App icon

LiberoKlubben

Libero Sverige

Installera

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies.
Läs mer här.

 

Hos svärföräldrarna

Jag måste bara kräkas lite. Sitter "inlåst" i sovrummet hos svärföräldrarna med en övertrött kille på 8 månader som VÄGRAR sova. Vi har varit här i fyra dagar och igår var mannens farmor och faster på besök i fem timmar. Mycket trevligt men också mycket intensivt. Mannens syster och svåger var också här, men de är här varenda dag för att leka med vår son. Kommer tidigt på förmiddagen och åker hem sent på kvällen, ibland till och med efter att sonen, jag och mannen lagt oss. Och ja, det är full rulle och mycket intryck för sonen hela tiden. Stojigt och stimmigt och mer folk än vanligt. Och ja, nu är sonen övertrött. Han vaknade 5.25 i morse och har sovit ca 30 minuter sedan dess, mot vanliga 2 timmar vid denna tiden. Både jag och mannen är supertrötta efter alla besök och att bo borta med sonen. Men svärföräldrarna visar ingen förståelse. Egentligen skulle vi åkt hem idag men se det gick ju inte. Idag ska vi till mannens moster och hälsa på. Så hemresa blir i morgon. Jag är då frustrerad över att ingen tar hänsyn till vad vi och sonen orkar med. Vår relation till svärföräldrarna är inte den bästa och sist vi satte ner foten och sa att det var för mycket som hände så fick bi höra att vi var tråkiga och att de faktiskt vill umgås med sitt (enda) barnbarn. I morse när sonen somnat bad vi min svärmor hålla ett öga på honom medan vi gick ut med våra hundar. När vi kom tillbaka 30 minuter senare var sonen vaken och satt med sin farmor på golvet med hela lekarsenalen framme. Tio minuter senare storgrät han och somnade i gröten. Men sover såklart inte när jag försöker lägga honom. Han har svårt att komma till ro efter all uppmärksamhet. Jag blir så frustrerad över att inte bli lyssnad på! Min svärmor och jag tycker inte lika om mycket och hon beter sig ofta som att jag tagit hennes son ifrån henne. Säger att jag är näbbig och envis och osympatisk som inte förstår andra människors önskningar. Tänk om hon kunde förstå min önskan att låta oss och sonen gå vila lite och inte gå på släktkalas varje dag bara för att vi är här och hälsar på. Så... Nu har jag fått kräkas lite. Känns faktiskt lite bättre.

2013-04-16
lottaochjesper
lottaochjesper

Tack för alla kommentarer! Det var precis vad jag behövde höra. Hela vistelsen slutade i bråk och vi var väl inte de såtaste vänner när vi åkte därifrån. Sista kvällen snäste svärmor något om att "Vill ni inte ha middag" när hon efter en vecka fortfarande envisades med att det skulle ätas middag vid samma tid som sonen ska sova. Både jag och mannen fräste tillbaka att sonen behövde nattas. Då muttrade hon något ohörbart.

Stor disskuion blev också om huruvida sonen ska få eget rum eller pappa ett arbetsrum (han jobbar hemma) när vi flyttar. Men där stod jag också på mig. Och jag vågade mig till och med på att vara lite sarkastisk. Det var fult, men det kändes såååååå skönt att inte behöva tassa på tå längre. :-)

 

Tack igen!

2013-04-22
lottaochjesper
lottaochjesper

Stå på dig när de kommer till dig och ditt barn. Märkte fort att många har åsikter å tror sig kunna bättre vad mitt barn vill å varför han skriker osv, syftar då på mina egna föräldrar och svärföräldrarna. Men har insett nu att för mitt barns bästa så struntar jag i vad folk tycker om mig om jag bli tvungen till att ryta till. Om jag ser att han e trött å gnäller /gråter av trötthet så tar jag hellre honom till min famn å går iväg å nattar än att stå å argumentera om att de inte alls e gnäll över hunger eller värme. Å blir jag tvungen att ryta så gör jag de, jag vill hans bästa å ingen ska tala om för mig att jag inte känner mitt egna barn. Har kunnat nå fram till mina föräldrar iaf å dom säger inte emot mig mer men de här med svärföräldrar känns alltid som ett hett ämne. Dom tror sig veta bäst å kunna bäst å de e otroligt tröttsamt. Har bestämt att bli mer bestämd med svärföräldrarna, behöver min son sova eooer äta eller tröstas av mig så låter jag inte som stå i vägen för mig när jag ska tillfredsställa sonens behov (kan nämna att svärfar vägrade ge mig min son när han skrek å va ledsen, han hade gråtit ett bra tag då, å jag sa att jag skulle ta honom å trösta honom, han vände mig ryggen å gick iväg å de va otroligt sårande å de gjorde ont att se sitt barn gråta å va ledsen å inte få trösta. Stod chockad över vad som precis hände. De låter jag aldrig hända igen). Stå på dig, en mamma kan sitt barn bäst å vill andra inte lyssna på dig så e de deras förlust. Du gör de bästa för ditt barn.

2013-04-22
stiina123
stiina123
Bebis på 17 månader

Det är klart att det kan vara lätt att bli lite överentusiastisk med första barnbarnet och det verkar som om tålamodet tryter ordentligt när hon ska vänta ut hans middagslur.

Jag förstår att det är jättetufft för er just nu, men försök att se det som ett tecken på hur mycket de älskar er lilla kille. Det slår nog slint för henne när hon vill så mycket. Nästa gång kan ni kanske försöka planera att stanna lite kortare tid så att det inte blir så intensivt lika länge? Alternativt sova någon annanstans där ni kan få lite mer ro.

2013-04-16
Mikka85
Mikka85
Barn på 3 år och 1 månader

Ja du, jag vet faktiskt inte varför de blir sura. Tycker som du att de borde förstå att vi känner honom bäst. Men min svärmor tycker själv att hon har gott om erfarenhet med två egna barn. Men hon glömmer nog att det är över 30 år sedan de var såhär små. Nu har han iaf sovit en timme och sover fortfarande. Jag är obeskrivligt lättad.

2013-04-16
lottaochjesper
lottaochjesper
Ett fel har uppstått, försök igen senare.
Laddar...