App icon

LiberoKlubben

Libero Sverige

Installera

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies.
Läs mer här.

 

Krävande bebis, era bästa tips!

Hej! Jag har en liten kille på snart 9 månader. Ända sedan han föddes har han varit väldigt skrikig och missnöjd (ej kolik dock). Han har bott i en bärsjal de första 4 månaderna av sitt liv och samsovit med oss, han har varit ganska nöjd så länge man inte la honom ifrån sig och gjorde man det skrek han. Men sedan hände något, jag gissar på en fas eller något och han har varit otroligt missnöjd och gnällig ända sedan han blev runt 4 månader. Måste alltid bära på honom och underhållas jämt och ständigt och inte ens då var det säkert att han blev nöjd. Och så har det hållit på dag ut och dag in. Nu har han haft både förkylning som byttes av med magsjuka och tandspräckning, samtidigt som han gick in i en ny fas vid 8 månader. Jag är helt slut...Enda anledningen till att jag "orkat med" är för att han sovit så bra på nätterna, han har bara vaknat till då och då för att amma och sedan somna om lugnt och fridfullt, men sedan 8 månader har han vaknat var 20-30 minut och skrikit och gnällt. Inget hjälper...Runt 3 på natten brukar han somna djupt för att sedan vakna vid 6 och vilja gå upp. Jag är ett vrak. Inte nog med det så har han helt plötsligt från att kunna sova igenom dammsugning och bus med hunden till att vakna av att jag tar ett djupt andetag när jag ligger brevid honom. Jag har inte så mycket avlastning då min man har två jobb och innebandy, jag har bett honom gå ner i tid eller skippa extrajobbet men han vill/kan inte av olika anledningar..Mamma kommer och hjälper mig när hon har tid så att jag kan få städa upp i röran och komma ikapp med tvättberget, men hon jobbar i Norge så det har hon ju sällan tid med. På dagarna är jag en zombie, Bebis kräver konstant underhållning och jag gör så gott jag kan, men kroppen har ju en gräns. Börjar må dåligt och tappat aptiten (och då blir jag ju ännu tröttare). Han har äntligen accepterat vagnen däremot så jag slipper och bära honom överallt, han tycker till och med om den så mycket att han kan sova i den på dagarna! Han kan till och med sitta och leka själv några minuter så att jag kan få gå på toan eller ta en kaffe! så jag tror att fasen börjar gå över lite i alla fall. I och med att han blivit så otroligt lättväckt av minsta rörelse i sängen har min man övertalat mig till att testa att låta honom sova i egen säng och testa hur det funkar. Jag har inte varit så pigg på den idén då samsovning räddat mig när han varit så krävande på dagarna, men nu spelar det väl ingen roll då jag ändå får gå upp... Det svider nästan i mig på babyrytmiken och öppna förskolan när jag ser de andra mammorna med sina glada solstrålar till bebisar som (enligt dom själva) sover genom hela nätterna och kryper runt och leker för sig själva en liten stund, jag är inte missunnsam, bara så otroligt trött.. Ursäkta för värsta gnälltråden men jag måste få ur mig allt det här! Har ni några tips till en uppgiven trött mamma? Hur har ni gjort med era missnöjda bebisar?

2016-12-20
SandraBean
SandraBean

Jag håller med dom föregående om din man. Men det är inte heller så lätt att ställa krav i relationer. Uppenbarligen har din man, för honom, goda skäl till att inte gå ner I tid och att avstå innebandyn. Sen är det en självklarhet att han ska göra det. Jag säger bara, skönt för er som kan ställa krav på era partners på det sättet och dom tar emot och accepterar det.

2021-01-25
JosefineTeng
JosefineTeng
Bebis på 10 månader

Förlåt men detta med att din sambo inte vill gå ner i tid och att du tar allt själv inte okej man är två att skaffa barn känns som många har det så jag hade aldrig accepterat det. Har själv barn och jag och min sambo kör 50 procent inte mer än rättvist. Man måste ställa mer krav. Jag hoppas verkligen det blir lättare vi har själv en jobbig fas med vår son som är 7 månader snart.

2021-01-25
Angelikaandersdon
Angelikaandersdon
Bebis på 8 månader

Finns en grupp på fb high need babies Sverige - life savier! :)

2016-12-23
Vivan87
Vivan87

SandraBean, har skrivit ett långt inlägg här, men ser nu att det aldrig kommit upp, ahhh...kort sagt. Din man bör gå ner i arbetstid snarast o han bør lægga undan sitt interesse før ett tag o istællet fokusera på dig o ert barn. Du behøver egentid, sømn o lite lugn o ro...vi delade upp nattpasset så att man fick åtminstpne sova lite under dygnet...lycka till!

2016-12-22
Lily1988
Lily1988

Jag är själv högkänslig så för min del är det ganska lätt att se till mig själv när jag vill förstå min son, men samtidigt kan det lätt bli att vi hamnar i en dålig cirkel och då måste pappan komma in och bryta. Jag hoppas att ni hittar ett sätt som funkar för er, och att det blir bättre med tiden (som för oss).

2016-12-22
Iowhannah
Iowhannah
Barn på 2 år och 7 månader

Hej du! Jag vet hur du har det, och det är jobbigt och kräver mycket av dig. Som nån annan skrev innan så bör du kolla upp begreppet high need baby samt även HSP (högkänslighet hos barn). Du måste hitta sätt att "jobba _med_ "ditt barn, bli ett team. Det är jätte viktigt att du är lyhörd, ditt barn behöver din hjälp. Jag har googlat tills ögonen värkte, vad det var för "fel" hos oss. Det finns svar och hjälp. Läs denna artikel
http://www.viforaldrar.se/faktabanken/jesper-juul/jesperjuulcoachar

Han är den bästa barnpsykologen enligt mig. Artikeln handlar om exakt det du beskriver och han coachar föräldrarna.

Du kommer troligen inte att få hjälp via BVC då de ofta inte är så insatta i sånt här, men du kommer fixa det ändå. Ditt barn vill säkert ha ner utmaning och klurigare aktiviteter än de där "solstrålarna" på öppnis ;)

2016-12-22
Elinis
Elinis

Eget rum hjälpte oss också. Sonen fick flytta in i sitt rum när han var 10 månader och efter den första lite krångliga veckan så sover alla mycket bättre. Vi får fortfarande gå upp nån gång per natt (plus en gång tidig morgon, då han vill komma in till oss), men det är en enorm skillnad!

2016-12-22
Iowhannah
Iowhannah
Barn på 2 år och 7 månader

Kan tillägga nåt som räddat våra nattvakningar: babymonitor med vaggvisor (fjärrstyrd). Går jag in till henne är hon klarvaken o vägrar somna om, men sätter jag igång musiken kommer hon oftast till ro själv! Men som sagt, min tös sover MYCKET bättre i eget rum, vaknade innan ca 7-10 ggr per natt (o kunde bara somna om genom amning), till att sova 11-12 timmar utan att jag behöver gå in!

2016-12-22
louise001
louise001

Åh, låter som om du beskriver min dotter (nu 16 mån)!!! Finns en FB grupp med high need babies (amerikansk dock...), som är guld värd! Min tös började sova bättre när jag i ren desperation la henne i eget rum vid 8 mån då jag var förkyld (hon vaknar oxå av minsta djupa andetag, vändning i sängen, mm), sedan dess har nätterna vart ok, även om det är tidiga morgnar. Har tyvärr inget direkt tips på hur man överlever dagen, mer än att acceptera läget! Inte tro att man ska få så mkt annat gjort. Det blev NÅGOT bättre när hon började gå, då slipper vi bära runt på henne överallt (tyvärr först vid knappa 15 mån...), och kan säga att förskola har vart en bra grej för henne! Hon älskar att vara där, det händer nåt hela tiden o massor med aktiviteter. Det där med att små barn inte behöver aktiveras gäller inte alla, det kan jag lova!!!!! Min började när hon var 1 år o 2 v. Man är helt slutkörd efter en dag, jag vet! Tösen kan heller inte sitta still i mer än ca 10 sekunder (max...), sen upp igen o vidare. Kämpa på! Du är inte ensam, även om det ofta känns så ❤️!

2016-12-22
louise001
louise001

Bah! För oss blev allt betydligt lättare när han började krypa och gå! Så mycket frustration släppte (även om det fortfarande är tufft emellanåt). Jag känner igen mig i det där med att bebisen bara sover när vagnen/bilen är i rörelse, så var vår son också. Nu är han ett år och allt är aningen lättare (eller så har vi vant oss), men jag vet att tiden känns lång när man är mitt i det värsta.

2016-12-22
Iowhannah
Iowhannah
Barn på 2 år och 7 månader

Angående bilåkning så går det bra så länge man åker, han blir skrikig när man står still. Men samma är det med barnvagnen, han hatar när det står still. Hade han fått välja hade han levt ett mobilt liv 24/7. Sedan tror jag att han ogillar att vara fastspänd. Jag längtar lite till han ska börja krypa eller gå. Får höra av många mammor att det blir så tufft när dom börjar krypa och gå, men det blir väl knappast värre än såhär? Nej jag försöker njuta så mycket jag kan av mitt barn och leva i nuet men jag kan inte låta bli att längta till att han kan ta sig fram själv, tror mycket frustration sitter där.

2016-12-22
SandraBean
SandraBean

Vad kul att flera känner igen sig, det är en enorm tröst. Man blir så ensam när man går runt med en grinig bebis hela dagarna. Igår var den värsta dagen på länge, han gnällde och skrek större delen av dagen och ville inte sova eller äta. Efter flera timmars gungande, vyssande och sjungande blev jag till sist lite knäpp (är känd för mitt änglatålamod) och blev helt plötsligt jätterädd för att tappa honom! Kändes som att han skulle glida ur armarna när som helst. Tur att min man fortfarande var vaken (hur skulle han kunna somna?), han såg hur jag krampaktigt höll om bebis och tog över nattningen. Jag bara grät. Till sist somnade han i alla fall och vaknade bara tre gånger på natten. Idag har min man tagit med sonen till svärföräldrarna så att jag kan få andas lite, min mor är påväg och ska sova här några dagar. Vad skulle man göra utan familj?

2016-12-22
SandraBean
SandraBean

Vi har glädjen att vår son alltid har älskat sin vagn och sovit gott i sen sedan start, annars hade jag nog också gått under.

2016-12-21
Iowhannah
Iowhannah
Barn på 2 år och 7 månader

Hm, efter att ha läst lite om high need babies så känner jag att det mesta passar på vår son också. Förutom att han sover superbra (oftast)! Han är krävande och ska ha ständig uppmärksamhet (jag vägrar numera laga mat när jag är ensam med honom, t ex) och om någon av oss lämnar rummet blir han riktigt upprörd. Jag är supernervös inför att lämna bort honom till farmor över natten 😕 Allt är väl en vanesak, men jag skulle verkligen uppskatta om han kunde sitta och leka själv en längre period. Jag misstänker att jag, som var rädd för min egen mormor, var likadan som barn.

2016-12-21
Iowhannah
Iowhannah
Barn på 2 år och 7 månader

Vill bara säga vilken kämpe du är och att du fixar det här! Nu har jag ingen erfarenhet själv av ledsna barn, min tjej har som alltid varit nöjd men mycket krävande, mycket närhet och samsovning, ratat napp, snutte, vagn, babysitter ha typ allt utom bröstet. Vill minnas att mellan 8 mån-11 mån var en tuff period framför allt med sömnen. Jag tyckte så Lillan började förskolan vid 13 månader på 50% sågar hon jättenöjd, hon behöver stimulansen. Tror att du behöver lite avlastning, få sova ut någon gång om sänder, få läsa en tidning, gå ut en stund. Bara få tanka lite energi, MSN behöver inte mycket för att orka och glöm inte att du/ni har inte gjort något fel som föräldrar för att barnet är krävande! Är lätt att man skuldbelägger sig själv. Alla barn är olika och vissa kräver mer. 💖

2016-12-20
Luna_13
Luna_13
Barn på 3 år och 1 månader

Min son är också väldigt social och nöjd när vi träffar folk och är på nya platser, han är väldigt nyfiken. Han har inte lärt sig att krypa än, han vill helst stå och hoppa eller gå om man håller i honom, han åkar sig på golvet men tar sig bara bakåt 😋 när han vaknar på natten så kan det funka att sätta i nappen och ibland får jag ta upp honom och vagga honom i famnen, ibland ger jag en föaska ersättning då brukar han däcka 😅 men det är lite olika, ibland kan han stå på alla fyra i sängen men jag vet att ham är trött så försöker hjälpa honom att somna om, det går oftast bra men det händer att han är vaken 1-2 timmar mitt i natten, men mycket oftare för ett par månader sen. Hur är din son i bilen? Min avskyr att åka bil, jag tror att det är för att hsn sitter fast.

2016-12-20

Lily Jag håller med, Heltidsjobbet behöver vi för ekonomin och helgjobbet vägrar han göra sig av med då han är kameraman och det är lite hans drömjobb. Jag har fått honom att tumma lite med innebandyn även om det är jobbigt för honom att be om det då han behöver "fritid", men jag vill också ha lite fritid! Jag är överlycklig om jag får läsa en halv tidning...
Tror inte han skulle klara nätterna om jag ska vara ärlig, när jag var magsjuk och han vabbade så sa han till mig på morgonen att han aldrig fattat vad jag gnällt på innan men nu så undrar han hur jag står ut! Han var helt slutkörd efter en natt, och det kändes lite gött för mig. ;) Hur har ni gjort?

2016-12-20
SandraBean
SandraBean

Men guud! Jag läser om High need babies och det är ju min son på fläcken! Förutom med maten, han kommer äta upp oss båda om det skulle uppstå en krissituation..

2016-12-20
SandraBean
SandraBean

Åhhh låter jättejobbigt, min 11mån har haft såna perioder, men det har hänt hela tiden så inget som stannat kvar en längre period. Bra att du kan ta hjälp av din mamma, och förstår om din man behöver arbeta så mycket om det handlat om ekonomin, men inte om det är något annat. Du behöver avlastning, det vi gör är ett heltidsjobb o mycket mer än så, det är ett krävande o ibland jobbigt jobb vi har också, trots att det är vårt barn o vi älskar dom över allt annat såklart! Men din man MÅSTE börja ta mer ansvar hemma, dela upp nätterna, du behöver sova! Han bör gå ner i arbetstid snarast möjligt...hoppas det blir bättre snart!

2016-12-20
Lily1988
Lily1988

Han är otroligt aktiv! sitter inte still mer än några sekunder och måste alltid ha något att pilla med. Han tröttnar lätt på saker också så det är ju bara att mata grejer...han är också väldigt social av sig och är aldrig på dåligt humör när vi besöker folk eller har gäster (om inte något speciellt stör honom t ex tänder). Jag tror han kommer bli lite lättare när han börjar krypa men något säger mig att han inte kommer att göra det, han är väldigt duktig på att gå om man håller i händerna lite, så jag tror han kommer att skippa det stadiet. Blir dom lättare när dom börjar kunna ta sig fram själva?
Min vill inte heller gosa, så tråkigt :( När din son vaknar på nätterna somnar han om då? När min vaknar så blir han oftast klarvaken och vill inte somna om, det är en konst detta.

2016-12-20
SandraBean
SandraBean

Känner igen mig mycket i det du beskriver, förutom att min son sovit väldigt dåligt också, men sömnen började succesivt bli bättre vid 8 mån och han är nu 10 mån idag och sover helt ok (2-3 uppvak), och jag upplever honom som nöjdare och gladare dagtid, men han är fortfarande väldigt aktiv och kan verkligen inte sitta still, det går inte att mysa med honom i knät, han vill bara hoppa och skutta och åla runt. Är ditt barn också väldigt aktiv/sprallig?

2016-12-20

Läs på om high need babies. Min son låter precis som din. Förutom att han aldrig sov på nätterna utan kunde istället sova många korta stunder om dagarna. Han var visserligen mjölkprotein allergiker o innan vi visste det så var han arg, vaken konstant. skrek och spydde till v.12 men då hade han ju ont utan att vi visste det och bvc sa att allt var kolik. Men som sagt läs om high need babies. jag fick en helt annan syn på min son efter det. 😊

2016-12-20
loveisjustyou
loveisjustyou
Ett fel har uppstått, försök igen senare.
Laddar...