Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies.
Läs mer här.

Så pratar du med ditt barn om sängvätning

- Ett barn som börjar tycka det är besvärligt att inte kunna hålla tätt ska ändå kunna leva precis som andra jämnåriga. Det får de vuxna fixa. Och prata rakt och ärligt med ditt barn, säger Tryggve Nevéus, docent och barnläkare. 

Ja hur pratar man med sitt barn om sängvätning för att ge bästa stödet? Och behöver sängvätning egentligen vara besvärligt?
Tryggve Nevéus är ledamot på Enures-akademin. Han har arbetat som barnläkare i snart 20 år och hjälp många barn och föräldrar med råd om sängvätning.

-       Om man pratar med barn ska man alltid vara rak och också lyssna på barnet. En bra grundregel är att inte göra sängvätning till en hemlighet. Det är alltid bäst att andra vuxna vet om läget så de också kan ge stöd om det behövs.

Kanske berätta för bästisen
När han själv pratar med ett barn brukar han rekommendera barnet att berätta öga mot öga för sin bästa kompis.  

- De som jag pratat med som vågat göra det, säger att de inte blivit retade efteråt och att det kändes bra. 
Han berättar att han har flera solskenshistorier om barn som vågat berätta för en kompis. 

Prata rakt med barn
En gång när han var ledare för ett forskningsprojekt och pratade i en skola om sängvätning, räckte en kille plötsligt upp handen och berättade att han fortfarande kissar på sig. 

- Min första tanke var, aj då… han berättar det för hela klassen.
Men det visade sig att allt gick bättre än Tryggve trodde. När han pratat vidare en stund om sängvätning var det två killar till som vågade räcka upp handen. De berättade att de också kissade på sig på natten ibland. 
 - Med den här historien menar jag inte att det alltid är optimalt att berätta för en hel klass, men oftast accepterar barn det som sägs rakt och ärligt.

Känn in när det är dags att prata och agera
Om barnet ännu inte är bekymrat över att kissa på sig ska man som vuxen vänta in. Barnen brukar börja fundera själva när de är fem, sex år. Kanske för att de jämför sig med sina kompisar eller med sina syskon: ”Varför har inte lillasyster blöja när jag måste ha det?” eller ”Varför verkar inte mina kompisar ha problem med att kissa på sig?”

- Man kan börja definiera sängvätning som ett problem, när ett barn som är fem år fortfarande kissar på sig på natten – men vi behandlar inte före sex års ålder. Medicinskt sett kallas det inte heller för sängvätning innan barnet fyllt sex år, säger Tryggve.

Barnet behöver veta att fler delar samma problem 
Han berättar också att det är viktigt att tala om för barn som har problem med sängvätning att de inte är ensamma. I stället är det vanligare än man tror.
- Om det gäller en sjuåring är det troligt att minst en till kompis i klassen delar samma problem vilket kan underlätta för ett barn att känna till, säger Tryggve. 
Barnet behöver också få veta att om det känns besvärligt finns det effektiv behandling och tekniker som i nästan alla fall verkligen hjälper.
- Prata med ditt barn om hjälpmedel och låt barnet testa vad som känns bäst när det gäller madrasskydd, blöjor eller pyjamas.

Det är ingens fel
Hans viktigaste råd till dig som förälder till ett barn som kissar på sig - är att släppa skuldkänslorna. De flesta föräldrar vet nu att sängvätning sällan handlar om psykiska problem och aldrig om trots från barnet eller dålig uppfostran. Ändå kan det smyga in en känsla av rädsla för vad omgivningen ska tänka.
- Det är inte mammas fel, det är inte pappas fel och det är inte barnets fel. Det är en störning som har med sömnen, urinblåsans funktion och/eller urinproduktionen att göra. I de flesta fall växer det bort. Och det finns hjälp, säger Tryggve.

Och det är ju så att om ni som är föräldrar förstår orsakerna till sängvätningen kan ni avdramatisera saken – och då kan barnet också göra det.

Författare

Libero
Ett fel har uppstått, försök igen senare.
Laddar...