App icon

LiberoKlubben

Libero Sverige

Installera

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies.
Läs mer här.

 

Konstant tjafs

Hej jag och min pojkvän har varit tsm i 4 år och har nu en son på 7 månader. Sen dag ett är det jag som skött hushåll tagit alla nätter hela dagarna. Och jag börjar ledsen. Jag orkar inte.. jag är helt matt fast jag konstant diskuterar med min sambo att vi måste hjälpas åt säger han att han sa ändra sig och hjälp till men det skiter han i. Det ända jag får är skuldkänslor då han säger nedvärderande saker som att jag inte orkar att jag inte bryr mig. Medans han gör allt för att jobba över och slippa va hemma med oss. Jag vill lämna honom men samtidigt inte. Jag har ju valt han till att bli pappa till mina barn. Men visste jag det skulle bli såhär hade jag aldrig skaffat barn men han. Säger inte att jag ångrar min son jag älskar han mest av allt. Men ni kanske förstår behöver hjälp vet inte vad jag ska göra..

2018-07-02
Malin1999
Malin1999
Barn på 2 år och 7 månader

Tråkigt! Tror dock att han aldrig kommer förstå förrän du låter han vara själv med dottern i några dagar efter varandra. Låt han vara föräldrarledig så han får se hur mykke du (vi) faktiskt sliter om dagarna, då kanske han kan förstå...lycka till!

2018-07-17
Lily1988
Lily1988

Sen vill jag tillägga ; du skriver att ni talar om att ni ska hjälpas åt mer. Men förstår han då vad du menar? Vi är inte lika. Så han kanske inte riktigt vet vad du begär av honom. Ge han raka besked exakt om vad han ska göra och när? Vissa behöver det i början! Han tycker garanterat att hela situationen är Svår och inte riktigt vant sig att han är pappa?

2018-07-17
SanUno
SanUno

Innan du lämnar tycker jag du ska söka professionell hjälp. Jag tycker man ska göra allt för att få det att funka. Men behandlar han dig dåligt ex psykisk misshandel så tycker jag INTE du ska stanna. Det jag skulle ha grottat mig in i är -varför han inte hjälper till mer. Finns det en rimlig förklaring. Efter att jag slutade amma vid 7 månader så fick min man ge välling på kvällen mån-fre och jag helgerna. Eftersom jag har sövt och tagit hand om läggningen sen vårt barn kom, sen hjälps vi åt hela dagarna. Ex på morgonen går vi båda upp, en byter bölja och en gör välling. Sen kan man självklart ibland behöva sova extra då är det helt OK. Sen att båda har minst 1 kväll / några timmar som man får fara hemifrån för att ex träffa vänner, bio , promenera ensam osv. Så man får just den där egentiden man behöver för att få mera energi till ens familj. Viktigaste är att båda parter är med på vilka rutiner man har. Våga prata och prata djupgående och lugnt! Hoppas du fått kloka råd och gör något snart innan det är försent. Ni båda förtjänar att må bra!

2018-07-17
SanUno
SanUno

Ta kontakt med familjerådgivningen (heter det så?)!!
Fråga efter tel-nr nästa gång du är på bvc. Lr ring kvinnohälsovården, dem vet. Där kan ni få par-therapi, och information om hur ni kan få hjälp att lösa er situation. Fattar han ändå inte hur hans beteende skadar dig, ert förhållande, och ert barn (barn känner ju såklart av om du mår dåligt), så förtjänar han faktiskt inte er. Så är det. Om han är så blind att han inte ser att han behöver ta hand om det finaste han har i sitt liv - sin familj, så är han inte heller värd att ha någon.

När min dotter var nyfödd och några månader därefter så tog min man alla nattliga blöjbyten för att avlasta för mig så att jag bara behövde sitta i en halvvaken koma och amma, trots att han skulle upp till jobbet. Vår dotter hade kolik och skrek på eftermiddagarna/kvällarna. Han åkte alltid raka vägen hem från jobbet och lät mig åka till ICA och slöhandla en halvtimme-timme. Han sa rätt ut också att han inte ville byta med mig, att det var så skönt att komma till jobbet och få lite lugn och ro. Han var verkligen förstående och tog ansvar. Nu är jag gravid igen och sista veckorna har jag mått skit. Yr, illamående och TRÖTT. När han har kommit hem från jobbet har jag bara lagt mig och sovit/vilat och inte gjort ett skit. Han har tagit hand om dottern, hemmet, matlagning, allt!
Jag skriver inte det här för stt rub it in yuor face, utsn för att berätta om hur det faktiskt ska vara. Du är värd det. Det gör ont i mig att läsa om alla idiotpappor som inte tar sitt ansvar. Önskar dig all lycka. Familjerådgivningen är mitt bästa tips.

2018-07-17
Sannaaaa
Sannaaaa
Gravid i vecka 36

Blir chockad och ledsen att så många av er vittnar om detta och dessutom stannar kvar så länge. Jag och mitt ex hade EXAKT som ni. Vår dotter är nu 2,5 månad och vi är särbos. Jag vägrade helt enkelt bo kvar med honom. Vägrade ta allt ansvar och vägrade bo ihop med en ”tonåring”. Väldigt kort tid sedan vi separerade så återstår att se hur det går i längden men än så länge har han verkligen mognat och verkar faktiskt förstå men så länge vi bodde ihop och jag curlade alt tjatade så gick det inte. Vi mådde båda så dåligt i relationen och jag kan kan verkligen bekräfta att trots att det är tufft att vara ensamstående så slipper jag nu städa efter nån annan, slipper bli besviken på att bo med någon som inte gör sin del. Visst jag får nu ta alla morgnar och kvällar osv och allt hemarbete men det är ändå en så otrolig skillnad att det faktiskt bara är min egen disk/tvätt/osv att det är värt det tusen gånger om. Tjejer - låt inte männen göra så mot er. Ni förtjänar SÅ mycket bättre!

2018-07-06
Louisemyrback
Louisemyrback

Jag är så ledsen för er skull som har det såhär!!! och arg! Slå er fria och lev ert egna liv! Fy tusan alltså!😡🤬

2018-07-06
8kee6
8kee6

Vår plutt är 1,5 år, har haft ungefär 10 timmar för mitt fritidsintresse på den tiden, sedan barnet föddes alltså. Jag är så less, har försökt allt, men mannen säger att jag är dålig som inte klarar av att göra saker med barnet med, vare sig det är att få gå till tvättstugan själv för en gångs skull, duscha, eller göra något som intresserar mig. Alla andra kvinnor behöver ingen egentid tydligen. Tar alla nattningar, nätter och mornar. Går snart sönder, livet hade varit bättre utan honom, men han vägrar flytta.

2018-07-06
Skoja
Skoja

Vi har samma problem här hemma, dottern är snart 8 månader och jag tar henne dag som natt, tar hand om hemmet, handlingen och ja allt. Har försökt prata, skrika, tala lugnt, låta hans skit ligga kvar, tagit upp detta med hans föräldrar så dem har fått hjälpa mig. Sambon jobbar dessutom från ca 04-20 i vanliga fall så mycket tid finns inte heller. Men förklarade rätt tydligt att jag kommer lämna honom om jag inte får mer hjälp + lämnade även han själv med lilltjejen en helg och sen efter det försöker han bättra sig. Han kommer inte alltid ”ihåg” men han försöker. Om din sambo inte lyssnar och förstår varför då inte bara skita i han och fokusera på dig och din plutt. Gör det som är bäst för dig. Vill din sambo att du ska må bra så kommer han fatta.. annars kanske han ska börja inse vad han har innan det är borta. Ursäkta rörig kommentar men hoppas du förstår vad jag menar ❣️

2018-07-05
Felicialindd
Felicialindd
Barn på 2 år och 7 månader

Min man jobbar och jag är föräldraledig så jag ser det som självklart att jag får göra det mesta men när han kommer hem från jobbet är vi likar. Den tiden däröver så delar vi. Kör varannan gång och på helgerna får han sovmorgon på lördagen och jag tar söndagen. Skulle han inte vilja ta halva ansvaret kan han faktiskt gå nån annanstans.

2018-07-04
ojojojsan
ojojojsan

Jag vet precis hur du känner dig. Jag brukar säga att om jag vetat det jag vet idag om min sons pappa så hade jag inte valt att skaffa barn med honom. MEN jag är glad att jag inte visste det då, för annars hade min son inte funnits.

2018-07-02
Maskrosmamma
Maskrosmamma

Jag hade aldrig accepterat att behöva göra allt själv med mitt barn och att min sambo ska säga saker som får mig att känna mig dålig. Jag hade givit honom ett ultimatum isf, hjälp till eller så drar vi. Tjafsar man om sådant så tror jag att relationen tar slut iallafall, man måste samarbeta! Hoppas ni får ordning på era partners!

2018-07-02
NatalieMN
NatalieMN
Gravid i vecka 26

Jag och pappan till vår dotter har också vart tsm i 4 år. Dottern är 10 månader. Känner lite samma som du skriver. Hur mycket jag än försöker prata så blir allt bara fel. Jag tar hand om allt och försöker få ihop de utan att bli trött och sur. Men de blir man ju och då blir vi osams. Vet inte heller vad man ska göra.

2018-07-02
Svenssonrebecka
Svenssonrebecka
Gravid i vecka 31

Förstår precis vad du menar! Har samma problem här hemma, Min gubbe vill bara vara i garaget och skruva med sin HD, Jag vill ha hjälp med matningoch blöjbyten! Vill också ha egentid 1 gång i veckan för han har ju det 7 dagar i veckan! Man ska inte behöva göra schema för att ta hand om sitt BARN!!!

2018-07-02
Johanna__bebis
Johanna__bebis
Barn på 2 år och 5 månader

Göra schema när han ska ta nattningarna vilka dagar? Låt han vara pappaledig på heltid?

2018-07-02
Motherof3children
Motherof3children
Ett fel har uppstått, försök igen senare.
Laddar...