Graviditetsdiabetes

Under graviditeten ändras ämnesomsättningen och insulinbehovet ökar. Blodsockret kontrolleras med ett stick i fingret ungefär fem gånger under en graviditet. En del kvinnor kan få förhöjda blodsockervärden och då görs en så kallad glukosbelastning. Det innebär att mamman får dricka en sockerlösning på fastande mage och sedan kontrolleras blodsockerhalten efter ett par timmar. Om resultatet visar förhöjda blodsockervärden kan det för flertalet kvinnor räcka med förändringar i kosten, men en del behöver behandlas med insulin. Obehandlad graviditetsdiabetes innebär en ökad risk för både mor och barn. Barnet får då ofta en födelsevikt som är mer än 4500 gram i fullgången tid. Det är vanligare att komplikationer tillstöter, både under graviditeten och under förlossningen. Med god kontroll och behandling minimeras dessa risker. Vanligen återgår sockervärdena till det normala efter förlossningen men några kvinnor utvecklar bestående diabetes. En ökad känslighet brukar kvarstå för samtliga och vid ny graviditet återkommer vanligen de höga sockervärdena.
Riskfaktorer för att utveckla graviditetsdiabetes är; om kvinnan tidigare haft graviditetsdiabetes eller fött ett stort barn (>4500 gram) övervikt med en Body Mass Index (BMI) >30 är också en riskfaktor. Man noterar också om diabetes är vanligt förekommande i kvinnans närmaste familj.
Om du sedan tidigare redan har diabetes skall du kontrolleras med täta läkarbesök under hela graviditeten. Insulinbehovet förändras och doseringen behöver anpassas därefter. Barnets utveckling och tillväxt kontrolleras med extra ultraljudsundersökningar.