App icon

LiberoKlubben

Libero Sverige

Installera

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies.
Läs mer här.

 

Förlossning

Tänkte tipsa lite om förlossningen nu innan jag glömmer bort. Jag har 2 barn, ena med akut kejsarsnitt och andra vaginalt. Innan jag fick mitt andra barn hade jag förlossningsrädsla för den brutala smärtan. Men jag gick en profylaxkurs, och efter var jag inte alls lika rädd. Och det hjälpte mig att förstå lite vad som gick snett första gången. Så jag tänkte ta upp lite som jag lärde mig där. Det viktigaste så klart är andningen. Men det är inte BARA att andas. Man får panik och spänner sig och kippar efter andan. Ju mer du spänner dig, ju ondare gör det och ju längre tid tar det. Träna innan att andras in genom näsan och ut genom munnen. Och på riktigt, träna för att hitta din rytm i andningen. Upp och kissa varannan timme. En full blåsa kan ligga ivägen för bebisen. Och när du ändå är uppe så försök att gå en stund eller sitt på bollen eller det du känner bäst för, utom att gå och lägga dig i sängen med en gång. Att röra sig och byta possition hjälper bebisen att ta sig nedåt. Din partner kan hjälpa att hålla koll på tiden. En sak som din partner eller vem det är som är med dig i förlossningsrummet, ska hålla utkik efter är om du spänner dig i pannan, mellan ögonbrynen, så spänner man sig oftast där nere med. H*n kan stryka dig över pannan för att påminna dig att slappna av. Och samma med munnen. Det kanske låter lätt att man ska slappna av, men jag upplevde det otroligt svårt. Tänk att barnet ska ut där nere, slappna av, ut! Jag lärde mig även en massa punkter att trycka på, å gud!! va det hjälpte!! men det är för svårt att förklara, så jag rekommenderar verkligen en profylaxkurs. Jag har en helt otrolig partner som var med i varje värk och andades med mig, pushade mig. och sa åt mig att röra på mig. Han var aldrig mer än en halvmeter ifrån mig. Och hela tiden påminde mig om varför, för att det ska göra mindre ont och lättare för barnet att komma ut. Och jag VILL vara med om en vaginal förlossning. För det kändes som att jag hade missat det viktigaste i barnafödandet på första. Utan honom hade det blivit kejsarsnitt även andra gången efter 12 timmar, men med hans hjälp kom vår andra prins vaginalt efter 18,5 timme förlossningen.. Hoppas att något av dessa tips hjälper någon! Och om någon känner att det saknas något så fyll gärna på =) Lycka till med förlossningen    V

2013-06-06
Litsen1
Litsen1

ja jag förstår precis. i början så tänkte jag inte alls på det. men när vi pratade om förlossningen i föräldragruppen och de började prata om krystvärkar och känslan när barnet kom ut och de fick den upp på magen så kände jag att jag ville vara med om det med! efter snittet kunde jag inte hålla min bebis på två timmar för att jag bara skakade. sen blev jag väldigt positivt överraskad efter vaginala förlossningen att man läkte så fort. jag kunde upp och gå utan att det kändes som att en motorsåg gick genom magen varje gång man rörde sig. men nästa gång vet jag inte om jag vill ha planerat kejsarsnitt eller inte. det var skönare efter. men mina förlossningar har varit så långa. jag har i alla fall fått varit med om det en gång.

2013-06-07
Litsen1
Litsen1

Det var en trevlig läsning såhär på kvällskvisten (eller natt ;) ) Starkt av dig att föda vaginalt efter snittet! Jag gjorde akut snitt nu för snart 7 månader sen och är fortfarande sjukt förlossningsrädd.. Så jag har sagt att ska de bli fler barn får de bli snitt då med, även om man känner sig lite (vet ej hur jag ska uttrycka mig) men snuvad på själva upplevelsen.. Misstolka mig rätt :)

2013-06-06
jessicamalin
jessicamalin
Barn på 3 år och 6 månader
Ett fel har uppstått, försök igen senare.
Laddar...