Den egna sömnbristen är något som präglar småbarnsåren för nästan alla föräldrar. Tyvärr finns inte heller någon universalmetod som förbättrar sömnen för bebisen – och för dig. Så vad gör man då om bebisen vägrar sova? Här kan du läsa mer, och få tips om sömn och små barn.
Bebisar är precis som vi vuxna, väldigt olika – så även när det kommer till sömnen. När vissa verkar kunna sova flera timmer i sträck tycker andra det räcker med 20 minuter i stöten i början. Vi vet att det kan låta orättvist men istället för att bli upprörd över faktum så är det bättre att försöka lägga energin på att försöka hitta sätt att ta sig igenom det – för en sak kan du vara säker på, detta är inte för evigt! Kanske har bebisen skaffat sig ett nytt sömnschema redan nästa vecka, för att sedan byta till ett nytt igen veckan efter. Man får försöka ha förtröstan i att sömnen successivt kommer att stabiliseras och ni alla kommer att sova mer sammanhållande med tiden.
Nyfödda bebisar sover ganska jämt utspritt över dygnets alla timmar och tycker inte det är någon idé att göra så stor skillnad på natt och dag. När barnet är runt 4-6 månader brukar många sluta äta på natten vilket egentligen betyder att det är först här man kan börja ha någorlunda förhoppningar om några timmars sammanhållen sömn. Men några härliga åttatimmarsnätter handlar det mycket sällan om, en vanlig natt för en ettåring är nämligen inte mycket mer än fem sammanhållna timmar. Så när din lilla skrutt glatt skuttar upp kl.04.30 och vill leka så brukar det (tyvärr) betyda att dagen har börjat. Är man två föräldrar då gäller det att hjälpas åt, då kan den som vet med sig att den har morgonpasset också försöka komma i säng tidigt kvällen innan.
För en del handlar sömnfrågan om det omvända, helt enkelt att bebisen verkar sova för mycket. Föräldrar till snålt sovande barn kanske kan tycka det låter märkligt, men det är lätt att bli omvänt orolig om man upplever att ens barn bara sover och sover. Kanske beror det på att de flesta samtalen kring sömn och barn handlar just om att aldrig få sova och att barnet bara sover korta stunder. Men det är ju så att barn är olika och faktum är att en nyfödd bebis brukar kunna sova så mycket som upp till 18 timmar per dygn. Är de 18 timmarna då uppdelade på få gånger så kan det ju lätt kännas som att det är hela tiden. Men om bebisen verkar glad och går upp i vikt som den ska så kan du lägga oron åt sidan och istället glädjas åt att även du får tid för lite vila. Känner man sig däremot orolig över att något inte stämmer så ska man alltid höra med BVC, eller en vårdcentral om du tror att barnet är sjukt.
Hur vi förhåller oss till rutiner rent generellt är ju väldigt olika, för vissa är det viktigt med en viss form av förutsägbarhet i livet och för andra spelar det mindre roll. Här är vi också olika i hur vi ser på det här med föräldraskap – och sovrutiner för sin bebis. En grej som kan vara bra att tänka på är att bebisen inte har några som helst behov av att passa någon annans tid än sin egen mat- och sovklocka. Det är först senare det kommer bli viktigt att komma i säng vid en viss tid varje kväll, helt enkelt för att det finns tider att passa på morgonen och att barnet har mindre möjlighet till sömn och återhämtning på dagarna. Men när barnet är ett litet knyte så spelar det där faktiskt inte någon som helst roll – små bebisar är nämligen proffs på att ta sig den sömn de behöver ändå. Vill man ändå sätta rutiner för läggning för att man själv mår bra av det ska man såklart försöka göra det. Men blir det så att varenda läggning tar flera timmar och alla blir väldigt frustrerade på köpet så kanske det ändå kan vara smart att ta sig en funderare på om det är så man vill ha det. Det kanske istället funkar bättre att strunta i vad klockan visar och istället försöka följa bebisens sömnmönster och helt enkelt lägga barnet när hen verkar trött istället (och försöka påminna sig om att sömnrutiner och mönster kommer och går.)
Finns det då några konkreta tips för att få bebisen att somna – eller somna om? Nja, några universalknep som alltid funkar på alla barn har ännu inte hittats men det finns absolut grejer ni kan testa:
För en del fortsätter sömnen att strula hur mycket man än vänder och vrider på det. Ni kanske har testat allt utan att uppleva att något funkar, vilket ju kan kännas minst sagt frustrerande. Då kan man försöka påminna sig om att barn är olika och sover olika. Vi vet att det är speciellt lätt att glömma bort om man har flera barn. Att jämföra med vad som funkade med första barnet är tyvärr inte så hjälpfullt om första barnet kanske sov jämt – och överallt – men andra barnet nästan inte alls vad det känns som.
Det ni i stunden behöver göra då är att hitta fungerande kompromisser, ta ett djupt andetag och inse att det kanske inte blir bättre än så här just nu och anpassa livet efter er situation. Skala ner på annat som tar energi, är ni två så försök dela upp er i olika rum på natten och låt en åt gången sova ostört - eller ta in hjälp utifrån. Kan det vara så att att bebisen bara sover om ni bär den? Då får det vara lösningen ett tag framöver – att en förälder sover och en bär. Hamnar man i en situation med knölig sömn är det viktigt att ofta påminna sig om att det är tillfälligt, att barns sömn förändras snabbare än man tror. På det hela taget är det bra att hjälpas åt om ni är flera föräldrar, även den som är föräldraledig behöver ju få möjlighet att sova på nätterna eftersom det är ett minst lika krävande jobb att hålla koll på en liten bebis om dagarna. Du kan också alltid ringa BVC för att få stöd om det blir för jobbigt. Där kan de hjälpa till att fundera kring situationen ihop med er föräldrar och de kan även se till att er familj får ytterligare stöd av t ex psykolog eller läkare, om det behövs. Ibland när man hamnat i ett läge där det känns kaotiskt med sömnen och man håller på att bli väldigt utmattad, kan det vara så att det är föräldern själv som har sömnsvårigheter, snarare än barnet. Bebisen kanske vaknar till men somnar om snabbt, medan föräldern ligger vaken länge efter varje uppvak och kan inte somna om. I de lägena, när du som förälder har sömnstörningar är det viktigt att kontakta vården för att få hjälp – det finns god hjälp att få mot sömnsvårigheter hos vuxna!
Det kan också vara viktigt, framförallt om man påverkas negativt av att sömnen bråkar, att inte fastna i föreställningen om att det är så här livet kommer se ut för alltid eller att bygga upp en rädsla kring att ”gör vi så här nu kommer vi alltid få fortsätta med det”. För som vi nämnt så stämmer det inte utan när det kommer till sömn så är vårt varmaste tips att satsa på det som funkar i stunden, rutiner går att göra om och vanor att bryta. För det blir faktiskt bättre – även om det kanske inte känns så nu.
Faktagranskad av Tova Winbladh, legitimerad psykolog