App icon

LiberoKlubben

Libero Sverige

Installera
 

Hur ska vi göra med vår förändrade 6åring?

Han är en go, lugn, tänkande kille. Har aldrig gillat våldsamma lekar utan hellre lekt roll lekar som tex mamma, pappa, barn. Har alltid lekt både med tjejer och killar. Vi har aldrig tidigare behövt bestraffa, vilket vi inte heller tror på. Han har egentligen aldrig gjort något som han inte får utan varit duktig på att fråga först osv. Hamnade aldrig i bråk ned vänner utan fått beröm på förskolan att han är bra på att medla och komma på lösningar så att alla blir nöjda i leken... Tills han började i skolan/förskoleklass. Han började leka med en kille som han aldrig tidigare lekt med, de kom ifrån samma förskola så det var väl en trygghet men den här killen är min sons motsvarighet. Våldsam, ful i munnen osv. Min son kom hem som en kopia av den andra pojken... pratade som han, var intresserad av det han är intresserad av osv. Vi gjorde inte någon stor sak av det, tänkte att det går över när han lär känna andra kompisar i klassen. Vilket han nu gjort men ändå fortsätter han med fula ord som svordomar, säger att han ska mörda folk. När vi pratar med honom säger vi att han jan så mkt bättre ord och vi vill att han använder din istället, vu förklarar varför det låter otrevligt osv. Jag påminner honom så fort jag hör att han pratar på det sättet och då säger han fort, ja just det förlåt. Han är väldigt intresserad av pengar och sparar duktigt för att kunna köpa något. Vi uppmuntrar detta genom att han ibland får en peng när han hjälper till med saker i trädgården osv. Men nu har jag flera gånger upptäckt att han rar pengar ifrån sitt syskons sparbössa. Pratade med honom och förklarade varför det är fel och hur det känns för hans syskon osv. Vi införde veckopeng för att han ska känna att han regelbundet får en peng. Han ljuger ofta för oss, kompisar och fröknar. Ofta oskyldiga saker som att jag har också en stor cykel, till kompisen som precis fått ny cykel. Eller vi åt tårta i skolan fast de inte gjort det men det har även börjat bli om större saker. Som att en kompis tagit leksaker av honom när de lekte hos oss, vi var precis på väg att ringa till vännen för att reda ut det hela när han erkände att han lurats eller bara skojade som han sa. Vi har återigen pratat och förklarat varför man inte får luras och hur tokigt det kan bli om man gör det. Idag kom en klasskompis förälder fram och frågade hur min man mådde, hon hade hört att han varit med om en olycka osv... Detta hade min son berättat. Fick så klart förklara att det var hans fantasi som skenar iväg och att min man mår bra. Förstår helt enkelt inte vad som händer, han är som en annan person, vi ser bara korta glimtar av den gamla killen. Visst säkert åldern som spelar in. Vi märker tydliga 6års humör svängningar, allt är toppen eller väldigt eländigt :-) när han tog pengar av sitt syskon och vi pratade ned honom blev han ledsen och dramatisk, han tyckte att vi skulle lämna honom till en tjuvfamilj eftersom han var en tjuv. Vet faktiskt inte hur vi ska bli tydligare med honom. Tror inte på bestraffning men att handlingar får konsekvenser. Ska man ta bort delar av veckopengen när han svär eller gör något större fel som att ljuga. Någon med 6åring erfarenheter? Ska även tillägga att han fortfarande är en go kille, han leker väldigt bra med sitt yngre syskon och de bråkar väldigt sällan.

2013-11-14
emcb
emcb

Boken 76: tack för ditt fina svar! Ja fantasi har han verkligen och kanske därför han aldrig gillat brottningslekar osv utan lekar med mer handling i som tex ma, pa, barn. Det som gör det lite mer komplicerat är att han är tävlingsinriktad, vill vinna och vara bäst i allt. Saker som att någon är snabbare än honom är tufft, att någon är längre, lite äldre, har större bil osv... Vi försöker prata om även detta. Viktigast är att ha roligt, inte resultatet osv. Detta gör att han ibland ljuger för att verka bättre... Jag har också en likadan fast det kanske inte stämmer. Men jag tror som du att han lär sig gränserna, både mellan fantasi och verklighet och vad som är rätt och fel. Märker att en del vänner också hittar på saker, så han är inte ensam. Men all denna förändring kom så plötsligt. Det är svårt hur man ska vägleda dessa känsliga, små men ändå stora tänkare! :-)

2013-11-14
emcb
emcb

Majsan38: jo det är det som är svårt. Han förstår och blir ångerfull, så därför känns det hårt att gå längre än just så. Men samtidigt har detta med lögner växt och han kan inte sluta verkar det som. Så jag kommer vara med när han ska prata med föräldern, vågar han inte kommer jag inte pressa honom utan då tar jag och pratar för honom med föräldern. Då är han ändå med och känner av att det blir obekvämt till följd av att han ljög. Skulle aldrig tvinga honom till något!

2013-11-14
emcb
emcb

Han har inte tagit något av någon annan. Men vi har pratat med honom om att han ljög för en annan förälder om att hans pappa skadat sig, så imorgon ska han be om ursäkt och förklara att han bara hittade på. Han blev väldigt ledsen när jag pratade med honom, han sa att han inte vet varför han hittar på, att han inte kan låta bli. Försökte igen att prata om skillnaden mellan fantasi när man leker och att ljuga och inte berätta sanningen...

2013-11-14
emcb
emcb
Ett fel har uppstått, försök igen senare.
Laddar...