Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies.
Läs mer här.

Spädbarnets skötsel

Spädbarnets skötsel

Skötplatsen

Det är naturligt att känna sig osäker i början. Snart nog får ni rutin på att sköta barnet.
Eftersom det blir många stunder vid skötbordet så är det värt att planera en säker och bra skötplats. Ett vanligt bord med en lös skumgummimadrass på fungerar bra.
Några saker att tänka på när skötplatsen planeras:
•Se till att allt har ni behöver finns inom räckhåll
Om ni har möjlighet att placera skötbordet i badrummet är det enklast eftersom ni behöver tillgång till vatten
Tänk på att ordna arbetshöjden så att den kan anpassas till båda föräldrarna

Lämna aldrig barnet utan tillsyn på skötbordet.

Hygien

Det är inte nödvändigt att bada barnet varje dag, men håll barnets hud ren och torr. I början räcker det med att tvätta av barnet med vatten. Senare kan du använda en mild barntvål eller olja för rengöring. Om du badar barnet allt för ofta riskerar barnets hud att torka ut. Någon gång per vecka räcker men om man vill och barnets hud inte blir torr så kan du göra det oftare. I början är det bra att titta på hela barnet naket varje dag för att se att det inte har några irritationer eller utslag. Titta under armarna, i halsvecken under hakan, bakom öronen och i ljumskarna. Många barn måste tvättas i hudvecken varje dag för att inte få irritationer. Tvätta försiktigt med en mjuk tvättlapp fuktad med vatten och eventuellt lite olja. Om barnet ändå har blivit röd och irriterad brukar det läka snabbt om man tvättar rent, baddar torrt och sedan luftar. Om det inte blir bättre, ta kontakt med BVC.

Tvätta barnet

● Tvätta alltid dina egna händer innan du tvättar barnet.
● Börja med att tvätta barnets ögon. Torka utifrån yttre ögonvrån mot den inre
● Tvätta ansiktet, bakom öronen och i halsvecken
● Fortsätt med armar och överkropp, fram och bak
● Till sist tvättas stjärten. Tänk på att tvätta framifrån och bakåt på flickor för att undvika att bakterier förs fram mot urinröret. På pojkar drar man inte tillbaka förhuden. På flickor tvättar man rent mellan blygdläpparna om där finns bajs
● Torka barnet försiktigt med en mjuk handduk. Var extra noggrann med navel och alla hudveck

Se till att barnet inte fryser när ni tvättar av det. Svep eventuellt en handduk runt de bara kroppsdelarna. När barnet fått på sig blöjan, kontrollera att navelstumpen inte irriteras. Pojkar ska ha snoppen nedåt så att kisset inte kommer upp ovanför blöjkanten. Klä på barnet. Låt kläderna vara så stora att de inte begränsar barnets rörelseförmåga.
Rengör barnets ytteröron när det behövs, en till ett par gånger i veckan. Låt bli att peta barnet inne i öronen, det skall finnas öronvax där och det är lätt gjort att istället föra in vaxet i örongången och orsaka vaxproppar. Barnets naglar är ofta långa och vassa. Det händer att de river sig i ansiktet. Riv av dem försiktig eller fila lite. När barnet blir någon månad blir naglarna hårdare och kan då klippas rakt av med en liten sax.

Bada

Vissa barn älskar att bada, andra inte. Verkar det som att barnet inte trivs, försök igen efter ett par dagar. Det är lagom att bada barnet ungefär två gånger i veckan. Badvattnet ska vara kroppstempererat, ungefär 37 grader. Känn efter med armbågen, upplever du inte någon skillnad när du stoppar ner den i vattnet är det lagom varmt. Ha gärna i lite oparfymerad babyolja. Låt förslagsvis barnet ligga på en bit skumgummi i badbaljan så undviker ni att det halkar ner under vattnet.

Håll alltid stadigt i barnet.

En del föredrar att hålla barnet runt ryggen, välj det som passar er. Om barnet har bajsat ska ni tvätta stjärten innan ni lägger ned barnet i badvattnet.
Börja med att tvätta ögonen. Torka utifrån och in mot ögonvrån i tårkanalens riktning. Tvätta öron och nacke. Lyft på barnets armar för att tvätta i armhålorna. Gnid hårbotten med mjuk hand och massera med lite vatten. Lyft barnets haka, tvätta den och halsen. Använd handen eller en mjuk tvättlapp till barnets mage och rygg. Tvätta stjärten sist. Se till att ni kommer åt ordentligt i hudvecken på låren. Ta upp barnet, torka det försiktigt och noggrant innan det kläs på.

Spädbarnsmassage

Många barn njuter av en stunds massage. Använd en lättflytande barnolja eller kräm. På de flesta BVC ingår spädbarnsmassage som en del av föräldrautbildningen. Ofta handlar det om att lära ut massage som kan avhjälpa kolikbesvär hos barnet. Se länktips. Fråga er BVC-sköterska.

Röd stjärt

Små barn kissar ofta vilket betyder att blöjan behöver bytas fem till sex gånger per dygn, ännu oftare under sommarmånaderna. Ta för vana att titta i blöjan före och efter måltiderna och se till att barnet alltid har en torr blöja när det ska sova. Barnets hud är mycket känslig. Den blir lätt irriterad och i värsta fall kan det bildas sår och blåsor. Orsaken är att avföring och urin innehåller ämnen som är starkt retande. Försök att lufta stjärten så mycket som möjligt genom att låta barnet ligga utan blöja en stund vid varje blöjbyte. Om huden är röd, byt blöjan oftare. Tvätta med babyolja och använd mjuka tvättlappar. Var noga med att torka riktigt torrt i alla hudveck. Använd helst inte vanlig tvål på irriterad hud och var försiktig med feta salvor. En mjuk zinksalva kan vara bra och lindrar snabbt. Om barnet har fått en kraftigt röd stjärt kan det ta flera veckor innan huden återfått sin normala balans igen. Att lufta stjärten är det allra viktigaste.
Vid svampangrepp blir barnets stjärt ilsket, skinande röd. Ibland ser man en vitaktig beläggning. Ofta samlas det mest längst in i vecken. Om ni misstänker att ert barn fått svamp behöver det behandlas. Ta kontakt med BVC eller läkare.

Värmeutslag

Det är lätt att i all välmening klä på barnet för mycket kläder. Det kan då bli för varmt och få värmeutslag. Det skapar oro hos barnet och kan göra att det mår dåligt. När kläderna tas av och huden blir svalare, försvinner utslagen snabbt.
Var uppmärksam på att barnets förmåga att reglera temperaturen är relativt out­vecklad det första levnadsåret. Därför är det viktigt att använda kläder med material som huden kan andas igenom. Undvik syntetiska material, välj istället naturmaterial. Känn efter med ett finger i barnets nacke om det verkar lagom varmt.

Hormonutslag

Hormonutslag är små rödaktiga prickar som barnet kan få under de första levnadsmånaderna. De kan vara lite gula i toppen och se ut som små finnar. Det beror på en hormonpåverkan från mamma och försvinner av sig själv efter ett tag.

Torr hud

Många nyfödda har torr, till och med lite fjällande, hud. Det är naturligt och kräver ingen speciell hudvård med salvor eller krämer. Hudens naturliga utsöndring av talg har inte stabiliserats än och därför bör inte krämer användas för tidigt. Det viktigaste är att barnets hud hålls ren och att du tvättar alla nya textilier innan de används. Tillsätt eventuellt lite barnolja i badvattnet.

Skorv

En del barn får skorv i hårbotten. Skorv ser ut som gråvita skorpor. De bildas av döda hudceller och talg från hudens körtlar och kan vara svår att få bort. Genom att kamma och tvätta av barnet kan skorven till en viss del hållas borta. Skorv behöver inte behandlas om inte barnet besväras av den. Ibland kan det klia. Då kan du smörja in hårbotten med barnolja som får sitta över natten. Nästa dag när du tvättar och kammar håret lossnar skorporna lite lättare. Har barnet utbredd skorv kan du använda salicylsyrevaselin, en receptfri salva som finns på apoteket.

Torsk och svamp

Är en vanlig svampinfektion som oftast sätter sig på barnets tunga och/eller på insidan av kinderna. Svampen lägger sig som en vit beläggning på slemhinnorna som blir röda och irriterade. Du kan lindra genom att pensla med kolsyrat vatten. Försök också att skrapa bort beläggningen med en tunn handduk lindad runt fingret. Om det bildas allt för mycket svamp kan det bli svårt för barnet att äta. Mer utbredda svampangrepp bör behandlas. Fråga på BVC om vilket medel du skall använda. Förebygg uppkomsten av torsk genom god hygien. Använder barnet napp ska dessa tvättas eller kokas dagligen. Får barnet svamp i munnen orsakar det oftast inte några problem för barnet. Behandlingen går i första hand ut på att förhindra smittspridning till mamman. Svampen kan i värsta fall gå in i mjölkgångarna och orsaka svårbehandlade svampinfektioner. Det händer också att svamp i munnen sprider sig ner i mag-/tarmsystemet och ger besvär i stjärten.

Hicka

En del barn hickar mycket och har kanske gjort det redan i livmodern. Det är helt normalt och inte farligt. Prova med lite extra värme och/eller en skvätt bröstmjölk om hickan är envis.

Kräkningar

Det finns barn som kräks upp små mängder mjölk vid varje måltid, ibland flera gånger om. Det beror på att den övre magmunnen inte sluter riktigt tätt. Vanligtvis är det inte så mycket även om det ser så ut. Häll ut en halv kopp mjölk med flit för att jämföra mängderna om du känner dig orolig. Ditt barn har kanske ätit mer än det kan behålla eller svalt en hel del luft så att det blir för fullt i magsäcken. Låt barnet äta långsamt med pauser där det får tillfälle till att rapa. Ge eventuellt mindre mängder mat vid fler tillfällen. Tänk också på att inte skutta omkring för mycket med barnet strax efter måltiden. Så länge ditt barn mår bra, väter ner sina blöjor och går upp i vikt kan du vara säker på att det inte får upp mer mat än det kan vara utan.
Om kräkningarna ändrar karaktär eller blir värre bör du kontakta BVC och läkare.

Avföring

Många föräldrar blir oroliga om barnet inte har bajsat på några dagar. Det behöver man inte vara om barnet äter, sover bra och är som vanligt i övrigt. Hör med BVC om du är osäker. Normalt har ammade barn lös och lite grynig avföring och de bajsar vanligtvis oftare än barn som får modersmjölksersättning. Dessa barn har en mer fast och formad avföring, de bajsar oftast några gånger per dag men ibland mer sällan. Barn som får ersättning blir lättare tröga i magen. Om det är ett problem bör ni eventuellt byta till ett annat tillägg. Fråga sköterskan på BVC. Barn som ammas blir aldrig förstoppade.
Efter ett par-tre veckor är det normalt att barnet inte bajsar lika ofta längre. När ni börjar med tilläggskost förändras avföringens mängd, lukt och utseende. Lös mage och diarré är vanligt förekommande under det första året. När små barn har diarréer eller kräks beror det ofta på ett virus. Då är det helt avgörande att barnet får i sig tillräckligt med vätska. Låt det ammande barnet suga så mycket det kan och vill. Äter ditt barn bröstmjölksersättning och plötsligt får diarré gäller samma sak. Ge rikligt med vätska. Oftast går problemen över på några dagar.
Om ett litet barn blir blekt och slött, kissar lite i blöjan och verkar ointresserat av saker som händer runt omkring kan det vara tecken på vätskebrist. Ibland krävs då vård på sjukhus.

Förkylningar

Spädbarn andas först och främst genom näsan. Därför kan det vara besvärligt att sova och äta när det har nästäppa. Droppar med koksaltlösning hjälper till att rensa upp innan barnet ska ammas eller lägga sig. Det går också bra att använda bröstmjölk för att rensa i näsan. Genom att höja huvudändan på sängen underlättar du också andningen för barnet. Ge barnet små och tätare måltider.
I samband med hosta kan barnet kräkas och ibland kommer det upp slem. Det är normalt vid en förkylning. Genom hostan rensas luftvägarna och det finns ingen anledning att dämpa en förkylningshosta. Ge rikligt med vätska så lossnar slemmet lättare. Hostmediciner har ingen större effekt.

Infektioner och feber

Under graviditeten bär barnet på samma slags antikroppar som mamman. Dessa stannar kvar under barnets första månader i livet och skyddar alltså från de sjukdomar som mamman tidigare gått igenom. Dock ej mot vanliga förkylningar.
Mängden antikroppar avtar med tiden. Samtidigt bygger barnet upp sitt eget immunförsvar.
De flesta infektioner orsakas av virus och ger förkylningssymptom som snuva, hosta eller halsont. Feber är kroppens normala reaktion på en infektion. Ibland kan man känna små svullnader vid halsen, i armhålorna eller ljumskarna. Det är lymfkörtlar som svullnat i samband med infektionen, vilket är en del av kroppens immunförsvar. Små barn får ofta högre feber än vuxna, 39-40 grader är inte ovanligt vid en förkylning. Om infektionen varar flera dygn och barnet blir försämrat kan det vara en bakteriell infektion som behöver behandlas med antibiotika. Feber är ovanligt hos barn under tre månaders ålder men om det inträffar bör man kontakta BVC eller en läkare innan man ger febernedsättande mediciner. Det går alltid bra att ringa till sjukvårdsupplysningen och fråga. Sjukvårdsupplysningens telefonnum­mer är 1177.

Att vistas utomhus

Det beror inte så mycket på barnet som på vädret när det kan vistas ute. Det är svårt att ge några exakta råd om utevistelse. Temperatur, vind och luftfuktighet samverkar och spelar stor roll. Tycker ni själva att det känns skönt med en promenad så är det antagligen bra för ert barn också. Undvik att gå ut i extrema vädertyper den första tiden.
Oavsett om ni kommer ut eller inte är det bra att vädra hemmet ett par gånger om dagen men tänk på att inte utsätta barnet för drag.
Börja med korta promenader och förläng dem och anpassa dem efter väder och vind. En bra grundregel är att klä barnet ungefär som ni klär er själva. Använd lager på lager principen. Flera tunna lager värmer bättre än enstaka tjocka lager. Under den kalla årstiden är det bra med en extra filt i åkpåsen. Om det är riktigt kyligt och blåsigt kan man klippa till ett liggunderlag som läggs i botten på barnvagnen.
Packa inte in barnet för mycket, det ska kunna röra på armar och ben. Ett bra knep för att kontrollera barnets temperatur är att känna efter med ett finger i nacken. Känns barnet lagom varmt fryser det inte.
Om det är torrt och behagligt ute behövs inte suffletten. Kom ihåg myggnätet under maj till september. På varma soliga dagar bör ni klä barnet svalt. Om barnet sover i barnvagnen, låt inte vagnen stå i direkt solsken. Du kan amma oftare under den varmare årstiden, amning räcker också för att släcka barnets törst. Var uppmärksam på att barnet kissar.

Sol

Små barn skall inte vistas i direkt solsken. De får inte bli solbrända så se till att barnet alltid är i skuggan. Sätt på barnet tunna men täckande kläder. Små barn har känsliga huvuden och behöver en tunn mössa som skyddar mot sol och vind, även på sommaren. Tänk på att det snabbt blir mycket varmt i vagnen under suffletten.

Ett fel har uppstått, försök igen senare.
Laddar...