen! Dock tror jag att medicineringen gjorde den största nyttan, utan den hade jag aldrig orkat. Vardagen flöt på rätt bra när jag var sjukskriven. Jag lämnade på förskolan, gjorde saker som får mig att må bra, sov lite, hämtade på förskolan, hängde med mitt barn. Det var tufft när sambon jobbade kväll, och han blev tvungen att vabba flera helger när jag mådde riktigt dåligt, men på nåt sätt klarade jag det. Förmodligen ren viljestyrka, jag ville inte att mitt dåliga mående skulle gå ut över mitt stackars oskyldiga barn (vilket gjorde att psyk sa att jag inte alls var deprimerad).

2018-07-20
Iowhannah
Iowhannah
Barn på 1 år och 8 månader

Graviditeten har varit skit, det är skönt att den är över! Jag blev som tur var sjukskriven i vecka 15 så jag slapp åtminstone ansvaret med jobb och krångel med förskoletider. Min partner har även varit väldigt stöttande och tagit i stort sett fullt ansvar hemma, trots att han har jobbat heltid. Just nu har vi inte extra stöd från någon men sonen älskar att vara hos farmor så möjligheten finns ju. Nu är bebisen bara en dag gammal så det är svårt att säga hur det här utvecklar sig men jag tycker nog att det känns som att det värsta är över (får hon kolik så kanske jag går under förvisso).

2018-07-20
Iowhannah
Iowhannah
Barn på 1 år och 8 månader

Grattis! Härligt att höra att du fick en fin förlossningsupplevelse 💖. Hur har du mått under graviditeten? Har det hjälpt med den extra kontakt du har haft? Hur har vardagen varit för dig? Får ni någon hjälp och avlastning nu i form av mor/farföräldrar/vänner?

2018-07-20
Sara8787
Sara8787

Jag mår bra nu, främst tack vare psykologkontakt och medicinering. Födde barnet i går och det känns väldigt skönt att graviditeten är över, även om jag fortfarande har en viss oro för att falla igen. Vi lade upp en väldigt bra plan inför den här graviditeten, jag bestämde tidigt att jag inte ska amma, vi ska vara lediga tillsammans i tre månader och jag har gått extra många gånger till mödravården för att de skulle ha koll på mitt mående. Trots att jag haft förlossningsdepression så kom graviditetsdepressionen som en chock. Den här gången fick jag en superbra förlossningsupplevelse och jag tror att det kommer påverka hur jag mår.

2018-07-20
Iowhannah
Iowhannah
Barn på 1 år och 8 månader

Tack för att du delar med dig, tror att det kan hjälpa andra väldigt mycket. Hoppas du mår okej trots omständigheterna! Håller med den som skrev att man får strunta i vad andra kan göra/gör och gå efter det som funkar, döm inte dig själv.

2018-07-19
Vega
Vega

❤️❤️❤️.

Det kom som en total chock att jag fick ångest, mest tror jag pga att jag äter antidepressiva sen så länge och trodde väl att det gav mig mer skydd mot ångest... Jag trodde att jag var redo som sagt. Nu vet jag att så var inte fallet. I det här läget fick jag välja alternativet som innebär minst lidande för mig och min omgivning. När det väl är dags för nr 2 får jag vara mer förberedd, tex prata med min läkare i förväg, prata med mvc etc så att jag kan få stöd direkt när jag behöver det. Efter en depression känns det som att man är mer känslig... Den här värmen gör det hela lite jobbigare också, känner mig lite fast i lägenheten då man helst inte går ut 😩. Hannah, hur mår du nu? 💖

2018-07-19
Sara8787
Sara8787

Stackare, jag kan inte föreställa mig vad du går igenom. Jag hoppas verkligen att allting går väl under aborten och att det ger dig en känsla av lättnad. Men du ska veta att du inte är ensam om de här känslorna och tankarna!

Oavsett om man haft depression innan eller inte så är det många som får panik under en graviditet, ibland av det första barnet och ibland av efterkommande. Och det är ju inte så konstigt, man är trots allt med om något livsomvälvande. Så det är klart att tankarna snurrar och man får panik. Jag tycker att det snarare är sunt än ett tecken på sjukdom.

Själv är jag gravid med mitt första barn och jag har kämpat med samma panikkänslor som du sedan pappan till barnet gjorde slut i vecka 19. Efter att drömmen om en familj slagits i kras var jag plötsligt helt säker på att jag inte ville ha barnet. Att jag inte alls var redo för den stora förändringen som ett barn trots allt innebär och kanske aldrig vill ha barn. Jag ville gärna ha barn innan och var hela tiden orolig för att fostret inte mådde bra i magen. Men när jag blev lämnad och jag insåg vad ett barn faktiskt innebär så var det som om verkligheten slog ner som en blixt från klar himmel. Jag insåg jag att jag hade haft fel tidigare, att jag inte alls var redo för barn, att jag inte ens ville ha barn. Men samtidigt kunde jag inte se mig själv genomföra en abort heller... Och med tiden har min panik sjunkit undan. Jag kan fortfarande slås av samma tankar och känslor nu i vecka 26, men de är mindre intensiva och sitter bara i en kort stund.

För vissa släpper paniken relativt fort, för vissa sitter den kvar längre. Men det är omöjligt att veta hur man reagerar i en situation förrän man är mitt i den. Det är helt okej att få panik som du har fått! Jag lovar att det inte finns något "alla andra" att jämföra med här. Vi upplever alla en graviditet olika. Även par som har kämpat i flera år för att få barn kan ibland få kalla fötter när de faktiskt lyckas.

Hoppas att du får det stöd du behöver för att ta dig igenom alla känslostormarna!

2018-07-18
HotShadeOfPink
HotShadeOfPink

Vad skönt att du känner dig lättad, då var det förmodligen rätt beslut. Jag hade ju också förlossningsdepression efter första förlossningen (du var ett jättestöd då) och den här gången blev jag deprimerad redan i v 8 och när det var som värst så önskade jag livet ur både mig och fostret, hur hårt det än kan låta, men samtidigt kunde jag inte tänka mig abort. Jag fick medicin och mår mycket bättre nu, men hade jag vetat hur jag skulle må så hade jag nog åtminstone väntat med graviditet.

2018-07-18
Iowhannah
Iowhannah
Barn på 1 år och 8 månader

❤️

2018-07-18
8kee6
8kee6

skickar styrkekramar❤

2018-07-18
LindaAE
LindaAE
Barn på 1 år och 10 månader

Fick såklart panik och beslutsångest väl på abortkliniken. Pratade ganska länge med läkaren. Men mitt slutgiltiga beslut är att jag är inte redo och mogen att ta mig an de här påfrestningarna igen. Jag vet att det finns hjälp att få om man mår dåligt som gravid, men för mig är det för tätt inpå depressionen... Så jag svalde tabletten. På fredag är det dags för den jobbigaste biten. Men i nuläget känner jag mig enbart lättad. Tack för ert stöd 💖💖

2018-07-18
Sara8787
Sara8787

Hoppas verkligen att du inte fr ångest över abort senare. Önskar dig lycka till och ta hand om dig 💐

2018-07-18
Daian
Daian

Äter högsta dosen på medicinen.

2018-07-18
Sara8787
Sara8787

Tycker du ska gå på vad som är viktigast för dig och inte "Hur alla andra är". Allt är inte alltid svart eller vitt. Du är stark som vågar inse att du inte är det. Det är inte många som kan göra det. önskar dig all lycka och att du kan må så bra som möjligt 💖

2018-07-18
Nillanodanne
Nillanodanne

Har inga bra råd. Hoppas bara du mår bättre oavsett val ❤️

2018-07-18
ojojojsan
ojojojsan

Jag äter också escitalopram och kanske du behöver höja din dos!? Jag hoppas att vad du än väljer blir bra för er❤️

2018-07-18
8kee6
8kee6

Får panik vid tanken att fortsätta med den här grav 😢😢. Men vet varken in eller ut känns det som. Är såklart rädd för att ångra mig när jag har gjort abort. Samtidigt är det viktigare för mig att finnas där för min dotter och inte gå under.

2018-07-18
Sara8787
Sara8787

Jag äter citalopram (ätit det sen jag fick förlossningsdepp). Känner mig inte stark nog att tacklas med det här nu.

2018-07-18
Sara8787
Sara8787

Ånej😯Finns det inte bra terapi och samtalsstöd under din graviditet? Äter du någon medicin?

2018-07-18
8kee6
8kee6
Ett fel har uppstått, försök igen senare.
Laddar...