Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies.
Läs mer här.

Sant och falskt om sängvätning

”Ungefär två barn i varje förstaklass har problem med sängvätning.”
Ja. Om varje klass består av högst 20 barn.

”Barn som fått småsyskon och själva vill vara små igen börjar ofta kissa i sängen igen.”
Nej, det är en myt.

”Sängvätning är ärftligt.”
Ja. Om en förälder varit sängvätare är sannolikheten för att barnet blir det ungefär 40 procent. Om både föräldrarna haft problem är den 70 procent.

”Barn som är nervösa eller rädda av sig kissar oftare i sängen”.
Stämmer inte alls. Sängvätning har nästan aldrig med psykologiska faktorer att göra. Däremot kan ett barn bli ledset och få dåligt självförtroende om det skuldbeläggs för blöta sängkläder.

”Barn kan inte få hjälp med nattlig enures före sex års ålder.”
Jodå. Oftast hjälper det att träffa någon och prata om saken, så att man känner sig lugnad av att prognosen är god för att problemet går över av sig självt. Aktiv behandling, larmmatta eller medicin, brukar inte provas förrän efter sex års ålder. Men om barnet eller familjen upplever sängvätningen som ett stort problem kan man få hjälp från vården tidigare.

”Det går inte att bli kvitt sängvätningen om barnet har nattblöja.”
Stämmer inte. Ofta går sängvätning över av sig självt. Låt därför de praktiska omständigheterna bestämma vad ni orkar med. Barnet kan behöva sova hela natten med nattblöja och vakna utvilad.

Har man ändå bestämt sig för att träna barnet i att känna av kissnödigheten eller urinläckage kan det vara bra att inte ha blöjan på. Då kan madrasskydd spara sängkläder och rädda svårtvättade underlag.

”Sängvätning kan hänga samman med snarkningar, trång näsa eller gom.”
Ja. Barn som snarkar brukar undersökas av öron-näs-halsläkare, som bland annat kontrollerar om halsmandlarna är mycket stora eller polyper i näsan stör luftflödet. Störd sömn kan vara anledningen till att barnet inte vaknar vid kissnödighet.

”En larmmatta väcker bara barnet som kissar på sig”
Tyvärr är det sällan så eftersom barn med sängvätningsbesvär sover så tungt. Räkna med att själv behöva sova i närheten, särskilt i början av en träningsperiod - och vara den första som vaknar av larmet.

”Det är mest pojkar som drabbas av sängvätning.”
Ja, så är det bland yngre barn. Men bland det fåtal som har problem upp i tonåren finns lika många flickor som pojkar.

”Om ett barn börjar kissa i sängen efter en torr period är det psykologiskt.”
Nej, oftast inte. Men man ska kontrollera så att barnet inte lider av urinvägsinfektion, diabetes eller förstoppning.

I enstaka fall kan ett återfall i sängvätning efter minst sex månaders tid kopplas till att något oroar barnet, men det är ovanligt.

Källor:
1177.se
tryggabarn.nu
torrnatt.nu
svenskaenures.se
Studie publicerad i Läkartidningen 2013
http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Originalstudie/2013/11/Tva-barn-i-varje-skolklass-med-7-aringar-lider-av-enures/
Vår barnläkarbok Lagerkrantz/Schulman, KIUP

Författare

Libero
Ett fel har uppstått, försök igen senare.
Laddar...